Någon som är duktig att räkna på basreflex? JBL 2245

[paa]

Föreslagna 147x347mm kan kanske ge en något begränsad pumpkapacitet. Om jag simulerar med 60Vrms i Basta så är porthastigheten 20 m/s vilket nog ger en del begränsning. Enligt Isidors resonemang kring portar bör en välutformad port på 50 mm klara 20 m/s, 100 mm klara 10 m/s och en 200 mm port ca 5 m/s (innan porten börjar mättas). Så en 147mm port bör klara ca 7,5 m/s. En sådan port kommer ha en maximal porthastighet på ca 20 m/s, dvs nästan 3ggr "teoretiskt max".

Hur mycket kan man räkna med att man kan överlasta porten? Vi vill ju att den ska begränsa onödiga konutslag. 3x100 mm (235cm2) har en porthastighet runt 15 m/s som mest vid 60 Vrms. 1,5 ggr "teoretiskt max", är det en lagom begränsning?
En 202mm (320 mm2) port kommer ha en maximal hastighet runt 10 m/s, dvs dubbla det den bör klara utan problem. Med avstämning vid 30 Hz som JBL föreslår kommer porthastigheten vara 15 m/s, dvs 3ggr högre än portens "teoretiska max". Är det rimligt?

Det är ingen bra ide att överbelasta porten, för det första så skapas en massa brus, för det andra så minskar portens dämpning av elementet när den överbelastas, så att elementet får slå längre. TS har ju tänkt slitsport vilket förbättrar saken avsevärt, ett alternativ är förstås flera mindre portar i stället för en stor enligt resonemanget ovan.
En liten kantradie (5-6mm) i ändarna på porten är bra, mindre brus och sätter inte igen så dramatiskt vid överstyrning som för stora kantradier gör. En stor kantradie i ändarna (25-50mm) är mindre bra, det ger visserligen en aning ytterligare mindre brus men skapar stora avlösningsvirvlar som blockerar porten mer. Skarpa kanter i ändarna är sämst, det ger högt flödesmotstånd och kraftigt brus. Sök på Roozen.
Jag är lite besviken på JBL när det gäller detta, dom har gjort ett stort arbete om portars utformning och hänvisat till Roozens arbete, men tydligt visat att dom inte förstått vad han skrivit och inte provat hans slutsatser.
Ofta brukar det resultera i att folk hänvisar till insugningstrattar för bilmotorer när små kantradier rekommenderas. Men i insugningstrattarna går luften åt ett håll, i basreflexportar går den åt båda håll. Och kolla på en dragster, den har inga trattar på avgasrören!

[sladdbarn]

Tack för alla tankar och inlägg, uppskattas.

Har tänkt mig sex styck slitsportar enligt bild. Med alla sex öppna har jag en rak kurva och för varje slitsport igenbommad så
minskar känslighet med 1.5dB vid 35 Hz och ökar med 1.5dB vid 20Hz (volymökning för igenbommad slitsport medräknad).
Varje slitsport kommer att ha en area på 83cm2. Detta medför att jag kan trimma in schabraket som jag behagar.
Slitsportar medför en effektivitetsökning på mellan 10-15%, detta drar jag på längden av slitsportarna som minskar från 50 till 43cm.



Åsikter?

[IngOehman]

Effektivitet är inte riktigt rätt ord i sammanhanget, men jag antar att du menar att du klarar dig med mindre area och därför behöver göra portarna motsvarande kortare, för att inte avstämningen skall bli fel?

Det kan nämnas att de stora vinsterna med slitsportar framförallt kommer när de är ordentligt smala. Det blir inte bättre av sig själv bara för att de kan kallas slitsportar, de måste uppfylla vissa specifika mekaniska egenskaper också, för att göra signifikant skillnad mot en rund port.


Vh, iö

[paa]

Tack för alla tankar och inlägg, uppskattas.

