Lampsladd av Nickel?

[Objektivisten]

[Laila]

Är sladden relativt lätt så kan det kanske vara någon aluminiumlegering . . . typ ?

[IngOehman]

Skrapa sladden längsledes med en vass kniv. Komma på färgen där ytan skrapats igenom.


Vh, iö

[Conan]

Kan du ta en bild där du har skrapat ordentligt på ledarna? Att en vanlig kopplingssladd skulle ha nåt annat än syrefri koppar som kärnmaterial i kardelerna är rätt osannolikt. Aluminium är förmodligen väldigt svår att kontaktera pga oxidbildning på ytan. Aluminiumkabel kanske man svetsar mot kontakten - nån som vet?

[Nattlorden]

Såg att Bauhaus hade en Gelia-kabel med liknande utseende (dock 1.5mm2) som värmebeständig kabel. De skriver inte ut exakt vad, men i ett generellt Gelia papper nämndes aluminium och zink-legering. Kan det vara en liknande, fast tunnare du hittat?

[IngOehman]

Galvanisera är att sätta Zink på något, nästan undantagslöst handlar det om järnföremål som galvaniseras. Galvanisera är ALLTID en elektrokemisk process. Det kan man om inte annat lista ut genom att analysera begreppet etymologiskt.

Begreppet varmgalvning är trots att det är så populärt, heltossigt. Varm-/sprutförsinkning har ingenting med galvanisering att göra, även om det är Zink man lägger på i båda fallen. Men ordet galvaniering har med den galvaniska metoden att göra och inte med ämnet Zink att göra.

Det finns även andra galvaniska processer som används för att täcka föremål, alltså med andra metaller än Zink, men av olika skäl använder man inte begreppet galvanisering då. Det generella begreppet är elektroplätering.

När man förtennar saker, som regel handlar det om koppar, så kan det ske både genom en värmeprocess (alltså inte en elektrokemisk process) och då påför man helt enkelt smält tenn, eller med elektroplätering.


Vh, iö

Ja, se de här orden. Förtenning förknippas antagligen inte minst av den population som läser det här med att föra på smält tenn, särskilt just på tråd, så det ordet ensamt är inte bra. Jag har tagit för givet att ledningstråd elektro- eller kem-förtennas, vilket jag, som du, kopplar samman med galvanisering i kraft av Galvanos ande.

Njae.. Jag försöker snarare klargöra motsatsen - alltså att det INTE heter galvanisering när det är tenn som påfört - även om det är galvanisk process som används.

Och så hette han Galvani, batterigubben*/grodlårsmannen, inte Galvano. Galvano låter som en superhjälte.

*Skall man vara noga så var det inte Galvani utan Volta som uppfann den galvaniska cellen, men han kallade den för just en galvanisk cell, och jag tror den uppfanns med Galvanis goda minne, omän med väldigt snäv marginal.

Problemen med det ord jag nöjde mig med, tenngalvanisering, är kanske små - dels kunde man tänka att galvanisering är så förknippat med zink att tenngalvaniserad måste vara en process som på något vis involverar zink, men en annan risk som jag inte tänkte på, även den lite långsökt men intressant, är att "varmgalvning" smittat av sig bakvägen så att "tenngalvanisering" kunde uppfattas som någon ogalvanisk metod. Min markering med "(?)" kan antas ha undanröjt distraktioner av det här slaget med godtagbart genomslag, så att jag gjorde mig förstådd i sammanhanget. Att den därtill gav uppslag till en liten diskussion var ju en bonus!

Du har helt rätt i allt det där. Jag ville bara kommentera och rätta språkligt, eftersom jag ju vet att många som läser är väldigt receptiva, och jag vet hur lätt det är att ta till sig språk, även fel. Men som du skriver det det inte svårt att förstå vad du menade. Tyckte till och med att det var kreativt det du skrev.

Att begreppet förgyllning (att lägga guld på något) har börjar degenereras märks för övrigt på att man allt oftare hör folk av idag tala om "guld-förgyllning"! Som om det skulle kunna finnas några andra sorters förgyllningar. Sen kan man förstås fråga sig varför det heter förkoppring, förtenning och försilvring men inte förguldning.


Vh, iö

[darkg]

Min poäng var lite att det är en grannlaga uppgift att utröna rätt och fel i språkfrågor. Eller åtminstone att enas formellt.

Ah, Galvani! Ok. Galvano som superhjälte är dock en alldeles förträfflig association En ledande karaktär i vardande. Hans materialare heter möjligen Mr Faraday?

[Objektivisten]

Skrapa sladden längsledes med en vass kniv. Komma på färgen där ytan skrapats igenom.


Vh, iö

Det har jag gjort, det kommer inte fram ngn koppar.

[BosseS]

Jag skulle bli förvånad om det är förtennd koppar. Det är vad jag hört inte tillåtet med förtenning av kabelanslutningar i 230 volt nätet.

Jag tror du har fel.

