Basbygge, portdiameter?

[Transistormannen]

Hej! Jag ska bygga en bashögtalare till mitt rum. Jag ska använda den här www.hifikit.se/hogtalarelement/hifi/bas/8-tum/210w-10 8 tums basen i en portad låda. Vad bör jag ha för diameter på porten? Det borde väl behövas en ganska stor eftersom det är mycket luft som ska förflyttas. Mvh Oscar

[Cortado]

En stor diameter på porten är väl att föredra, så länge den inte blir för lång (så att den får plats i lådan).

Gissar lite på att du inte simulerat på det?

Isåfall är mitt tips att du skaffar "Basta!" och testar lite. Sen finns det säkert tips och hjälp här när du kör fast.

Hoppas jag inte går över gränser och sånt men Basta! kan du ladda ner på www.tolvan.com - finns en "gratis" version och en betalversion om man vill ha alla funktioner och stödja utvecklaren (som också hänger här på faktiskt).

[Transistormannen]

Nej, jag har faktiskt simulerat den i Winisd, men kurvorna ändrar sig inte när jag ändrar diametern på porten. Jag trodde att det skulle vara så, men det kanske beror på att jag har angett så få av elementets parametrar? Tack för tipset om Basta! Ska prova det nån gång. Tror du att 10cm i diameter är tillräckligt?

[Kalejdokom]

Basreflexportar handlar inte i första hand om diameter på röret. Det är volymen luft som rör sig i röret, som är intressant. Det gäller att välja en diameter som är tillräckligt stor för att inte få "blåsljud" i röret samtidigt som längden ryms i lådan. I princip gäller att ju större diameter du väljer, desto längre blir röret om du vill uppnå samma avstämningsfrekvens. Det kan du se i WinISD - att om du ändrar rördiameter så ändras längden på röret.

Edit: ska du bara bygga en baslåda? Hur har du tänkt att använda den? Varför har du valt detta element?

[Cortado]

Nu när jag tittat på elementet så undrar jag, precis som Kalejdokom, om det finns något specifikt skäl till varför du valt det elementet?

[Svante]

Avstämningsfrekvensen bestäms av förhållandet mellan tvärsnittsarea och längd för en given lådvolym. Gör man porten dubbelt så lång och med dubbla tvärsnittsarean så beter sig högtalaren lika för små signaler. Kurvorna du ser i WinISD är för små signaler. En större port klarar dock att leverera större ljudtryck, men ger å andra sidan pipresonanser vid lägre frekvenser än den lilla porten.

Detta är en klassisk kompromiss som bara kan lösas genom att ha en tillräckligt stor lådvolym.

(Ovanstående sagt som förståelseresonemang, det finns mer att ta hänsyn till. Om detta finns det spaltkilometer skrivet här på Faktiskt.)

[Perfector]

Hej! Jag ska bygga en bashögtalare till mitt rum. Jag ska använda den här http://www.hifikit.se/hogtalarelement/h ... um/210w-10 8 tums basen i en portad låda. Vad bör jag ha för diameter på porten? Det borde väl behövas en ganska stor eftersom det är mycket luft som ska förflyttas. Mvh Oscar

Egen lite udda kanske, men den funkar
Tanken är ett rör som inte blåser vid höga ljudtryck och belastar snarare än stämmer basen.
70 mm diameter och 165mm längd
Detta ger absolut belastning och när konen styrs av luftfjädern så blir rörelsen mer exakt.
Jag vet att vi haft den här diskussionen i annan tråd, men den funkar och därför drar jag fram den igen.

[Kalejdokom]

Så du menar att först bestämmer man rörets dimensioner och sedan dimensionerar man lådan så att man får önskad avstämningsfrekvens? Lite udda tillvägagångssätt, men det funkar kanske om lådvolymen är en helt ointressant parameter (i.e. man kan tänka sig vilken storlek som helst)...

