Bra svar där!
Men...
Morello skrev:Något får mig att tro att du inte försökt att producera en poplåt i en dator med mus och tangentbord - det går inte.
Du måste ha ett adekvat användargränssnitt med knappar och rattar.
Nejdå, så är det inte alls. Man kan producera en poplåt helt och hållet i den digitala världen via tangentbord och mus, men i många sammanhang är det opraktiskt. Därför har alla större digitalstudior digitala mixerbord som gör att arbetssättet blir mycket mera likt det från den gamla analoga tiden. (Detta är andra gången jag skriver om det i den här tråden.)
Morello skrev:Sedan bör man ju skilja på å ena sidan dokumentation av ett akustiskt skeende (tex medelst två Earthworks M550 i AB-konfiguration i ett konserthus med en orkester), å andra sidan produktion av populärmusik i en studio. Det senare har väldigt lite eller ingenting alls med det förstnämnda att göra.
Du får skilja mellan vad du vill, och SKALL naturligtvis skilja mellan det du tycker "man" skall skilja mellan. Men andra, som kan känna sig träffade av ditt val av ordet "man" har såklart samma rätt att inte skilja mellan det de inte tycker att man behöver skilja mellan.
Och - i den verklighet som du många gånger själv har hänvisat till i den här tråden, är det inte så enkelt som att det som händer från en orkester i ett konserthus dokumenteras på det sätt du beskriver. Det finns heller ingen naturlag som säger att det ena eller andra sättet att fånga en akustisk händelse är si eller så bra.
Det beror på, och det beror på mycket -
även om vi sätter upp kravet att återgivningen skall vara så ursprungstrogen som möjligt.
Det beror på att själva stereosystemet i sig är en begränsning för hur ackurat man kan fånga en tredimensionell ljudfältshändelse, med bara två mikrofoner, av något slag. Varje val man gör att mikrofontyp blir oundvikligt kopplat till en räcka potentiella problem, som yttrar sig mer eller mindre beroende på förutsättningarna för inspelningen (hur instrumentalisterna sitter, hur rummet påverkar händelsen, vilka instrument som spelas, o s v...).
Så även om man kan argumentera att två M550 placerade med ett sidledes avstånd, ger en väldigt puristisk upptagning av den akustiska händelsen, så kan man även hävda att den ena eller andra förändringen ger den ena eller andra fördelen, tillsammans med nackdelar. Om förändringen ger en bättre eller sämre kodning av ursprungshändelsen beror på inte bara förutsättningarna vid inspelningen, utan även i någon grad är det subjektivt.
Och vart vill jag komma med detta? Jag försöker inte påstå att du påstått att akustiska händelser alltid spelas in väldigt puristiskt. Snarare tvärtom, jag försöker komma fram till att det specialfall du tar upp - två M550 - nästan inte har något plats i diskussionen alls, eftersom praktiskt taget inga inspelningar görs så.
Jag såg ju att t ex Bertil Alving nämndes, och samtidigt som nästan hela audiovärlden är överens om att han gör väldigt inte bara goda, utan även puristiska inspelningar, så är fakta att han MYCKET sällan spelar in med bara två mikrofoner, och väldigt ofta så använder han inte bara fler är två, mikrofoner som inte är kulor, utan han lägger även i förekommande fall till reverb och gör EQ-insatser.
- - -
Kort sagt - skillnaden är inte så stor, mellan en falsk och en äkta spanjor.
Vare sig vi talar om inspelning av akustisk musik eller om skapande av en populärmusikproduktion, eller om ljudläggning till en film för den delen, så används allt som oftast fler än två mikrofoner, och insatser med liknande apparater.
Vh, iö
- - - - -
PS. Bara så ingen skall tro något annat - jag är en stor fan av superpuristiska inspelningar med två rundtagande mikrofoner separerade sidledes i rummet. Men det betyder inte att jag vill hävda att man inte kan göra det ännu bättre (i betydelsen ursprungstrognare) med tweakning av tekniken, adderande av ytterligare mikrofoner, eller andra trick. Det betyder bara att jag ser det som en svår konstart och att risken att gå vilse inte är försumbar.
Det gör att jag trots allt är en stor fan av superpuristiska tekniker, som A-B-stereo, X/Y-stereo, ORTF, Jecklin-stereo, Charlin-stereo...
Och får jag välja mellan å ena sidan dessa puristiska tvåmikrofontekniker och å den andra sidan mera komplicerade (utvecklade?) tekniker som använder flera mikrofoner och teknisk manipulation - tillsammans med de saker som oftast ställs till av dem som använder dem, så väljer jag nästan alltid de puristiska teknikerna. Men det är jag det. Och det betyder som sagt inte att det behöver vara sämre, bara att det oftast är det.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
.
). En raritet!