Du menar att du tror att jag antingen har hört fel eller att det jag hört skulle vara fel.
Eller menar du bokstavligt du tror jag har fel?

iö: Du skriver att du hört att det är förbjudet. Och du tror ju på det du hört - eftersom du baserat på det säger att du är skulle bli förvånad om det är förtennd koppar.
Och jag tror du har fel i din tro.
[/quote]

Jag tror ni båda har rätt
Jag tror också det är på sin plats med ett citat från elinstallationsreglerna:

ANM – Användning av tennlödda ledarändar i kraftkablar bör undvikas. Om de används bör anslutningen vara utförd med hänsyn tagen till krypning, mekaniska påverkningar och temperaturhöjning under felförhållanden

Detta är en anmärkning, vilket betyder att det inte är en regel som måste följas, utan en förklaring och reglerna eller råd. Det finns alltså inget uttryckligt förbud mot tennlödda eller förtennade ledarändar, bara man använder rätt materiel för anslutningen. Biledaren i EKRK/EKLK är i allmänhet förtennad men kräver ingenting speciellt vid anslutningen. Det är bara när det är ett tjockare lager av tenn som man behöver se upp formstabiliteten.

Reglerna anger inte närmare hur anslutningar ska utföras, utan ställer endast krav på det blir bra. De anger därför inte uttryckligen ifall lödda förbindningar är tillåtna, utan medger det endast indirekt.

Alltså, både förtennade ledarändar och tennlödda förbindningar är tillåtna med lite förbehåll.

[IngOehman]

Alla de där förbehållen adresserar när man lött ändarna. De har inte med elektroförtennda kardeler att göra.

Spännande det där att ingen kopparfärg kommer i dagen när ledningen skrapas hur som helst.


Vh, iö

[Bagaget]

Kabelhöljet är ju genomskinligt: vad är billigast? Att använda koppar och få den att se silvrig ut eller en legering / ett material som ser silvrigt ut?

Den billigaste lösningen som leder ström är nog vad ni hittar i en design-lampsladd.

[BosseS]

Alla de där förbehållen adresserar när man lött ändarna. De har inte med elektroförtennda kardeler att göra.

Försökte bara ge dig en chans att vara snäll och ta remi mot Peter...

[adagio]

En reflektion: det är ju kul att en diskussion om vad det ev är för ledarmaterial/legering i en noname-sladd avsedd för el använd som HT-kabel kan hålla på ingående i flera sidor/dygn ang olika personers antaganden kring" vad kan det vara"???
Istället för det som en ljudnörd som jag förväntar mig i en spekulation nämligen : hur låter den i jämförelse med någon känd kabel och vad gör den bra eller dåligt? Sen kan man väl iofs tycka materialaspekten är väldigt intressant. Typiskt för faktiskt att tråden leder ut i pseudodiskussioner om allt utom hur det låter.

[adagio]

"Är det nickel? Är det koppar? Ett flygplan? NEJ STÅLMANNEN!, skicka skiten till ett labb för artbestämning så kan vi väl diskutera hur den låter sen?

[adagio]

För övrigt håller jag med Ingvar : enkardel bäst - Silverplätterad mångtrådig sämst! Och rangordningen överstämmer med mina framlyssnade erfarenheter. Dock inte blint i högsta grad seende.

[bakerman22]

Skulle jag kvalitetssortera så skulle ordningen blir:

1. Bäst = enkardeligt.

2. Näst bäst = tennpläterad fåkardelig kabel.

3. Tredje bäst = fåkardelig ren koppartråd.

4. Näst sämst = silverpläterad fåkardelig kabel.

5. Sämst = mångkardelig silverpläterad kabel.


Vh, iö

Av ren nyfikenhet...
Var hamnar "vanlig" flerkardelig ofc, typ Supra, Biltema och liknande på din lista?

[adagio]

Mellan 3 o 4 såklart! Ren metall bättre än siöverpläterad. Ju fler ledare desto mer hopp intermodulation .

[IngOehman]

Så vitt jag känner till är alla moderna Suprakablar kategori två men med lite fler kardeler, och detta berodde enligt TommyJenving på att han läst just den artikel jag skrev om värdet av att förtenna kabeln!


Skall dock klargöra att iden att förtenna kabeln och att det skulle kunna vara fördelaktigt, är inte ursprungligen min, utan jag ramlade själv på den. Den presentarades mig första gånger i Göteborg för massor av år sedan, av en Leif Sunesson och en Günter Dippe - av vilka jag kan garantera att den förstnämnde hade blindtestat saken - alltså jämfört oförtennad mångkardelig kabel mot förtennd dito utan att se vilken som spelade.

Och om jag minns rätt (är inte 100% säker) så sades det vid detta tillfälle att den som först gjort observationer och dragit slutsatsen att förtennad var bättre dock inte var någon av dem, utan att det var Leif Ernstsen fra Norge.

Jag har inte personligen tyckt att skillnaderna är så stora att jag brytt mig om att göra så värst omfattande blindstudier på saken, men jag har gjort vissa kliniska mätningar (utan att ha några öron inblandade) och det står utom allt tvivel att förtennade kardeler i de specifika fall jag studerat varit bättre i labbet än icke förtennade. Men jag skulle inte svära på att någon kan identifiera skillnaden i blindtest. Bäst har enkardeliga kablar varit.


