Lampsladd av Nickel?

[petersteindl]

Flertrådig koppar är helt enkelt bäst.

Är inte bly bättre?


... under en viss temperatur.

[IngOehman]

Flertrådig koppar är helt enkelt bäst.

Enkardeligt är bäst.

Det är ju även i varje fall potentiellt, billigare. Men - det kan vara bättre än du behöver.

Frågan är dock om det är något problem?


Vh, iö (som använder flerkardelig kabel till surroundhögtalarna eftersom det var vad jag fick tag på och det duger.)

[Morello]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

[Svante]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

Ja.

Man skulle ju kunna påstå att eftersom det kan bli oxid mellan ledarna så borde det bli förluster och energislöseri i kabeln om man använder den som lampsladd. Men tills någon har lyckats påvisa de förlusterna så använder jag hellre flerkardelig lampsladd till mina lampor eftersom de är smidigare.

[Objektivisten]

...så använder jag hellre flerkardelig lampsladd till mina lampor eftersom de är smidigare.

Det är ju lysande.

[darkg]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

Förutsatt då att styvheten är ett bekymmer, vilket man inte nödvändigtvis tycker. Och, att den här tänkbara störeffekten inte påverkar feelgood. Man kan knappast utse en "vinnare" utan att förhålla sig till preferenserna i de punkterna.

[Morello]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

Ja.

Man skulle ju kunna påstå att eftersom det kan bli oxid mellan ledarna så borde det bli förluster och energislöseri i kabeln om man använder den som lampsladd. Men tills någon har lyckats påvisa de förlusterna så använder jag hellre flerkardelig lampsladd till mina lampor eftersom de är smidigare.

Vaffödå? Om vi antar att alla trådar är anslutna i ändarna, att trådarna är lika långa samt att alla trådar har samma area, så blir potentialen utmed kabeln lika, varför någon ström inte går mellan trådarna.

Jag är ohyggligt skeptisk till att det går att höra skillnad i blindtest och/eller går att påvisa mätbar skillnad i distorsion. Det är för övrigt snudd på omöjligt att detektera distorsion i kablar.

Jag minns att John Curl gjorde rättt så avacerade mätningar på kabeldistorsion för cirka 10 år sedan. Med lite knep (som tex att släcka grundtonen för att utöka dynamikområdet) lyckades vederbörande mäta ned till långt under 120 dB, men någon distskillnad hittade han inte mellan kablarna under test.

[Morello]

...så använder jag hellre flerkardelig lampsladd till mina lampor eftersom de är smidigare.

Det är ju lysande.

[Svante]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

Ja.

Man skulle ju kunna påstå att eftersom det kan bli oxid mellan ledarna så borde det bli förluster och energislöseri i kabeln om man använder den som lampsladd. Men tills någon har lyckats påvisa de förlusterna så använder jag hellre flerkardelig lampsladd till mina lampor eftersom de är smidigare.

Vaffödå? Om vi antar att alla trådar är anslutna i ändarna, att trådarna är lika långa samt att alla trådar har samma area, så blir potentialen utmed kabeln lika, varför någon ström inte går mellan trådarna.

Nja tråden kan väl vara böjd, och om det finns ett lager med svagt ledande material så kan det väl gå ström längs med kabeln i det skiktet?
...fast å andra sidan blir det mer förlust i kopparn än i kopparoxiden då.

Alltså, jag argumenterar egentligen EMOT att använda enkardeligt, om du nu missade det .

[Conan]

Morello (ang. Feelgood): ditt slutsteg du konstruerat, är alla designlösningar och komponentval gjorda så att minsta förändring omedelbart är hörbart i ett blindtest? Inget du har "tagit till" bara för att det möjligen skulle kunna vara hörbart, men inte bevisligen har verifierats? Det är väl också där i.s.f. en variant på Feelgood?

Samma sak med antalet kardeler och dessas ytplätering; det finns någorlunda underbyggda teorier om möjliga effekter, och var och en får fundera på om extrakostnader och ev. andra olägenheter kan vara värt nattron...

Jag använder själv flerkardeliga högtalarkablar för att de är smidiga, men förstår dem som väljer enkardeligt, och jag tror inte det är omöjligt att det kan ha en hörbar effekt.

[Morello]

"Feel good"-argumenten dök upp först nu, så dom kan vi bortse från.
Det jag talat om är min skepsis till at det de facto finns problem med flertrådig kabel - den i vissa kretsar omtalade tvärimpedansmodulationen som skulle vara av sådan omfattning att den renderar distorsion!

