markusA skrev:Vad jag syftade på är att jag har en flitig konsertbesökare här hemma som utan tvekan bedömer ljudkvaliteten man kan utvinna ur skivan som jämbördig eller bättre än ljudkvaliteten live. Att då påstå att inspelningen är så eländig att man inte vill lyssna på den känns i mina öron en aning motstridigt.
Kanske är jag ute och cyklar här men jag trodde att referensen var just musiken live?
Men visst om man inte ser ett live framträdande som referens utan istället utgår från någon personlig inre form av referens så ok.
Btw, så fort det pratas klassisk eller akustisk musik samt sång så är det allt som oftast just live som är referensen i diskussionerna.
Utan att på något sätt ta ställning varken för dig eller music4ever så vill jag ändå kommentera detta.
Jag har gått på ganska så mycket konserter och då primärt metal och ljudet live kan verkligen vara bedrövligt ibland. Ofta massor med dist från PA, bumligt och resonant ljud med mera. För mig är konserter mer än upplevelse än att bara lyssna på musik.
Så ja live kan vara en referens på vissa punkter tex dynamik, men du kan aldrig få den renhet i ljudet som du kan få hemma. Utöver att lokalerna sällan är perfekta så har du ju trots allt några tusen fulla hårdrockare runt dig som inte direkt förbättrar ljudet

Bättre är då enligt mig att lyssna i en replokal eller en studio och faktiskt höra instrumenten och musiken under bra förutsättningar.
När det gäller klassiskt musik så framförs detta oftast i riktiga konserthus under mer kontrollerade former.
Jag säger varken att det är på ett sätt eller ett annat, men detta är mina erfarenheter och tankar kring ämnet.
markusA skrev:Som sagt, vi vill nog alla ha det bästa möjliga.

Jag får nog krypa till korset och erkänna att det sällan "finlyssnas", jag tappar oftast tråden och börjar spela luftgitarr eller nåt liknande.

Jag känner igen mig i det där
