Det där med att en halv signal tar mera plats är typiskt just för klippta signaler, eftersom den fyrkantiga formen som uppstår när det klipps eller limiteras, kännetecknas just av att alla signalens (inte ursprungs- utan den klippta) ingående spektrala komponenter har tvingats till faslägen där den tar som lite plats på höjden som möjligt.
Och dessa faslägen rubbas när signalen tvingas igenom ett HP- eller LP-filter.
För (normala?) oklippta/olimiterade signaler är det dock typiskt tvärtom* - man sparar massor av effekt på att använda aktiva system. Statistiskt så kan besparingen bli upp till 2 gånger (summa effekt) för varje register som man delar upp i två halvor. Så om man behövde 50 W så behövs bara 12,5 W per halva efteråt. Ju snedare man delar desto mindre sparar man dock. Och glöm inte bort att sambandet bara gäller statistiskt och "upp till".
Skulle vara kul att se de där tråden som Svante hade skrivit om fenomenet i, någon som kan hitta det?
Jag har skrivit om det många gånger under faktiskt.se's historia.
Samma fenomen kan man drabbas av om man t ex lägger till ett sub sonicfilter till en signal. Man trodde att man skulle klara sig med mindre effekt när man skär bort delar av signalen, men har ursprungssignalen haft "fyrkantig form" så kan det bli tvärtom.
- - - - -
*Villkorat att inte signalen domineras av sinustoner nära full utstyrning. Men ytterst få musiksignalen gör det.
En lämplig dimensionering, som jag ser det, ser dock ut på så vis att man i ett aktivit delat system snarare lägger sig (behöver lägga sig) närmare att använda samma effekt för varje register som man i ett passivt system hade användt för hela registret. Det kaske låter konstigt och inkonsekvent, men problemet är ju att man inte vet hur signalen kommer att se ut, och framförallt i höga register där man sparar massor av medeleffekt på att skära bort lägre frekvenser, är det typiskt så att samma transienttoppar fortvarigt behöver kunna hanteras.
Tittar man på totala effektförbrukningen så finner man dock ofta att ett aktivt delat system, trots att det kanske använder tre förstärkare på 100 W istället för en på 100 W, blir lägre än för det passivt delade systemet. Det har flera orsaker där en är att man kan dämpa före förstärkaren istället för efter om man delar aktivt. Men det beror förstås på även t ex tomgångsförlusterna i slutstegen som används.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Svante skrev:PappaBas skrev:Ja jag tycker också han är väldigt pedagogisk. Men jag tycker han har lite samma problem som jag tycker bla Geddes har ibland. De fokuserar väldigt mycket på vissa faktorer och skeenden och utelämnar andra.
Det är ett enkelt trick för att vara pedagogisk. Man tar en sak i taget, och hänger kvar vid den, och talar kanske inte om att det är mer komplicerat än man berättar. Lyssnaren lär och känner att han förstår allt. ...som har sagts. Det är en svår balansgång det där mellan att inspirera och förklara enkelt och tydligt och att tala om hur allt är. Eller det svåra är nog att tala om att något är mer komplicerat, att man måste förstå de enkla modellerna först och att vi inte kan ta allt just nu, och att göra det utan att överväldiga och nedmuntra lyssnaren från att försöka förstå.
Den som blir nedmuntrad av att det finns mycket att lära sig bör nog läsa något annat istället - eller helt enkelt få några exempel på hur mycket lättare allt blir om man låter bli att lära sig tumregler som ändå behöver oläras efteråt, och lär sig på riktigt på en gång. Att få en chans att se helheten så tidigt som möjligt är motsatsen till nedmuntrande om det sker på rätt sätt. Tvärtom gör det varje enskildhet inplaceringsbar i en helhet och äkta aha-känslor inspirerar lärandet.
Eller med en annan infallsvinkel, den som tycker att elever måste bedras och luras att tro att ämnet är litet och bara handlar om att lära sig några tumregler, är nog ingen bra lärare.
- - -
Genom att vara tydlig med ämnets storlek och komplexitet så inspirerar med rätt personer, och genom att vara pedagogisk gör man ämnet så tillgängligt och enkelt som möjligt. Och med pedagogisk så talar jag om en tydlighet och inte om att förenkla.
Jag brukar säga att det är lika dumt att förenkla det komplicerade som att krångla till det enkla, och nu har jag sagt det en gång till.
- - -
Linkwitz ÄR som jag ser det pedagogisk när man gör sina filter med varenda kompensation i ett disparet aktivt block. Det gör hans filter komplexa i termer av antal delar, och därför dåliga i onödan - men det gör dem i andra sidan tydliga för den som vill koppla en specifik kunskap om vad man behöver göra, till varje lätt utskiljbara del av filtret.
Gör man istället filter som har alla egenskaper integredade i en finurligare form så blir de till uppbyggnaden enklare, bättre och billigare, men väldigt mycket svårare att förstå sig på - det vill säga de fungerar dåligt i ett pedagogiskt sammanhang.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).