Aperiodic enclosure - vad är det?

[dimitri]

Jag har en rörstärkare och högtalere, båda sprungna ur Worldaudiodesign (WAD).
Nu har WAD gått i graven och ersats av http://www.world-designs.co.uk/forum/
som liksom WAD är en diy avläggare från HIFI World.
Nåväl: den första egna designen är:
http://www.world-designs.co.uk/products.htm

Ser intressant ut kan jag tycka. Men vad menas med "Aperiodic enclosure"?

[paa]

Aperiodic enclosure tror jag är en alldeles för liten låda som har ett hål med resisivt material i öppningen, vilken dämpar ner Q-värdet så det inte blir så jättehögt längre.
Modern kunskap om hur man stämmer av basreflexlådor korrekt har numera förpassat sådana aperiodic-grejs till byrålådan.
Dynaudio, som tidigare också hade element med jättehöga Q-värden sålde väl en sådan resistiv port?
Men inget är väl för mossigt för inte att återuppväckas med jämna mellanrum.

[Morello]

"Aperiodiskt system" är ett uttryck jag ogillar, men som används i betydelsen att polerna ligger på reella axeln.

[paa]

En sluten låda med Q=0,5 är aperiodisk. Sedan är väl ordet ett modeord som ibland kan sakna täckning, liksom tex "turboknapp", eller "blixtlås".

[Morello]

En sluten låda med Q=0,5 är aperiodisk. Sedan är väl ordet ett modeord som ibland kan sakna täckning, liksom tex "turboknapp", eller "blixtlås".

Modord var väl en ganska häftig överdrift.

[dimitri]

Tack för era svar men jag vet inte om jag blivit klokare.
paa, menar du att om jag stoppar en yllevante i röret på en EPS så blir det en aperiodisk låda? (Bortsett från elementets Q-värde)

Morello, vad menas med att "att polerna ligger på reella axeln"?

[Morello]

Polerna är nollställen till överföringsfunktionens nämnarpolynom.

Är dessa reella, dvs imaginärdelen lika med noll, har vi ett system som inte "ringer" efter excitation.

[Kraniet]

rent praktiskt så är en aperiodisk låda en sluten låda som läcker lagom mycket.
en port med en sock i är en sort. den mest kända är nog variovent vilket egentligen bara är två nät med gullfiber mellan. mängden gullfiber reglerar motståndet och därmed vid vilket tryck porten släpper igenom.
Vad sysftet är vet jag inte men den stora fördelen är väl att man kan använda en mindre låda utan att basens q-värde blir för högt.

[Naqref]

rent praktiskt så är en aperiodisk låda en sluten låda som läcker lagom mycket.

Inte nödvändigtvis vilket har besvarats ovan. Räcker att Qb är 0.5 eller under.

[Kraniet]

rent praktiskt så är en aperiodisk låda en sluten låda som läcker lagom mycket.

Inte nödvändigtvis vilket har besvarats ovan. Räcker att Qb är 0.5 eller under.

ok, dock tror jag att det är variovent som menas (speciellt från att ha sett lådans storlek)

[dimitri]

Tack Kraniet, paa.

Morello skrev:
"Polerna är nollställen till överföringsfunktionens nämnarpolynom.
Är dessa reella, dvs imaginärdelen lika med noll, har vi ett system som inte "ringer" efter excitation."

Måhända är det rätt svar- jag vet inte, emellertid är det inte förståeligt för mig. Vilket får mig att tänka på att allt går att förklara för den okunnige med enkla ord, tom relativitetsteorin. Kan man inte det så har man inte förstått teorin.

[Morello]

Dimitri,

Du misstar dig om du tror att jag tänker att spilla en sekund till för att förklara något för dig. Köp en bok och studera istället för att vara spydig!

[dimitri]

Du kan alltså inte förklara. Jag har förstått det.
Lycka till med dina drömmar.

[MP_inaktiv]

Morello: Jag tror du missförstod Dimitri helt
Jag uppfattar inte alls att Dimitri försöker vara spydig.

Det är inte så lätt att förstå för fler än ett fåtal här.