[Svante]

Ja, var och en får förstås välja sin grad av nervositet. Det kan tyckas finnas något fint i att eliminera precis ALLT som skulle kunna tänkas påverka ljudkvaliteten, men vi ser alltför ofta saker som saknar verklighetsförankring. Det kan vara kabellyftare, konstiga stenar eller ankor eller vad det nu kan vara. Kruxet med sådana saker är att de kan göra att man glömmer bort viktigare saker. Folk har en tendens att räkna åtgärder i stället för att väga dem. Som om kabellyftare och shaktistenar tillsammans skulle vara bättre än rumsåtgärder; de är ju två och att fixa rummet är bara en (lätt överdrivet).

Jag håller helt med Morello om att det inte är ens i närheten av troligt att den där modulationen som skulle uppstå i en flerkardelig kabel skulle ge hörbara effekter. Speciellt som ingen har visat att effekterna är hörbara, trots 20 år av EKK-användande. Tvärtom tycker jag att den har fått en alldeles för stor uppmärksamhet, och den har säkert gjort mer skada än nytta eftersom folk kunde ha ägnat sig åt saker med verklig verkan i stället.

Den enda verkan som verkar finnas är placeboeffekten, vilket placerar EKK i samma fack som Shaktistenar och kabellyftare.

...vilket är ok för den som vill ha den.

[AndreasArvidsson]

Ja visst är det fascinerande(och kanske lite skrämmande) att just kablar som är ett förhållandevis enkelt och oproblematiskt ämne får så mycket uppmärksamhet.

[KarlXII]

Men nu gäller det ju att få rätt och vinna argumentationen!

[roggaro]

tror jag väl inte, men att finna vad man kan vinna däremot

[Svante]

Men nu gäller det ju att få rätt och vinna argumentationen!

Nej, nu har du fel.

[Morello]

Så här skriver LTS på hemsidan:


"...tvärimpedansmodulation, ett fenomen som gör en
högtalarkabel olinjär."

Jag utgår och hoppas från att LTS har gjort mätningar som bekräftar detta.
Annars blir det pladder-bludder av samma dignitet som det kabelbranschen i allmänhet är känd för.

[IngOehman]

Flertrådigt är bäst.

Potentiella problem med "tvärimpedansmodulation" har inte kunnat påvisas, men däremot är entrådiga kablar bökiga och styva att jobba med.

1-0 till den flertrådiga kabeln alltså!

"Jobbar med" mina högtalarkablar är inget jag pysslar med. Jag låter dem vara. De bara ligger där.

Det kanske är det som är skillnaden - du springer fram till dem med jämna mellanrum och lyfter dem och böjer dem fram och tillbaka, kanske dinglar lite med dem, för att till sist linda dem runt dig, och lägga tillbaka dem?

Knappast va.

Jag gör definitivt inte så. De bara är alldeles för sig själv efter att jag kopplat in dem, och då finns det ingen nackdel med att de har en kardel per ledare. Fördelar finns det dock massor. Den som har direkt med ljudkvaliteten att göra har vi ju redan avhandlat, så den kanske vi kan lämna därhän med att sammanfatta att det handlar om mätbara effekter, som är små och därför svåra att visa hörbarhet ifrån, men det är ännu svårare att bevisa att hörbarhet INTE finns. Helt omöjligt faktiskt, på grund av första vetenskapliga tesen.

Det är ditt problem, inte mitt.

Jag hävdar ju gärna försiktighetsprincipen i sådana fall, och väljer den bästa lösningen även om det är svårt att visa att motsatsen hade givit problem. Många bäckar små du vet. Tusen problem som vart och ett är harmlöst kan tillsammans vara ett problem.


Övriga fördelar då?

Här kommer några:

1. En flerkardelig kabel blir onödigt grov eftersom det blir en massa luft mellan trådarna. Det ökar även kabelns induktans en smula.

2. Med en enkardelig kabel kan inte en enstaka kardel slita sig loss och råka kortsluta (något jag sett hända hos flera användare av flerkardeliga kablar) mot andra polen. Det kan kosta förstärkaren livet. Speciellt stort är detta problem i förstärkaränden, när skruvterminaler används, men oavsett i vilken ände det uppstår så ligger förstärkaren illa till. Fransiga anslutningar slipper man med bara en kardel.

3. Ett lite liknande problem är att det är svårt att ansluta alla kardeler om de är många, vilket kan ge anslutningseffekter som påminner lite om tvärimpedansmodulation, men som är mycket värre - huvudströmmen MÅSTE gå på tvären i kabeln för att nå alla kardeler således att kabelns hela tvärsnittsarea används. Detta problem kan förvisso mildras genom att ändarna av kablarna lödes, således att de blir enkardeliga där. För att det skall bli riktigt bra återstår bara att göra något åt resten av kabelns enkardelighet.