Har tänkt mig sex styck slitsportar enligt bild. Med alla sex öppna har jag en rak kurva och för varje slitsport igenbommad så
minskar känslighet med 1.5dB vid 35 Hz och ökar med 1.5dB vid 20Hz (volymökning för igenbommad slitsport medräknad).
Varje slitsport kommer att ha en area på 83cm2. Detta medför att jag kan trimma in schabraket som jag behagar.
Slitsportar medför en effektivitetsökning på mellan 10-15%, detta drar jag på längden av slitsportarna som minskar från 50 till 43cm.

[ Bild ]

Åsikter?

Man kan väl inte kompensera "effektivitetsökningen" genom att stämma av till en högre frekvens (kortare portar)? Då blir det väl ännu större puckel i basen?
Sedan är det ju så att en port som klarar högre flöde inte ger en högre effektivitet, det är den som har sämre strömningsegenskaper som tappar effektivitet vid höga nivåer, men vid låga nivåer kommer dom att ha samma effektivitet så länge det är laminär strömning i portarna.

[sladdbarn]

Effektivitet är inte riktigt rätt ord i sammanhanget, men jag antar att du menar att du klarar dig med mindre area och därför behöver göra portarna motsvarande kortare, för att inte avstämningen skall bli fel?

Det kan nämnas att de stora vinsterna med slitsportar framförallt kommer när de är ordentligt smala. Det blir inte bättre av sig själv bara för att de kan kallas slitsportar, de måste uppfylla vissa specifika mekaniska egenskaper också, för att göra signifikant skillnad mot en rund port.

Fråga 1: svar ja.
2:a stycket: Good point, ska ha med det i planeringen.

Man kan väl inte kompensera "effektivitetsökningen" genom att stämma av till en högre frekvens (kortare portar)? Då blir det väl ännu större puckel i basen?
Sedan är det ju så att en port som klarar högre flöde inte ger en högre effektivitet, det är den som har sämre strömningsegenskaper som tappar effektivitet vid höga nivåer, men vid låga nivåer kommer dom att ha samma effektivitet så länge det är laminär strömning i portarna.

Vad jag läst mig till har folk på nätet dragit av 10-15% på portens längd för att slitsporten ska ha samma avstämning som vid användande en konventionell port.

[Kraniet]

tror effekten kommer av att slitsporten använder sidoväggen som en del av porten vilket gör att porten beteer sig som att den är längre.
Jag skulle dock råda till att göra en testlåda innan något mer ordentligt byggs.

Slitsportar är ju betydligt mer svårjobbade än rör när det kommer till avstämning.

[IngOehman]

Ja, för enstyckebyggen så lämpar sig rör på många sätt bättre.

När det gäller längden på porten så är det normala att en slitsport (med samma area som en rund port) behöver göras längre, inte kortare. Det beror på att mindre luft utanför porten blir övertransformerat till det som från baselementmembranets baksida syns som "akustisk portmassa".

(Den akustiska portmassan är lite förenklat massan av den i porten sammanlagda svängande luften gånger kvadraten på kvoten mellan membran- och portarea. Map = Mp *(Sd/Sp)^2. Kvadraten beror på att rörelseenergin har en kvadratisk proportionalitet mot hastigheten på massan som rör sig.)


Vh, iö

[Kraniet]

Ja, för enstyckebyggen så lämpar sig rör på många sätt bättre.

När det gäller längden på porten så är det normala att en slitsport (med samma area som en rund port) behöver göras längre, inte kortare. Det beror på att mindre luft utanför porten blir övertransformerat till det som från baselementmembranets baksida syns som "akustisk portmassa".

(Den akustiska portmassan är lite förenklat massan av den i porten sammanlagda svängande luften gånger kvadraten på kvoten mellan membran- och portarea. Map = Mp *(Sd/Sp)^2. Kvadraten beror på att rörelseenergin har en kvadratisk proportionalitet mot hastigheten på massan som rör sig.)


Vh, iö

intressant. gäller det även om man använder flera mindre rör för samma portarea?

[sladdbarn]

Ja, för enstyckebyggen så lämpar sig rör på många sätt bättre.

När det gäller längden på porten så är det normala att en slitsport (med samma area som en rund port) behöver göras längre, inte kortare. Det beror på att mindre luft utanför porten blir övertransformerat till det som från baselementmembranets baksida syns som "akustisk portmassa".

