Då är vi överens om båda.
peh skrev:IngOehman skrev:Ingen av dem jag testat har varit något vidare jämfört med att spela CD.
Aningen off-topic just nu, men för egen del har jag inte spelat CD sedan 2003-2004-nånting. Datorn är ju igång hela tiden, oavsett. Uppkopplad likaså. En period var det visserligen MP3/Ogg Vorbis, måste jag erkänna. Men med FLAC är ju CD:n helt överflödig. Bit-perfect rip ordnar man med billig optisk enhet i datorn (och slipper svindyr CD-spelare).
Har lagt pengarna på en DAC + lagringsutrymme istället. Ett par tusen plattor på hårddiskarna och jukeboxkänslan är total. Kan knappast bli bekvämare än så? Likaså aldrig bekymmer med läsfel eller liknande. Optisk lagring på CD är ändå rätt primitivt jämfört med ett modernt filsystem på snabb hårddisk.
Jag anar att du med orden "primitivt" och "modernt" försöker antyda din värdering...

Om man skippar värderingen och bara ser till betydelsen (primitiv = ursprunglig, modern = som tillhör nutiden*) så har du naturligtvis rätt i att CD är mera primitivt än att lagra på en opålitlig hårddisk, vars krasch bara är en tidsfråga. Primitivt och bättre, helt enkelt.

Det är även modernt att tatuera sig. Och för tjejer är det modernt att operera in silikon... Betyder det att man bör göra det? Att det är något bra?
Sen kan ju ett album vara så mycket mera än bara informationen som är fonogrammet. Det är grafik också, och annan information. Tyvärr alltför sällan nuförtiden texter och annat.
Ännu bättre än CD på många av dessa punkter är LP.
peh skrev:IngOehman skrev:Minst dålig av dem, och därför nästan det enda jag använder utöver att spela hårda fonogram, är youtube. Spotify kommer möjligen på tredjeplatsen. Att behöva vara uppkopplad suger dock.
YouTube är väl lite väl rörigt, och med osäker kvalitet? Amatörer (hemanvändare) laddar upp material i ofta tvivelaktig kvalitet, som sedan också transcode:as. En överföringskedja som är klart opålitlig...
Man kan tycka så.
Men för mig handlar det om vad musik är, för mig. Men också om att det är någonting rätt så robust, och att de artefakter du talar om därför inte är så viktiga att slippa att det är värt vad det kostar. Massor av musik som jag hittar på youtube finns inte att hitta någon annanstans, och då är inte frågan om kvaliteten är tillräcklig (det är den ju nästan alltid, i betydelsen så bra att musiken går att lyssna på). Utan frågan blir om det är bättre att lyssna på sämre musik, eftersom kvaliteten är bättre?
Det är det inte, säger jag.
När jag hoppar runt på youtube så är inte lyssning på annan musik ett alternativ, och det är inte ens möjligt för mig att förstå hur det kan vara det för någon annan. Självklart skulle jag önska att både ljud och bildkvaliteten på youtube alltid vore fenomenal, men det är som det är, och problemet är inte så stort för mig att jag vill avstå musiken.
peh skrev:Problemet med Spotify är att de har så erbarmligt dålig koll på sin katalog! Artister med snarlika namn blandas ihop med varandra, låtar som utges vara från en viss mastering kommer i själva verket från nån hemsk "Best of"-release (notera hur albumkonvolutet ändras ibland!), etc, etc... Horribelt! Tänk om de åtminstone samkört sin katalog med MusicBrainz. Hundra gånger bättre, med minimal ansträngning.
För mig är problemet med Spotify snarare att så mycket musik helt fattas. Om jag tar de 100 mest fantastiska fonogram jag äger (på schellac, vinyl och CD) så finns kanske fyra av dem på spotify, eller kanske inte något alls.
Det både spotify och youtube kan användas till, som jag ser det, är att hitta ny musik, och av de två så tycker jag youtube är den bättre.
peh skrev:Nåväl, tillbaka till sågningen av MQA?

PCM @ 16 bit/44.1 KHz ÄR bättre än sitt rykte!
Ja.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).