[Perfector]

Så du menar att först bestämmer man rörets dimensioner och sedan dimensionerar man lådan så att man får önskad avstämningsfrekvens? Lite udda tillvägagångssätt, men det funkar kanske om lådvolymen är en helt ointressant parameter (i.e. man kan tänka sig vilken storlek som helst)...

Tyckte jag skrev belasta, inte stämma.
Men det stämmer.
Om man belastar konen med en luftfjäder får man bättre styrning.
Prova gärna och kommentera efteråt, det skulle jag uppskatta
Det går att använde det sättet inom ganska brada marginaler, men visst kan man hamna på över och under krisvärden då röret inte stämmer.
mindre låda längre rör och större låda mindre rör.
men för 8" handlar det in minimum 20 liter Ca: och max 50 liter innan det inträffar.

[IngOehman]

Men vad är det för luftfjäder du tänker dig?

System med basreflexavstämning är mycket mera komplexa än jag tror du har klart för dig.

I en sluten låda så belastas membranets baksida av en luftfjäder (av storleken (100 000 * ka * Sd^2)/V parallell med upphängningens fjädring). Även i ett basreflexsystem finns där en luftfjäder, men korresponderande mot en mindre låda än den faktiska - och den finns bara där vid mellanhöga och höga frekvenser (registerbenämningar, inte absoluta tal). Inte i det djupa basregistret, alltså nära avstämningen (ej heller under).

Vid avstämningen så är det INTE en luftfjäder som begränsar/styr membranrörelserna, utan det är basreflexportens övertransformerade luftmassa som resonerar med tidigare nämnd fjäder, sålunda att membranet blir reellt (inte reaktivt som vid högre frevenser) lastat.


För övrigt framkallar dina tumregelframställningar svårartade rysningar längs min ryggrad.

Vilken lådvolym som är lagom för ett 8" stort element har med elementets småsignalparametrar att göra, och förstås med vad man som konstruktör vill att det färdiga systemet skall få för egenskaper.

Hej! Jag ska bygga en bashögtalare till mitt rum. Jag ska använda den här http://www.hifikit.se/hogtalarelement/h ... um/210w-10 8 tums basen i en portad låda. Vad bör jag ha för diameter på porten? Det borde väl behövas en ganska stor eftersom det är mycket luft som ska förflyttas. Mvh Oscar

Egen lite udda kanske, men den funkar
Tanken är ett rör som inte blåser vid höga ljudtryck och belastar snarare än stämmer basen.
70 mm diameter och 165mm längd
Detta ger absolut belastning och när konen styrs av luftfjädern så blir rörelsen mer exakt.
Jag vet att vi haft den här diskussionen i annan tråd, men den funkar och därför drar jag fram den igen.

Du använder ord på ett sätt som är lite främmande för alla dem som vet hur de här sakerna fungerar på riktigt. Det gör det lite svårt att diskutera sådana här saker med dig. Och om inte ens de som kan dessa saker förstår vad du menar, hur skall då de som vet mindre förstå det?

Avstämningen är det som ger en belastning (på baselementets baksida) akustiskt, och som gör att rörelserna, och därmed även emk, minskar kraftigt vid avstämningsfrekvensen.

- - -

TS: Om elementet som nämns är lämpligt har jag svårt att avgöra eftersom så lite information om det finns på hifi-kits hemsida. Eller är jag bara dålig på att hitta data?

- - -

Oavsett vilket så kan man inte svara på frågan om vad som utgör en lämplig port utan att veta väldigt mycket mera om projektet. Som t ex:

1. Gärna mera data om elementet - så man kan få en uppfattning om hur mycket luft det kan flytta. Du skriver att mycket luft ska flyttas, men det är ju elementets egenskaper som bestämmer hur mycket som verkligen kommer att kunna flyttas, och som därför ställer kraven på porten.

2. Hur stor skall lådan vara har du tänkt dig?

3. Hur stor användbar bandbredd vill du få från systemet (både uppåt och nedåt kan vara av betydelse för beslut om hur lådan bäst byggs upp)? Uppåt handlar det mest om delningsfrekvensen.