(Den akustiska portmassan är lite förenklat massan av den i porten sammanlagda svängande luften gånger kvadraten på kvoten mellan membran- och portarea. Map = Mp *(Sd/Sp)^2. Kvadraten beror på att rörelseenergin har en kvadratisk proportionalitet mot hastigheten på massan som rör sig.)

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

[MagnusÖstberg]

Ja, för enstyckebyggen så lämpar sig rör på många sätt bättre.

När det gäller längden på porten så är det normala att en slitsport (med samma area som en rund port) behöver göras längre, inte kortare. Det beror på att mindre luft utanför porten blir övertransformerat till det som från baselementmembranets baksida syns som "akustisk portmassa".

(Den akustiska portmassan är lite förenklat massan av den i porten sammanlagda svängande luften gånger kvadraten på kvoten mellan membran- och portarea. Map = Mp *(Sd/Sp)^2. Kvadraten beror på att rörelseenergin har en kvadratisk proportionalitet mot hastigheten på massan som rör sig.)

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

Fast om du läser det han skriver så görs nog de flesta slitsportar inte heller fullt optimalt...

Undrar om man kan söka på Isidor och slitsport...

[DQ-20]

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit.

/DQ-20

[IngOehman]

Exakt.


Vh, iö

[paa]

Undrar om man kan söka på Isidor och slitsport...

Nej, men "Reynolds" och Författare=Isidor hittar dessa trådar:
Fråga angående basreflexrör.
viewtopic.php?p=47411#p47411

Jätteport
viewtopic.php?p=22079#p22079

Port..
viewtopic.php?p=7620#p7620


Om vi lämnar Isidor för en stund så finns ju tråden
Rund VS Slitsport:
viewtopic.php?f=10&t=44082

Och tråden om böjd slitsport:
viewtopic.php?p=117939#p117939

[bomellberg]

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit.

/DQ-20

Med detta i åtanke, skulle det gå att få till en vettig avstämning för basreflex genom att borra ett antal hål i kabinettet och låta tjockleken på materialet vara portlängden?

Låt oss säga att man bygger en högtalare i 16 mm MDF. För korrekt avstämning antar vi ett rör om 50 mm i diameter och 250 mm längd. Kan jag borra ett antal 16 mm hål och få samma resultat som med röret? I så fall, hur många (gissningsvis)?

Jag bara undrar om det är ett praktiskt sätt att realisera avstämning på.

[MagnusÖstberg]

Undrar om man kan söka på Isidor och slitsport...

Nej, men "Reynolds" och Författare=Isidor hittar dessa trådar:
Fråga angående basreflexrör.
viewtopic.php?p=47411#p47411

Jätteport
viewtopic.php?p=22079#p22079

Port..
viewtopic.php?p=7620#p7620


Om vi lämnar Isidor för en stund så finns ju tråden
Rund VS Slitsport:
viewtopic.php?f=10&t=44082

Och tråden om böjd slitsport:
viewtopic.php?p=117939#p117939

Fin samling trådar. Alla bör hitta allt de vill veta i dem.
Det där med att uppfinna hjulet igen känns så onödigt

[IngOehman]

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit.

/DQ-20

Med detta i åtanke, skulle det gå att få till en vettig avstämning för basreflex genom att borra ett antal hål i kabinettet och låta tjockleken på materialet vara portlängden?

Låt oss säga att man bygger en högtalare i 16 mm MDF. För korrekt avstämning antar vi ett rör om 50 mm i diameter och 250 mm längd. Kan jag borra ett antal 16 mm hål och få samma resultat som med röret? I så fall, hur många (gissningsvis)?

Jag bara undrar om det är ett praktiskt sätt att realisera avstämning på.

Som regel är det en mycket dålig ide att göra så, eftersom den väldigt lilla portlängden per automatik kräver en väldigt liten portyta.

Längden är liksom ingen fri variabel. Du behöver den yta som behövs, och från den kan du räkna ut hur lång porten behöver vara. Visst påverkar portens form ytbehovet, men inte i sådan grad att du i normalfallet kan hitta en form som låter dig använde en 16 mm lång port. Så bra former finns helt enkelt inte.

