Moderator: Redaktörer
Renobo skrev:Ja helskotta vikke drag! Inte roligt att gå hem. Vad gör man nu?
/krister
Renobo skrev:Ja helskotta vikke drag! Inte roligt att gå hem. Vad gör man nu?
/krister
Bill50x skrev:Transientförmåga och dynamik - med lekmannatermer.
lennartj skrev:En del äldre McIntoshförsteg som t.ex. C29 har väl också trekanalsmatris?
PerStromgren skrev:Bill50x skrev:Transientförmåga och dynamik - med lekmannatermer.
Det borde gå att mäta i så fall, men jag har aldrig sett sådana mätningar.
Jag har dessutom hört jättestora system av annan art, t.e.x. Komoroks Ino-system, utan att få den känslan som K-horn ger. Skulle de alltså vara sämre på den punkten?
Om jag kunde, skulle jag vilja ha K-horn och ett par Quad-elektrostater i samma rum, noggrant kalibrerade i utnivå, och jämföra hur de låter.
Evil_Homer skrev:PerStromgren skrev:Bill50x skrev:Transientförmåga och dynamik - med lekmannatermer.
Det borde gå att mäta i så fall, men jag har aldrig sett sådana mätningar.
Jag har dessutom hört jättestora system av annan art, t.e.x. Komoroks Ino-system, utan att få den känslan som K-horn ger. Skulle de alltså vara sämre på den punkten?
Om jag kunde, skulle jag vilja ha K-horn och ett par Quad-elektrostater i samma rum, noggrant kalibrerade i utnivå, och jämföra hur de låter.
Nu har jag ju inte lyssnat på Mickes prylar, men på Tommys som är ett rätt ballt system ifrån Ino.
I56 och ett gäng LMS, det kan spela starkt som satans men saknar attacken och rivet för att jag skall känna att systemet är helt hemma.
Start/stopp är något jag ofta känner att jag använder i hifitermer, kanske är det dynamiken/transienter jag menar?!
Det låter absolut inte dåligt, men lite snällt och anonymt.
petersteindl skrev:lennartj skrev:En del äldre McIntoshförsteg som t.ex. C29 har väl också trekanalsmatris?
Jo, fast det finns olika typer av matriser. Klipsch använde H, L och H+L som signal in i högtalarna. Den vanliga metoden som även t.ex. Haffler använde sig av och jag tror även McIntosh. Det finns dock betydligt bättre varianter.
Mvh
Peter
petersteindl skrev:De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
petersteindl skrev:Sätter man Klipschorn längs med långväggen och sitter på ekvidistans i den punkt som ger On-axis från bägge högtalarna så blir vinkeln +/- 45 grader och är man något längre bak så är man oftast på position med mer än +/- 30 grader.
De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
På kortvägg infinner sig inte samma känsla på stor orkestermusik, men jazz a la 50-tal funkar utmärkt.
Det är mina upplevelser av Klipschorn. En Heresy i mitten är inte fel, speciellt om man utnyttjar dessa med optimerade algoritmer för stereo med 3 högtalare. Klipsch spelade själv med Heresy som center hemma sedan urminnes tidermen utan optimal 3-kanalsmatris.
Mvh
Peter
sportbilsentusiasten skrev:petersteindl skrev:De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
Det kan väl inte bara vara Klipschorn som har denna egenskap?
Även andra högtalare som har stor memberanyta borde väl ge liknande dynamik o skjuts i ljudet?
PerStromgren skrev:Mina Quad-elektrostater har stor membranyta, men ingen kan väl anklaga dem för att låta som Klipschorn?
Bill50x skrev:PerStromgren skrev:Mina Quad-elektrostater har stor membranyta, men ingen kan väl anklaga dem för att låta som Klipschorn?
Nä, det är märkligt. Men det blir liksom inget tryck i elektrostater. Det låter ofta stort, rent, vackert och med "rätt" musik blir man lätt förförd. Det hemska är att ett billigt lättdrivet 15" baselement tillsammans med ett piezohorn ger betydligt mer drag på rock/punk-musik.
Kan det vara så att hög verkningsgrad är nyckeln?
/ B
darkg skrev:Fast det är ingen förklaring, egentligen, ju? Allt annat lika, menar jag.
sportbilsentusiasten skrev:petersteindl skrev:De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
Det kan väl inte bara vara Klipschorn som har denna egenskap?
Även andra högtalare som har stor memberanyta borde väl ge liknande dynamik o skjuts i ljudet?
Renobo skrev:petersteindl skrev:Sätter man Klipschorn längs med långväggen och sitter på ekvidistans i den punkt som ger On-axis från bägge högtalarna så blir vinkeln +/- 45 grader och är man något längre bak så är man oftast på position med mer än +/- 30 grader.
De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
På kortvägg infinner sig inte samma känsla på stor orkestermusik, men jazz a la 50-tal funkar utmärkt.
Det är mina upplevelser av Klipschorn. En Heresy i mitten är inte fel, speciellt om man utnyttjar dessa med optimerade algoritmer för stereo med 3 högtalare. Klipsch spelade själv med Heresy som center hemma sedan urminnes tidermen utan optimal 3-kanalsmatris.
Mvh
Peter
Det var hemma hos J i Sala. Rummet är nog kvadratiskt o ca 100m2 med 3.50 i takhöjd. Orkester skala 1:1 var ordet.
/krister
petersteindl skrev:sportbilsentusiasten skrev:petersteindl skrev:De är riktade och placerade i hörn. Det betyder stor vinkel och liten andel reflexer från sidoväggar. Spelar man stor orkester så kan intrycket bli att orkestern spelar i skala 1:1 och att man befinner sig i inspelningslokalen. Det ger en mycket levande klang. De har en viss färgning på grund av dess tonkurva, speciellt i området mitt i mellanregistret, men det hindrar inte att andra högtalare låter anemiskt, platt och utan lite ynkligt i jämförelse.
Det kan väl inte bara vara Klipschorn som har denna egenskap?
Även andra högtalare som har stor memberanyta borde väl ge liknande dynamik o skjuts i ljudet?
Jag tror inte det har med membranytan att göra. Jag har aldrig hört t.ex. elektrostater eller magnetostater med den lyssningsmässiga egenskapen som Klipschorn har.
Mvh
Peter
petersteindl skrev:Membranyta? Du menar att ökad membranyta i mellanregister och i diskant får konhögtalare och domehögtalare att låta precis som Klipschorn? Förutsättningen är då enligt dig t.ex. att domediskanten har lång slaglängd.
Jag ställer mig tveksam.
Användare som besöker denna kategori: shaft och 17 gäster