4. Hur har du tänkt att porten skall vara formad? Det skiljer rätt så mycket mellan olika formade portars förmåga.


Vh, iö

- - - - -

PS. Man kan faktiskt argumentera att en port passar bra för ett givet element - nästan oavsett lådstorlek. Riktigt sant är det inte, men sannare än många nog tror...

Förutsatt att man använder strömningsdämpning för att kontrollera Q-värdet vid den övre impedanspuckeln (vilket jag avråder ifrån), och förutsatt att man skall använda högtalare i fritt fält och eftersträvar en Bw-respons, så kan man rent av argumentera att det är typ helt sant, och inom ett rätt så stort register av lådvolymer (upp till en viss volym) dessutom.

[Transistormannen]

Ok, såhär ligger det till:
Jag håller på att fixa en ljudanläggning till mitt sov/arbetsrum. Det ska användas till musik, datorn (youtube och annat) och film då och då.
Tanken är att jag ska ha två eller fyra mellanregister/diskanthögtalere och en stor bashögtalare.
De mindre högtalarna har två alternativ, antingen använder jag färdiga jag har eller bygger nya.
Basen är det jag i första hand behöver bygga eftersom det är den delen som fattas i ljudanläggningen.
Därför tittade jag på hifikits hemsida för att hitta ett bra element. Jag tänkte att 8 tum var en bra storlek eftersom jag antagligen får tillräckligt med bas
samtidigt som lådan inte blir allt för stor. Eftersom jag har en ganska begränsad budget började jag med att titta på de billigare elementen
och hittade ganska fort Response 210w.10 elementet. Jag simulerade det i en portad låda i Winisd och kom fram till att det var precis vad jag sökte. Det går lång ner i basen till ca 35hz och lådan blev inte allt för stor ca 47liter. Plus att den är i rätt prisklass. Mer data på elementet finns som pdf på sidan jag länkade till.
Problemet jag mötte när jag skulle bestämma lådans mått var vilken diameter som är lämplig för porten. Grejen är den att totalvolymen för lådan ändras beroende på vilken diameter porten har. Måtten på lådan skulle jag också behöva ändra om den blev för lång för att få plats. Som ni säkert förstår har jag inte bestämd volym eller mått för lådan, detta tycker jag vore ganska korkat eftersom ljudegenskaperna ändras beroende av lådans volym.
Jag ska ha en rund port. Min fråga är alltså vilken diameter på porten ni tror/vet kan funka bra i mitt fall. Det skulle också vara kul att veta hur jag kan ta reda på det själv för framtida byggen.
Eftersom det bara är en bas så borde det vara passande att ha delninsfrekvensen där man inte längre kan höra vilket håll ljudet kommer ifrån, typ 80-100hz.
Jag hoppas att ni kan hjälpa mig bättre nu!

winisd8tumbas.png (40.57 KiB) Visad 6156 gånger

[Cortado]

Text och bild

Ok, lite som Ingvar var inne på så saknas det en massa parametrar för elementet i databladet som HifiKit har. Det är detta som gör att det blir knas när du simulerar det, det är säkrare att välja ett annat element (där alla parametrar framgår och där man kan lita på att parametrarna stämmer någorlunda) om du vill ha någon chans att få simuleringen att avspegla det verkliga resultatet.

Vad är budgeten för elementet / hela projektet?

Kika genom IngOehmans inlägg och leta fram frågorna han ställer och försök att svara på dem så gott du kan så kan vi bolla lite på det för att få ett tydligare mål och idéer på konceptet.

[Transistormannen]

Exakt vilka parametrar är det som fattas?
edit:
Budgeten för basen är ca 550 - 650kr
träskivor har jag redan

[Cortado]

Exakt vilka parametrar är det som fattas?