Dock finns det ju udda dimensionerade högtalareelement som passar i väldigt stora lådor, och som därför kan leda till osedvanligt korta portar. Men det är liksom en fråga för sig.


Vh, iö

[petersteindl]

Jag säger inte att du har fel men det är första gången jag hör att en slitsport med samma area behövs göras längre, hittills har jag bara läst tvärtom.
Däremot så görs ofta slitsportar både större i area och längre för att det verkar bli bättre.

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit.

/DQ-20

Med detta i åtanke, skulle det gå att få till en vettig avstämning för basreflex genom att borra ett antal hål i kabinettet och låta tjockleken på materialet vara portlängden?

Låt oss säga att man bygger en högtalare i 16 mm MDF. För korrekt avstämning antar vi ett rör om 50 mm i diameter och 250 mm längd. Kan jag borra ett antal 16 mm hål och få samma resultat som med röret? I så fall, hur många (gissningsvis)?

Jag bara undrar om det är ett praktiskt sätt att realisera avstämning på.

Det finns en variant Om man t.ex. väljer mdf med godstjocklek på 250 mm och borrar ett hål i denna, eller fräser en slits så löser man problemet på ett praktiskt sätt, om man inte vill ha ett rör.

Mvh
Peter

[Fjonkalicious]

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit.

/DQ-20

Med detta i åtanke, skulle det gå att få till en vettig avstämning för basreflex genom att borra ett antal hål i kabinettet och låta tjockleken på materialet vara portlängden?

Låt oss säga att man bygger en högtalare i 16 mm MDF. För korrekt avstämning antar vi ett rör om 50 mm i diameter och 250 mm längd. Kan jag borra ett antal 16 mm hål och få samma resultat som med röret? I så fall, hur många (gissningsvis)?

Jag bara undrar om det är ett praktiskt sätt att realisera avstämning på.

Det finns en variant Om man t.ex. väljer mdf med godstjocklek på 250 mm och borrar ett hål i denna, eller fräser en slits så löser man problemet på ett praktiskt sätt, om man inte vill ha ett rör.

Mvh
Peter

[sladdbarn]

Huvudpoängen med en slitsport är, om den görs tillräckligt "slitsig" (typ bara någon centimeter hög) är att den kan klara betydligt högre lufthastigheter utan att helt blockeras av turbulens jämfört med en cirkulär port med samma area. Detta kan man utnyttja för att göra slitsportens tvärsnittsarea mindre än motsvarande cirkulära port och på det sättet kunna korta portens längd för samma avstämningsfrekvens. ELLER så kan man utnyttja det för att få ut högre maxnivå vid bibehållen tvärsnittsarea. Det som IngOehman pekar på är om man jämför två portar med SAMMA tvärsnittsarea. En cirkulär port med trattar kan ju verka betydligt längre akustiskt än den är mekaniskt, beroende på placering och förhållande till begränsningsytor.

Att slitsporten beter sig som den gör beror på att det är det minsta måttet som bestämmer Reynoldstalet. Eftersom en dimension är liten ("lågt i tak") kan inte luften virvla fritt som den vill (förutom lite på "tvären"). Därav kravet på en höjd/breddförhållandet skall vara vara relativt stort - en slits. De DIY-are som tillgriper slitsportar verkar främst göra det för att de valt ett element om "egentligen" inte passar i en basreflexlåda eftersom en cirkulär port med tillräcklig tvärsnittsarea inte får plats i lådan. Slitsporten kan göras kortare, men ENDAST om tvärsnittet samtidigt görs mindre. En variant på samma bolin är att använda flera cirkulära portar med mindre tvärsnittsarea istället för en stor.

Själv tycker jag slitsportar ser balla ut, i synnerhet på Jensenkabinett, Onken och varför inte Guru. Och man får väl beundra de gör-det-självare som ger sig på det. Själv tycker jag det är jobbigt nog att stämma av en DLS-port med allt kapande hit och dit. /DQ-20

Tack för input, vågar du gissa på hur mycket någon cm kan vara? 2 eller till och med 3cm?