Vh, iö

[bakerman22]

Jag menade mångkardelig, ren ofc. Utan diverse gegg på .

[IngOehman]

Aha, inte supra alltså.

Ja, inte vet jag var jag skulle placera den. Mångkardeligt är värre än fåkardeligt. Men å andra sidan är det värre med silver än utan, så ungefär samma som 4 kanske?

Egentligen borde det varit två listor:

1 (Bäst): En kardel.

2 (Sämre): Få kardelar.

3 (Sämst): Många kardeler.


Och om 2 eller 3:

A (Bäst): förtennad.

B (Sämre): obehandlad.

C (Sämst): försilvrad.


Vilket ger att:

1 = bäst.

Kombinationer däremellan = låg siffra är bättre än hög, tidig bokstav är bättre än sen.

3C = sämst.

- - -

Men om t ex 2C är sämre eller bättre än 3B vågar jag inte säga något om, eller om 2B är sämre än 3A. Det beror ju även på hur pass oxiderade ytorna är (vilket i sin tur beror både på vilka ämnen som finns i isolermaterialet och hur gammal kabeln är). Men skulle jag vara tvungen att välja mellan 3A och 2C så blev mitt val nog 3A.

Väljer man 1 så slipper man helt tänka på saken dock.


Vh, iö

[Svante]

Själv tycker jag nog att man kan använda hur många kardeler som helst för att få en smidig kabel tills någon har visat i blindtest att flera kardeler ger en hörbar skillnad i en normal inkoppling jämfört med en kardel, allt annat lika.

[Objektivisten]

"Är det nickel? Är det koppar? Ett flygplan? NEJ STÅLMANNEN!, skicka skiten till ett labb för artbestämning så kan vi väl diskutera hur den låter sen?

Då kan jag kanske glädja dig med att kabeln är på väg till ett materialanalyslabb i Järfälla.

[Morello]

Du kan väl ta en skarp kniv och skrapa av pläteringen på en kardel. Då borde man se om det är koppar under.

Nu har jag roat mig med detta och jag skulle vilja hävda att det inte är pläterat utan ledare i "ett" material. Silver lär det ju knappast vara utan tenn- eller nickellegering.

Hetsade du med några starköl innan du tog dig an denna förlustelse?

[ChristianAndersson]

Det är inte aluminium helt enkelt? Det förekommer ju som ledarmaterial.

med (galvaniska? eller något) avskiljare för att inte korrodera

[Nattlorden]

Det är inte aluminium helt enkelt? Det förekommer ju som ledarmaterial.

med (galvaniska? eller något) avskiljare för att inte korrodera

alu-zn-legering

[IngOehman]

Aluminium är mycket svårt att kontaktera på ett pålitligt sätt. Det beror på att den aluminiumoxid som bildas är en mycket god isolator. Inte bara god, den är fantastiskt stark och svårgenomtränglig också.

För att komma runt detta problem kan man förkoppra aluminium, men den där kabeln ser ju silverfärgad ut.

Det kan nämnas att koppar för övrigt är ett väldigt legeringskänsligt material, i betydelsen att den kan bli väldigt mycket sämre ledare, även om den legerats i mycket små doser. Fast det beror förstås på legeringsmaterialet. Å andra sidan kan även skapligt små inlegeringar dramatiskt ändra kopparns färg.


Vh, iö

[Laila]

Här finns en kabel med kopparöverdragen Aluminium-Magnesium legering enl. text. Har en rulle å den väger förvånansvärt lite jmf en ren kopparkabel . . . typ.

[IngOehman]

Ja, det blir lättare än samma tvärsnittsarea koppar, men frågan är, vad är vitsen? Spelar kabelns vikt någon roll i högtalarkabel sammanhang?

När man drar högspänningskabel 100-tals meter mellan stolpar så är situationen en helt annat, men för hifi-bruk känns det rimligt att sammanfatta en kopparöverdragen aluminiumkabel som:

1. Onödigt dyr,

2. Onödigt stor resistans för en given area.

3. Grövre för en given serieresistans.

Sämre och dyrare alltså. Finns det någon fördel?


Vh, iö

[Laila]

Iö, vikten var bara ett konstaterande av faktum . . . å inget som
jag lägger någon större vikt vid.

!. Onödigt dyr kanske, men strax under 6kr/m tycker inte jag är så farligt
för en 1.5 kvadratare.

2. Jo det kan man tycka.

3. Är kanske en konsekvens av 2 ?

Om den i alla lägen är sämre har jag f.n.ingen bestämd åsikt om.
Priset utgör för mig ingen oöverkomlighet om det gäller några enstaka
meter. Själv så använder jag mig av en något(marginellt) dyrare
kopparkabel till mina högisar . . . typ.

Någon fördel lär det väl finnas för någon . . . annars har jag svårt att
förstå varför kabeln konstruerats å tillverkats, men ok större misstag
har väl skett, om nu kabeln skall/bör ses som ett sådant.

[Morello]

Flertrådig koppar är helt enkelt bäst.