Xmax är väl en såndär uppenbar till en början. Den tillsammans med Sd skulle ju ge oss koll på pumpförmågan. Sd finns i databladet, men inte Xmax. Däremot har man angett magnetgapets och talspolens längder.. kanske kan man gissa på ett Xmax? (Riktar frågan åt Ingvar och Svante)

Dimensioneringen av lådan och porten blir ju lite av en gissningslek om man inte har de faktiska parametrarna och det är nog inte riktigt så man vill jobba om man vill kunna estimera ett resultat med någorlunda precision. Även om du simulerar fram portlängd och diameter så kommer du säkerligen få justera portlängden lite efteråt om du vill träffa den avstämningsfrekvensen du siktat på.

Har du kollat nått i de andra bas-byggartrådarna?

[UrSv]

Det står ju en del i databladet som kanske hjälper:

[IngOehman]

Rätt så kort slaglängd alltså.

Jag tror nog de 7 cm som Perfektor nämnde blir rätt bra. Kanske den längd han föreslog passar också?

Men skall lådan delas lågt så behöver man inte oroa sig för orgelpipsresonanser i röret, och kan ta till 10 cm i diameter om det är lättare att hitta ett sådant eller bara för att vara på den säkra sidan. På grund av att viss luftkompression finns även i själva röret så kan man räkna in typ knappt halva rörets volym i lådvolymen, så röret stjäl inte så mycket volym som man kan tro.

Gränsen för örat med avseende på att kunna riktningsbestämma ljudkällor går vid cirka 50 Hz, så vill man vara säker på att inte kunna höra var basen står så behöver man dela under 50 Hz, oändligt brant, och dessutom ha en absolut distorsionsfri basmodul.

I praktiken brukar lokalisationsproblemet vara rätt så litet dock, om man inte placerar basmodulen alltför dumt. Lokalisationsledtrådarna från de högtalare som spelar högre frekvenser vinner ju liksom, för det mesta.


Vh, iö

[paa]

En liten baffelplatta som sitter runt portens inre öppning kan minska förlusterna märkbart, och kan alltid rekommenderas.
Ändarna på porten, både utvändigt vid baffeln och invändigt där porten slutar inuti lådan bör dessutom rundas på innerkanten med en liten radie på 5-6 mm. Det minskar visselpipseffekten och bastonerna blir i vissa fall lite mindre "hesa". Mycket större radie är inte entydigt bättre, det kan ge mindre motstånd i vissa lägen som vid medelhöga flöden och när luften går in i porten. Men samtidigt kan det kraftigt störa höga flöden, genom att skapa större avlösningsvirvlar som blockerar luftflödet när luften ska ut genom porten.

Om man bygger med slitsport som är 1-2 cm hög så kan den hantera större flöde utan turbulens än en rund port.
Det beror på något som heter Reynolds tal, och det beskriver hur övergången mellan laminär och turbulent strömning sker.
Även slitsporten bör ha en liten rundning på 5-6 mm radie runt kanterna på öppningen både utvändigt och invändigt.

[gflar]

@paa
Hur bör en slitsport utformas för en 27Liters låda med Peerless XLS10 (istället för långt reflexrör)?
Bör det vara en kanal, eller räcker det med ett spår med rundade kanter i ytterväggen?

[paa]

@paa
Hur bör en slitsport utformas för en 27Liters låda med Peerless XLS10 (istället för långt reflexrör)?
Bör det vara en kanal, eller räcker det med ett spår med rundade kanter i ytterväggen?

Jag vet inte riktigt vad du menar med spår i ytterväggen, men så här kan man göra i alla fall:

http://www.genelec.com/documents/public ... oofers.pdf

[DQ-20]

@paa
Hur bör en slitsport utformas för en 27Liters låda med Peerless XLS10 (istället för långt reflexrör)?
Bör det vara en kanal, eller räcker det med ett spår med rundade kanter i ytterväggen?

Det är inget mystiskt med en "slitsport" utan det är en helt vanlig port förutom att tvärsnittet är fyrkantigt istället för runt och att ena dimensionen (höjd/bredd) är betydligt mindre än den andra.
/DQ-20

[Kraniet]

@paa
Hur bör en slitsport utformas för en 27Liters låda med Peerless XLS10 (istället för långt reflexrör)?
Bör det vara en kanal, eller räcker det med ett spår med rundade kanter i ytterväggen?