[IngOehman]

Förenklingsvarning:

När en slitsport blir flera cm hög (2 eller mera) så börjar poängen med den gå förlorad. Den får inte vara mycket mera än någon (singularis) cm hög om man skall kunna tillgodoräkna sig dess poänger.

Med det sagt kan man förstås göra slitsportar som är både 2, 3 och 4 centimeter, eller mera, på minsta ledden. Men då beter de sig inte nämnvärt annorlunda än en rund port. Det kan ändå vara meningsfullt att välja den sortens "rektangel-portar", men de fördelar som kännetecknar slitsportar får man inte.

Skall man vara noga så är det förstås heller inte så enkelt som att det finns en siffra för när man passerar gränsen mellan en slitsport och en rektangelport, även skalan spelar ju in, men jag varnade ju för att inlägget skulle vara förenklat.


Vh, iö

[Kalejdokom]

För mig har det sällan varit egenskaperna för respektive porttyp som styrt valet. Ibland har det varit praktiskt svårt/olämpligt att välja rör och enklare att bygga med en slits, t.ex. de PA-basar jag byggt; alla sidor har samma bredd - snabbt att såga/kapa skivorna och skruva ihop ! Så här t.ex:

[Kraniet]

Isidor gav ju detta samband mellan höjden på porten och tvärsnittsarean.

Jag tror nog att du glömmer något här, det faktum att h kan och bör göras ordentligt litet. "Höga" slitsar ger, som du är inne på, bara nackdelar, men med slitsar med ett stort sidoförhållande är det en annan sak. Detta framgår av dina egna värden på Re(kr). Med index c för cirkulär port och s för slitsformad får vi följande förhållande för den kritiska hastigheten:

U(kr)c/U(kr)s = 2300*h/(500*d) = 4.6 h/d

M.a.o., när h < d/4.6 så är den slitsformade porten att föredra. Fördelarna gäller naturligtvis även när strömningen är fullt turbulent då den hydrauliska diametern motsvarar ca 2h (för oändligt sidoförhållande). I praktiken kan man dock inte göra slitsen hur platt som helst eftersom det laminära strömningsmotståndet ökar ganska fort när man närmar sig mm-området.

En 100 mm port ska enligt ovan ha maxhöjden 21,7mm. en 100 mm port har tvärsnittsarean 78,5 cm2 vilket då ger att portens bredd måste vara 36,18 cm för att ge samma tvärsnittsarea.

Isidor fortsätter med

För att exemplifiera vad som händer i termer av någorlunda distorsionsfria ljudtrycksnivåer utgår vi från en strömningsoptimerad 100 mm-port, avstämd till 20 Hz. Säg att vi av linjäritetsskäl tillåter kanske hälften av gräns- eller mättnadshastigheten på 20 m/s, alltså ca 10 m/s. Maximal ljudtrycksnivå vid 20 Hz i lyssningspositionen i ett normalt rum landar då i trakten av 105 - 110 dB. Självklart ganska högt, men egentligen inte tillräckligt. (Hembioentusiaster känner självklart till att maxnivån i effektkanalen i Dolbys AC3 (DD 5.1) är specad till 115 dB.) Notera även att en dålig cirkulär 100 mm port inte klarar mer än omkring 95 - 100 dB enligt samma kriterier. I flertalet kommersiella konstruktioner rundar man bara på högtalarens utsida och hoppar helt över åtgärder på insidan, något som är ganska meningslöst.)

Om man nu ersätter den cirkulära 100 mm-porten med en likaledes strömningsoptimerad 7 mm hög slits med samma tvärsnittsarea så händer följande: p.g.a. ett mer fördelaktigt Reynolds tal uppnår vi en gränshastighet som är drygt 3 ggr högre och därmed också en gränsljudtrycksnivå som är ca 10 dB högre. Vi kommer alltså upp omkring 115 - 120 dB under samma förutsättningar som ovan innan distorsionen blir alltför svår. Att den slitsformade porten kan uppträda sämre (med bl.a. sekundärströmmar) under turbulenta förhållanden spelar mindre roll. Vi offrar gärna turbulenta prestanda för ett utsträckt laminärdominerat, och därmed mer eller mindre linjärt, område. Det något ökade laminära strömningsmotståndet i slitsen ger även en försumbar känslighetsminskning på ca 0.3 - 0.5 dB.

