JBjorkman skrev:En fråga jag ruvat på rätt länge nu angående baslådor: Varför behöver lådan en stor volym för att spela djupt?
Jag ser inte kopplingen mellan lådans volym och elementets förmåga att röra sig fram och tillbaka 20 går per sekund.
Att volymen luft, och därmed ljudvolymen, som sätts i rörelse påverkas av konarea och slaglängd. Det förstår jag, men varför behöver lådan vara stor? Är det någon resonans jag missar? eller har det med tryckförändringen inuti lådan att göra? (och löser man inte det med porten).
Det blev många "volym" av olika betydelse i inlägget men jag tror jag satt alla i ett korrekt sammanhang
boom skrev:Det är elements parametrar som styr lådans storlek.
Perfector skrev:Ju större låda desto lägre resonansfrekvens i luftvolymen, och desto enklare att få elementets resonans att samstämma med lådans resonans.
Nåja, lite bättre svar kan vi väl ge.
Det stämmer att det är en resonans det handlar om.
Vi börjar med vad som gäller för en sluten låda, och hoppar över krångliga detaljer så att det (förhoppningsvis) blir enkelt. Ett högtalarelement ger rak tonkurva om det används ovanför resonansfrekvensen. Under resonansfrekvensen dyker kurvan snabbt.
Luften i lådan fungerar som en fjäder som för tillbaka konen till mittläget, dvs samma sak som elementets upphängning gör. Resonansfrekvensen i databladet är mätt utan låda. Styvare upphängning eller lättare kon ger högre resonansfrekvens, medan mjukare upphängning eller tyngre kon ger lägre. När du sätter elementet i en låda gör luftfjädern att den totala fjäderkraften på elementet blir summan av upphängningen och luftfjädern, och resonansfrekvensen åker upp. Hur mycket den ökar beror på lådans volym. En liten låda ger en styvare luftfjäder än en stor, och alltså en högre resonansfrekvens.
I elementets datablad hittar du "ekvivalent volym" eller VAS. Det är ett mått på upphängningens styvhet som är definierad lite knepigt (eller jättepraktiskt, beroende på hur man ser det..) Det är ett mått på hur stor lådvolym som ger en luftfjäder som är lika styv som elementets upphängning.
Vi tar ett exempel. Peerless SLS12, en välkänd tolvtummare. Den har en resonansfrekvens på 24 Hz, och ekvivalent volym på 200 liter. Sätter vi den i en låda på 200 liter har vi då dubblat fjäderkraften på elementet, och resonansfrekvensen åker upp till 33 Hz. 100 liter ger 40 Hz. En nätt liten låda på 30 liter ger 65 Hz. Det blir inte mycket bas av det. (Det går att fixa elektronisk med tex Linkwitz-transform, men det hör inte hit..)
Ska vi sätta en port i lådan?
När vi portar lådan så blir saker lite annorlunda. Luftpelaren i porten kommer att uppföra sig som en massa som sätts i rörelse av trycket i lådan (slavbas funkar i nästan likadant). Vi har fortfarande två fjäderkrafter på konen. Elementets upphängning beter sig som en fjäder mellan konen och en fast punkt. Men luftfjädern blir istället en fjäder mellan konen och massan i porten. Med en trevlig låg resonansfrekvens på porten kan vi sträcka ut tonkurvan lite neråt. Men hur liten kan vi göra lådan? Med en liten lådvolym blir luftfjädern styv, och portens resonansfrekvens hög. Det kan vi försöka ordna genom att öka massan i porten (vi tänker oss att portens area är konstant). Längre port ger ökad massa. Så vi gör porten längre. Hur lång port får plats i vår nätta lilla 30-liters låda? Det blir snabbt trångt. Och vi har fortfarande kvar problemet att elementets resonansfrekvens i den lilla lådan är hög, och ingen port i världen kommer ge lågbas i den här konstruktionen.
Många förenklingar blev det, men jag hoppas att det gör det hela lite mer begripligt.
Vad är det för rör du talar om? Radiorör?