Det är inget mystiskt med en "slitsport" utan det är en helt vanlig port förutom att tvärsnittet är fyrkantigt istället för runt och att ena dimensionen (höjd/bredd) är betydligt mindre än den andra.
/DQ-20

enda problemet är väl möjligtvis valet av höjd på slitsen. Jag tycker mig ofta se att man väljer en väldigt hög slits vilket förtar fördelarna.
Samtidigt kommer en väldigt låg slits att hindra flödet onödigt mycket..

edit: den här tråden innehåller väl allt man behöver veta viewtopic.php?t=3140

[Svante]

Jag har haft anledning att titta lite närmare på strömningsmekanik i rör på sista tiden och det är rent löjligt vad komplicerat det blir. Det finns inte bara två sorters flöden (laminärt och turbulent) utan även något som jag tror kallas pluggflöde. De gränser som man brukar hitta mellan laminärt flöde och turbulent flöde (Re<2300 för cirkulära rör) gäller om man har ett statiskt flöde och om röret är långt. Jag hittade just hur man räknar ut vad "långt" är i de rör och flöden som är aktuella i en basreflexhögtalare, och landade på 230 meter... Alltså, det tar 230 meter innan fullt turbulent flöde är utvecklat inuti ett basreflexrör (med de dimensioner jag valde).

I området innan detta avstånd har man ett flöde som gradvis övergår från pluggflöde till turbulent flöde. Det är alltså hela basreflexröret.

Det behövs alltså en annan teori än den för turbulent statiskt flöde i ett oändligt långt rör för att beskriva basreflexröret. Själva röret låter sig nog beskrivas med en luftplugg som har en viss massa.

Det viktiga blir i stället hur luften beter sig när den kommer ut ur porten (på både in- och utsida), och om man får avlösning mot portens rundningar. Får man det får man turbulens utanför (inuti) högtalaren, och det är nog denna man måste hantera i första hand.

Detta mest sagt som en försiktighetsflagga när man börjar prata Reynolds tal. Det finns mycket skrivet om det som inte spelar minsta betydelse för basreflexhögtalare. Och vad som händer med ett AC-flöde är ännu knepigare att förstå.

[paa]

Jag har haft anledning att titta lite närmare på strömningsmekanik i rör på sista tiden och det är rent löjligt vad komplicerat det blir. Det finns inte bara två sorters flöden (laminärt och turbulent) utan även något som jag tror kallas pluggflöde. De gränser som man brukar hitta mellan laminärt flöde och turbulent flöde (Re<2300 för cirkulära rör) gäller om man har ett statiskt flöde och om röret är långt. Jag hittade just hur man räknar ut vad "långt" är i de rör och flöden som är aktuella i en basreflexhögtalare, och landade på 230 meter... Alltså, det tar 230 meter innan fullt turbulent flöde är utvecklat inuti ett basreflexrör (med de dimensioner jag valde).

I området innan detta avstånd har man ett flöde som gradvis övergår från pluggflöde till turbulent flöde. Det är alltså hela basreflexröret.

Det behövs alltså en annan teori än den för turbulent statiskt flöde i ett oändligt långt rör för att beskriva basreflexröret. Själva röret låter sig nog beskrivas med en luftplugg som har en viss massa.

Det viktiga blir i stället hur luften beter sig när den kommer ut ur porten (på både in- och utsida), och om man får avlösning mot portens rundningar. Får man det får man turbulens utanför (inuti) högtalaren, och det är nog denna man måste hantera i första hand.

Detta mest sagt som en försiktighetsflagga när man börjar prata Reynolds tal. Det finns mycket skrivet om det som inte spelar minsta betydelse för basreflexhögtalare. Och vad som händer med ett AC-flöde är ännu knepigare att förstå.