Med allt detta sagt så är jag försiktig med att påstå att fördelarna med enkardelig kabel är så stora att de märks med lätthet eller ens med svårighet, ljudmässigt. Det får var och en bilda sig en uppfattning om. Jag bara menar att jag gillar attityden att välja den bästa lösningen. För varför inte?

Argument som "det är lättare att jobba med flerkardeliga kablar" har jag svårt att förstå. Jag springer ju inte omkring med mina högtalarkablar och svänger omkring med dem eller böjer dem fram och tillbaka, och kontakteringen är definitivt ett större problem med en flerkardelig kabel. De spretar och krånglar och kan ställa till med både dålig kontakt och kortslutning.


Vh, iö

[Objektivisten]

- huvudströmmen MÅSTE gå på tvären i kabeln för att nå alla kardeler således att kabelns hela tvärsnittsarea används. Detta problem kan förvisso mildras genom att ändarna av kablarna lödes, således att de blir enkardeliga där. För att det skall bli riktigt bra återstår bara att göra något åt resten av kabelns enkardelighet.

Det här har jag funderat på. En suprakabel t ex med många tennpläterade kardeler som man skruvar fast, utnyttjas verkligen alla kardeler då? Tennpläteringen är ju bl a där för att förhindra strömhopp mellan kardelerna.

[Morello]

Mja alltså, de flesta människor, förutom då några audiofilunkisar på forat, dammsuger cirka en gång i veckan - således måste de "jobba" med kabeln. I detta läge vill man ha en smidig kabel att "jobba" med så att man enkelt kan lyfta lite på den och komma åt med dammsugarens munstycke. Det tänkte du inte på när du raljerade som bäst om att "jobba" och dingla med kabeln?

[Morello]

- huvudströmmen MÅSTE gå på tvären i kabeln för att nå alla kardeler således att kabelns hela tvärsnittsarea används. Detta problem kan förvisso mildras genom att ändarna av kablarna lödes, således att de blir enkardeliga där. För att det skall bli riktigt bra återstår bara att göra något åt resten av kabelns enkardelighet.

Det här har jag funderat på. En suprakabel t ex med många tennpläterade kardeler som man skruvar fast, utnyttjas verkligen alla kardeler då? Tennpläteringen är ju bl a där för att förhindra strömhopp mellan kardelerna.

Den måste lödas! Blir itne bra att skruva på tenn.

[darkg]

Men åter, detta med att skruva på tenn gäller väl påsmält tenn, alltså storleksordningen tiondelar av millimeter, inte det helt tunna ytskikt som Supra och alla andra förtennade kablar har?

[Svante]

Så här skriver LTS på hemsidan:


"...tvärimpedansmodulation, ett fenomen som gör en
högtalarkabel olinjär."

Jag utgår och hoppas från att LTS har gjort mätningar som bekräftar detta.
Annars blir det pladder-bludder av samma dignitet som det kabelbranschen i allmänhet är känd för.

Frågan bör ställas till artikelförfattaren Patrik Larsson. Det finns många oberoende skribenter i MoLt, och vi går inte tillbaka och redigerar i gamla artiklar. Vi har däremot en granskning av artiklar före publikation, hur det var 2003 vet jag inte, men uppenbarligen har dåvarande chefredaktör tyckt att artikeln var ok.

Man kan diskutera om artikeln bör ligga på hemsidan. Jag är kluven, artikeln fyller en funktion som motvikt till dyrkablar. Några meter EKK kostar inte 20 000:- och artikeln argumenterar för att EKK tekniskt blir så bra en kabel behöver vara ur ett ljudkvalitetsperspektiv utan att kosta skjortan. Å andra sidan odlar den det ännu overifierade antagandet att flerkardeliga kablar ger hörbar dist, och att högtalarkablar skulle vara så där särdeles viktiga för ljudkvaliteten.

[Morello]

Den söker slå död på en myt, men odlar en annan.

[Laila]

Sa han som rakade sig under armarna å vaxade mustaschen . . . typ.

[Objektivisten]

Sa han som rakade sig under armarna å vaxade mustaschen . . . typ.

?

[Morello]

Den där tarvar en förklaring.

[daCapo]

En möjlig förklaring kanske kan vara:
På ena stället är ett förhållningssätt till ett fenomen okej, men inte på det andra....... typ......
eller lite friare tolkat:
ibland räknas bråkdelar av en bråkdels mm, ibland inte...... typ......
av vissa...... typ
Nu gissar jag bara..... typ.....

[Laila]

Rektigert bra där . . . typ.

[Morello]

Jag är dock inte riktigt säker på vad som menas och vem som adresserades.