[Svante]

Såså pojkar...

Om man har ett mekaniskt system med massa, fjädring och dämpning, så kan storleken på dessa ge två typer av svar när man knackar på det.

I det ena fallet, när det är lite dämpning, börjar systemet svänga periodiskt klingar av långsamt. Då ingår det en sinusfunktion i den matematiska lösningen.

I det andra fallet, med mycket dämpning svänger inte systemet fram och tillbaka utan letar sig bara långsamt tillbaka till sitt viloläge. Då är det bara exponentialfunktioner med i lösningen.

Gränsfallet mellan de två kallas för ett kritiskt dämpat system, och detta motsvaras av Q-värdet 0,5. De som kommer ihåg hur man löser andragradspolynom kommer kanske ihåg att det ibland kunde bli roten ur nåt negativt. Vid kritisk dämpning blir det roten ur 0 när man ska hitta rötterna till Morellos nämnarpolynom.

"Aperiodiskt system" som term gillar fö inte jag heller.

[Aleph]

Tack Kraniet, paa.

Morello skrev:
"Polerna är nollställen till överföringsfunktionens nämnarpolynom.
Är dessa reella, dvs imaginärdelen lika med noll, har vi ett system som inte "ringer" efter excitation."

Måhända är det rätt svar- jag vet inte, emellertid är det inte förståeligt för mig. Vilket får mig att tänka på att allt går att förklara för den okunnige med enkla ord, tom relativitetsteorin. Kan man inte det så har man inte förstått teorin.

Jag håller med Dimitri. Det ska dock inte tolkas som att Morello är dålig på att förklara, snarare att jag är ett pucko när det kommer till fysik.

Kan ni inte diskutera biologi nån gång så jag också får chansen o glänsa lite

/B

[paa]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

[Martin]

Att vara bra på att förklara är en helt annan sak än att vara kunnig i ämnet. Om man vill förklara något så ingår det att känna av kunskapsnivån hos de man förklarar för. Är det bara en av 100 som övehuvudtaget förstår vad ett nollställe eller det komplexa talplanet är, kanske inte ens betydelsen av begreppet överföringsfunktion, så kan man ju lätt räkna ut att en sådan förklaring inte går fram.

Förståelsen för begreppen kommer ju först när man förstår det man beskriver med dem.

Jag säger inte att Morello måste vara dålig på att förklara (han kan säkert förklara jättebra om han vill), bara att Svantes förklaring passar detta forums generella kunskapsnivå bättre. Riktigt bra förklaring förresten.

[Frutti]

Diggar också Svantes förklaring eftersom han använder de ord som användes under MekanikII kursen på KTH . Jag har fortfarande ingen aning om vad överförningsfunktion är.

Och vad det gäller den speciella relativitetsteorin så är den väl relativt lätt att förklara? Det svåra va nog att komma på den. Värre är det väl kanske med den allmänna? Jag vet inte för jag har inte riktigt förstått den än.

[Morello]

Du kan alltså inte förklara. Jag har förstått det.
Lycka till med dina drömmar.

Läste du vad jag skrev?

"....inte ringer efter excitation".
Svante skrev samma sak men med något annorlunda ord.

[mapem]

En klok person sa: "Underskatta alltid dina åhörares kunskaper, men överskatta alltid deras intelligens".

En annan: "Tänk dig att din åhörare är din mor, en person som du högaktar och som du vill ska förstå det du försöker förklara".

Detta försöker jag alltid tänka på när jag pratar om komplicerade saker för människor som inte är lika kunniga som jag inbillar mig att jag är. Men då handlar det ju inte om HiFi.

[Svante]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

Mja, men vänta nu... Är "aperiodisk" att Q är exakt 0,5? Jag trodde att det var 0,5 eller mindre. Lösningen för kraftigt dämpade system innehåller ju ingen sinus och är därmed inte särskilt periodisk den heller.

Överföringsfunktionen för linjära system kan ofta beskrivas som en kvot mellan två polynom. Ur den kan man bla utläsa systemets impulssvar, fasgång och tonkurva. Ibland kallar man lite slarvigt tonkurvan för överföringsfunktion också, eftersom de är så nära kopplade.