Spännande ny info.
Men i vilket fall så har Roozen os Philips i Holland gjort experiment på hur en port bör vara utformad för att minimera visslingar/brus och avlösningsvirvlar, och publicerat dessa resultat i AES papers.
Se: Vortex sound in bass-reflex ports of loudspeakers. Part I och Part II och
Reduction of Bass-Reflex Port Nonlinearities by Optimizing the Port Geometry
av Roozen
Och jämför sedan med detta arbete som hänvisar till Roozen, men som inte verkar förstått eller brytt sig om Roozens rön:
Maximizing Performance from Loudspeaker Ports
av ALEX SALVATTI, ALLAN DEVANTIER, AND DOUG J. BUTTON.
Från JBL/Infinity

[DQ-20]

Jag har haft anledning att titta lite närmare på strömningsmekanik i rör på sista tiden och det är rent löjligt vad komplicerat det blir. Det finns inte bara två sorters flöden (laminärt och turbulent) utan även något som jag tror kallas pluggflöde. De gränser som man brukar hitta mellan laminärt flöde och turbulent flöde (Re<2300 för cirkulära rör) gäller om man har ett statiskt flöde och om röret är långt. Jag hittade just hur man räknar ut vad "långt" är i de rör och flöden som är aktuella i en basreflexhögtalare, och landade på 230 meter... Alltså, det tar 230 meter innan fullt turbulent flöde är utvecklat inuti ett basreflexrör (med de dimensioner jag valde).

I området innan detta avstånd har man ett flöde som gradvis övergår från pluggflöde till turbulent flöde. Det är alltså hela basreflexröret.

Det behövs alltså en annan teori än den för turbulent statiskt flöde i ett oändligt långt rör för att beskriva basreflexröret. Själva röret låter sig nog beskrivas med en luftplugg som har en viss massa.

Det viktiga blir i stället hur luften beter sig när den kommer ut ur porten (på både in- och utsida), och om man får avlösning mot portens rundningar. Får man det får man turbulens utanför (inuti) högtalaren, och det är nog denna man måste hantera i första hand.

Detta mest sagt som en försiktighetsflagga när man börjar prata Reynolds tal. Det finns mycket skrivet om det som inte spelar minsta betydelse för basreflexhögtalare. Och vad som händer med ett AC-flöde är ännu knepigare att förstå.

Jo, men det är väl vettigt att hålla isär turbulenta flöden i porten och avlösningen? Det finns liksom ett skäl till att ordet avlösning finns. Just för att det är komplicerat tror jag att man lättast tar på sig empiriska hatten om man inte som vissa individer vill modellera vad som händer. Själv använder jag tumregeln 69 mm rör för 8" och 100 mm för 12" med "normala" slaglängder. För 10" blir det antingen eller. Jag kan utan omsvep erkänna att jag tagit dessa från LTS-högtalarna i olika konstellationer. För en specifik konstruktion kan man ju mäta vad som händer. Phon tror jag har lagt upp en empirisk granskning av ett antal 50 mm portar på forumet. Om man inte är ute och tassar på ytterkanterna av portdimensionering tycker jag inte att det är en särskilt stor fråga. Nästan alla frågor om slitsportar på faktiskt.se verkar handla om a) man har inte plats för en port med tillräckligt stor diameter eller att man av design/konstruktionsskäl vill ha en långsmal port.

/DQ-20

[paa]

Phon tror jag har lagt upp en empirisk granskning av ett antal 50 mm portar på forumet. Om man inte är ute och tassar på ytterkanterna av portdimensionering tycker jag inte att det är en särskilt stor fråga. Nästan alla frågor om slitsportar på faktiskt.se verkar handla om a) man har inte plats för en port med tillräckligt stor diameter eller att man av design/konstruktionsskäl vill ha en långsmal port.