Det bör observeras att denna tillämpning med optimering mot linjäritet skiljer sig totalt mot typisk kanalströmning där man ställs inför helt andra problem. Därav den ganska ovanliga slutsatsen om att slitsen är att föredra.

För övrigt är det av samma skäl en fördel med t.ex. 4 st 50 mm-rör jämfört med ett på 100 mm. Allt annat lika uppnår vi omkring dubbla hastigheten/volymflödet för samma distorsion och därmed ca 6 dB högre nivå innan vi får problem. Resonemanget blir mer rättframt här eftersom formen ger samma förutsättningar och enda skillnaden ligger i ett hälften så stort Reynolds tal för en given strömningshastighet för 50 mm-portarna. Här får man inte ens några, i det här fallet mest teoretiska, nackdelar i form av sekundärströmmar.

viewtopic.php?f=10&t=3140&start=30

[sladdbarn]

Om jag skulle få för mig att sätta 2 st 2245 per låda är det så enkelt som att multiplicera lådvolymen och portarean med 2?

[paa]

Om jag skulle få för mig att sätta 2 st 2245 per låda är det så enkelt som att multiplicera lådvolymen och portarean med 2?

Precis så enkelt är det.

[Kraniet]

Har du sett denna artikel?

http://www.lansingheritage.org/html/jbl ... 3-subs.htm

[sladdbarn]

paa: tack!

Kraniet: ohh yes

[sladdbarn]

En 100 mm port ska enligt ovan ha maxhöjden 21,7mm. en 100 mm port har tvärsnittsarean 78,5 cm2 vilket då ger att portens bredd måste vara 36,18 cm för att ge samma tvärsnittsarea.

Kraniet: Hur blir det med följande indata: 215mm port (365cm2) samt portlängd 24cm?
Förstår inte hur jag ska ställa upp det med formeln som du postade

[Kraniet]

En 100 mm port ska enligt ovan ha maxhöjden 21,7mm. en 100 mm port har tvärsnittsarean 78,5 cm2 vilket då ger att portens bredd måste vara 36,18 cm för att ge samma tvärsnittsarea.

Kraniet: Hur blir det med följande indata: 215mm port (365cm2) samt portlängd 24cm?
Förstår inte hur jag ska ställa upp det med formeln som du postade

jag skulle nog hålla mig till max 2 cm höjd. Eller 22 så är den som en mdf-skiva vilket gör det enklare att bygga.

men 365 cm2 ger ju en portbredd på 182,5 cm vilket ju inte går. Även om du delar upp den i två blir dom ju för breda. Men slitsen behöver ju inte ha samma portarea för samma kapacitet. 200 cm2 borde räcka, vilket då blir två portar 50 cm breda.
Tre stycken portar 100mm diameter ser också lämpligt ut. Eller 4st 69mm (150 cm2)

Enligt det Isidor sa så dubblas den lufthastighet som porten kan hantera. 100 mm optimerad port ska klara ca 10 m/s, 50 mm port 20 m/s och 200 mm port 5 m/s osv.

Är du säker på portlängden? Om du tänkt trimma in avstämningen så är rör absolut att föredra.

En testlåda där porten testas är ju att rekommendera. Simuleringen är ju inte så exakt.

edit: ang formeln så är den ju att slits är att föredra när slitsens höjd <d/4,6 men slitsens styrka ligger ju i att den är så platt som möjligt. Så mer än 2 cm höjd är kanske onödigt. I ditt fall skulle slitsen alltså behöva vara lägre än 215/4,6 = 46,7 mm vilket är lite väl högt. Ju högre slitsen är destå mer beteer den sig som en rund port, den gränsen antar jag går vid h=d/4,6 enligt det Isidor säger.