DQ-20 skrev:Isaac skrev:Menar du att "enligt din mening" saknar DQ-20 förståelse för mätningar?
Det tror jag inte. Vad jag skrev var ju ytterst vagt och utan större anspråk. Men det var INTE att Schröderdiffusorer skulle mäta SÄMRE utan tvärt om att de "mäter bättre än de låter", underförstått "om man förutsätter att de objektiva egenskaper som Schröderdiffursorer har är eftersträvansvärda". Schröderdiffusorn är en ytdiffusor som arbetar med fasförskjutning och som endast är optimal i EN snäv mening, nämligen att den vid sin beräkningsfrekvens strålar lika mycket energi i varje lob. Inte ens Schröder själv hade längre anspråk än så på att de är "optimala". Man kan se det så att om man har en ytdiffusor med samma storlek och bredd på "facken" finns det ingen form som ger en jämnare spridning (lika energi i loberna).
Schröderdiffusorer är lätt beräkningsbara, lätta att bygga, och kan ges en symmetrisk form som många verka tycka vara designmässigt tilltalande. Flera konserthus har dem som dekorativa element i inredningen. Men det finns andra metoder som också är "effektiva", t.ex. olika varianter av volymdiffusorer med olika plankor placerade i olika konfigurationer. Men de har inte samma trevliga matematiska egenskaper som en Schröderdiffusor även om talmystiken inte direkt lyser med sin frånvaro där heller. Att Schröderdiffusorer i en mycket speciell mening är "optimala" verkar inte nödvändigtvis innebära att de är önskvärda som diffusorer i ett lyssningsrum.
/DQ-20
Det kan nog inte uttryckas bättre än så där.
Och nej Isaac, jag menar verkligen inte att DQ-20 saknar förstående för mätningar, snarare förstår han uppenbart mer än de flesta, mycket mera.
Vh, iö
- - - - -
PS. Problemet och svårigheten med att diskutera detta ämne är att det inte är entydigt vad "mäta bättre" betyder.
Man kan ju bara definiera bättre och sämre efter överensstämmelsen med ett mätmål man satt upp, och även om mätningen som sådan är objektiv så kommer målet inte att vara det. Så när någon säger "mäter sämre men låter bättre", eller "mäter bättre men låter sämre" så kan man ifrågasätta de grundval på vilka bedömningen om det sämre eller bättre mätandet vilar.
Om målet är fel så kan det vara aktuellt att kalla det man kallade för bättre, sämre. Och att kalla det man kallande för sämre, bättre.
Det är alltid risk för missförstånd när folk går in och definierar ett mätresultat som bättre eller sämre på helt subjektiva grunder - som inte vilar mot någon relevant värdegrund! De måste vila på någon relevant värdegrund (t ex hur det låter) för att man skall kunna försvara påståendet om det bättre eller sämre mätandet.
Nackdelen är förstås att man då inte kan påstå att något mäter sämre men låter bättre. Man behöver ju konstatera att det mäter bättre när det låter bättre. Att peka på mätningen och förklara vad det är som gör att man bör kalla resultatet för att det mäter bättre, är dock inte alltid så lätt...
Som i läkarveteskapen kan man ju inte välja ordning för hur kunskapen hämtas in. Eet blir som det blir. Om man via studier inser att något är bättre än något annat, innan man lärt sig vad det beror på, så är det bara att gilla läget - och söka vidare efter resten av kunskapen.
"Att"-kunskap kommer i själva verket ofta före "varför"-kunskap. Många tycker det är jobbigt att förklara att man vet att det är på ett visst sätt, men att man inte vet varför. Prestige är en bitch.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).