/DQ-20

Phons tråd ligger här:
viewtopic.php?p=316787

[Svante]

Jag har haft anledning att titta lite närmare på strömningsmekanik i rör på sista tiden och det är rent löjligt vad komplicerat det blir. Det finns inte bara två sorters flöden (laminärt och turbulent) utan även något som jag tror kallas pluggflöde. De gränser som man brukar hitta mellan laminärt flöde och turbulent flöde (Re<2300 för cirkulära rör) gäller om man har ett statiskt flöde och om röret är långt. Jag hittade just hur man räknar ut vad "långt" är i de rör och flöden som är aktuella i en basreflexhögtalare, och landade på 230 meter... Alltså, det tar 230 meter innan fullt turbulent flöde är utvecklat inuti ett basreflexrör (med de dimensioner jag valde).

I området innan detta avstånd har man ett flöde som gradvis övergår från pluggflöde till turbulent flöde. Det är alltså hela basreflexröret.

Det behövs alltså en annan teori än den för turbulent statiskt flöde i ett oändligt långt rör för att beskriva basreflexröret. Själva röret låter sig nog beskrivas med en luftplugg som har en viss massa.

Det viktiga blir i stället hur luften beter sig när den kommer ut ur porten (på både in- och utsida), och om man får avlösning mot portens rundningar. Får man det får man turbulens utanför (inuti) högtalaren, och det är nog denna man måste hantera i första hand.

Detta mest sagt som en försiktighetsflagga när man börjar prata Reynolds tal. Det finns mycket skrivet om det som inte spelar minsta betydelse för basreflexhögtalare. Och vad som händer med ett AC-flöde är ännu knepigare att förstå.

Jo, men det är väl vettigt att hålla isär turbulenta flöden i porten och avlösningen? Det finns liksom ett skäl till att ordet avlösning finns. Just för att det är komplicerat tror jag att man lättast tar på sig empiriska hatten om man inte som vissa individer vill modellera vad som händer. Själv använder jag tumregeln 69 mm rör för 8" och 100 mm för 12" med "normala" slaglängder. För 10" blir det antingen eller. Jag kan utan omsvep erkänna att jag tagit dessa från LTS-högtalarna i olika konstellationer. För en specifik konstruktion kan man ju mäta vad som händer. Phon tror jag har lagt upp en empirisk granskning av ett antal 50 mm portar på forumet. Om man inte är ute och tassar på ytterkanterna av portdimensionering tycker jag inte att det är en särskilt stor fråga. Nästan alla frågor om slitsportar på faktiskt.se verkar handla om a) man har inte plats för en port med tillräckligt stor diameter eller att man av design/konstruktionsskäl vill ha en långsmal port.

/DQ-20

Jag kan nämna att ju djupare man gräver i litteraturen om ströming i rör, desto mer empiri hittar man. Strömningsläreboken jag hittade ger nästan helt upp teorin och försöker bara anpassa formler till empiriska data. Det blir alltså en massa uschliga formler med decimaltal i. Och så finns det an massa roliga gamla filmer från 40- eller 50-tal skulle jag tro där man har filmat vatten som flyter i rännor och där man skapar flödeslinjer genom att skapa vätgasbubblor med elektrolys. Som den här
Del 1: http://youtu.be/DOUfyDHxkYQ
Del 2: http://youtu.be/rDhSdtMjSpA
(Vid drygt 4:40 in i den andra filmen har man glömt att det inte är en simulering man tittar på och då blir man lite överraskad...)

[IngOehman]

Det är väl inte helt förvånande att man ramlar in i empirins värld när man hanterar fenomen som uppvisar stokastiska beteendekomponenter.

Men för praktiskt bruk tycker jag inte det spelar så stor roll om en teori bygger på induktion eller deduktion, eller hellre sagt tvärtom. Bygga hus från grunden eller titta på något som står där och försöka beskriva det efter vad man ser snarare än vad man tror det innehåller. En teoris värde beror ju oftast kanske primärt på dess användbarhet, det vill säg dess förmåga att förutsäga saker.

Det vill säga det är väl inte riktigt sant det heller, för det beror ju på vad man skall ha teorin till... Men om man skall ha den till att dimensionera något.