Om vi ska ta ett matemagiskt exempel, så kan man ta överföringsfunktionen för ett andra ordningens lågpassfilter:

H(s)=1/(1+s/(w0*Q)+(s/w0)^2 )

Här ser vi nämnarpolynomet som Morello pratade om. Man kan göra om detta till en tonkurva genom att ersätta s med jw och ta absolutbeloppet:

|H(jw)|=sqrt(1/(1-(w/w0)^ 2)^2+(w/(w0*Q))^2)

Här kan man tex se att vid brytfrekvensen w=w0 så blir |H(jw)|=Q

Man kan också se att vid höga frekvenser dominerar termen w/w0 och |H(jw)|=(w0/w)^2, dvs om frekvensen fördubblas så minskar amplituden en faktor 4. 1/4 av spänningen motsvarar -12 dB och en frekvensfördubbling är en oktav. -12 dB/oktav, alltså.

Det får räcka i matamatikstugan, tror jag.

[Morello]

Nu tror jag minsann Svante missade ett w0.

1/(s^2+s*w0/Q+w0^2) borde det stå eller:

1/(1+s/(Q*w0)+(s/w0)^2)

Om vi låter w0=1 rad/s och sedan löser nämnarpolynomet får vi:

s^2+s/Q+1=0

Polerna blir:

p=-1/Q/2 +/-rt(1/Q^2/4-1)

Om p skall vara strikt reel måste Q^-2/4-1 >0, varför
Q^-2>4 =>Q<1/2

[Kraniet]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

det är ju just det som är poängen med variovent. syftet är att lådan ska fungera som en sluten dito vid högre frekvenser och inte komprimera i de lägre frekvenserna.

[paa]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

Mja, men vänta nu... Är "aperiodisk" att Q är exakt 0,5? Jag trodde att det var 0,5 eller mindre. Lösningen för kraftigt dämpade system innehåller ju ingen sinus och är därmed inte särskilt periodisk den heller.

Om man konstruerar ett aperiodiskt system vill man ju inte överdämpa det, varför jag skrev "precis aperiodiskt" vilket tydligen inte togs emot väl i den akademiska världen, dessutom, mitt inlägg handlade ju i själva verket om något annat än definitionen av aperiodicitet.

[Martin]

Men säg att man vill ha minsta möjliga dynamiska kompression och största möjliga dynamiska linjäritet. Vilket är då bäst? En helt sluten låda med ett q på 0.5 eller en varioventhistoria?

[paa]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

det är ju just det som är poängen med variovent. syftet är att lådan ska fungera som en sluten dito vid högre frekvenser och inte komprimera i de lägre frekvenserna.

Jag pratar inte om olika frekvenser, jag menar vid olika nivåer. Starkt resp svagt kan man säga också.

[Svante]

Nu tror jag minsann Svante missade ett w0.

Javisst Jag är så attans van att skriva på normerad form... Ändrat!

[Svante]

Jag tror f.ö inte att speciellt många system är precis aperiodiska (Q=0.5) vid alla nivåer. Speciellt inte med dom där varioventportarna. De har säkert en ganska olinjär funktion för olika lufthastigheter.

Mja, men vänta nu... Är "aperiodisk" att Q är exakt 0,5? Jag trodde att det var 0,5 eller mindre. Lösningen för kraftigt dämpade system innehåller ju ingen sinus och är därmed inte särskilt periodisk den heller.

Om man konstruerar ett aperiodiskt system vill man ju inte överdämpa det, varför jag skrev "precis aperiodiskt" vilket tydligen inte togs emot väl i den akademiska världen, dessutom, mitt inlägg handlade ju i själva verket om något annat än definitionen av aperiodicitet.

Ah, du menade "precis" i betydelsen "nätt och jämnt", snarare än "exakt"?

[Morello]

Nu tror jag minsann Svante missade ett w0.

Javisst Jag är så attans van att skriva på normerad form... Ändrat!

Inte varje dag man får tillfälle att läxa upp en lärare !