Och jag vill som kommentar till DQ-20s inlägg nämna att jag nog tycker det finns fall då valet av rund eller slitformad portmynning kan styras av andra faktorer än fåfängliga.

När man ser på en högtalare som en helhet kan det ju finnas en förfärlig massa andra saker som bestämmer vilken sorts port som "passar bäst". Och det försöker jag då utgå ifrån. Vill försiktigt varna för att underskatta skillnaden mellan en rund- och en slitsport. I båda riktningarna.


Vh, iö

[DQ-20]

Och jag vill som kommentar till DQ-20s inlägg nämna att jag nog tycker det finns fall då valet av rund eller slitformad portmynning kan styras av andra faktorer än fåfängliga.

När man ser på en högtalare som en helhet kan det ju finnas en förfärlig massa andra saker som bestämmer vilken sorts port som "passar bäst". Och det försöker jag då utgå ifrån. Vill försiktigt varna för att underskatta skillnaden mellan en rund- och en slitsport. I båda riktningarna.

Vh, iö

Det var väl inte direkt fåfänga jag tänkte på utan att man av konstruktionsskäl inte tycker att en cirkulär port passar lådan, typ "får plats". Men min poäng var att frågorna på faktiskt.se främst verkar kretsa kring hur man kan komma undan med en mindre portdiameter utan att porten blir helt "chokad" av turbulens innan elementet ger upp. Min hypotes är att en bidragande orsak är att det numera kommit fram många element som visserligen är mycket luftpumpningskapabla men som har sådana småsignalsparametrar att de å ena sidan kräver en liten låda men å andra sidan behöver en kapabel port med låg avstämning. Jag förstår dock att man kan vilja använda t.ex. de friktiva förlusterna i slitsporten eller hur den placeras i lådan på en "konstruktivt" sätt. Sen finns det ju alltid nyfikenheten att pröva något nytt. Jag har också tyckt mig märka ett ökat intresse för slitsportar sedan den första Guru-högtalaren kom ut...

/DQ-20

[Svante]

Men för praktiskt bruk tycker jag inte det spelar så stor roll om en teori bygger på induktion eller deduktion, eller hellre sagt tvärtom. Bygga hus från grunden eller titta på något som står där och försöka beskriva det efter vad man ser snarare än vad man tror det innehåller. En teoris värde beror ju oftast kanske primärt på dess användbarhet, det vill säg dess förmåga att förutsäga saker.

Det vill säga det är väl inte riktigt sant det heller, för det beror ju på vad man skall ha teorin till... Men om man skall ha den till att dimensionera något.

Nja, alltså, jag ser nog gärna att ett teoribygges huvudsyfte är att lära sig. Senare när man kan, så kan man förutse vad som ska hända. Det är det som jag har problem med med de där formlerna med decimaltal i; man vet inte riktigt när de gäller eftersom man inte förstår dem. Man kan använda dem, och det blir kanske rätt, men eftersom man inte vet vad som ligger bakom konstanterna så går det inte att förstå giltighetsområdet för formeln. För mig är det nog ungefär som en tumregel är för dig. Kanske.

[DQ-20]

Nja, alltså, jag ser nog gärna att ett teoribygges huvudsyfte är att lära sig. Senare när man kan, så kan man förutse vad som ska hända. Det är det som jag har problem med med de där formlerna med decimaltal i; man vet inte riktigt när de gäller eftersom man inte förstår dem. Man kan använda dem, och det blir kanske rätt, men eftersom man inte vet vad som ligger bakom konstanterna så går det inte att förstå giltighetsområdet för formeln. För mig är det nog ungefär som en tumregel är för dig. Kanske.

Prediktion är viktigare än "förståelse". Vi kan aldrig veta om våra modeller är sanna utan bara att de har så bra prediktionsvärde att de uppför sig SOM OM de vore sanna. Och då har vi människor en tendens att i allt väsentligt betrakta dem som sanna och vi tycker oss "förstå" hur saker och ting fungerar.

/DQ-20