IngOehman skrev:Muskelminnet ÄR i själva verket just en sorts tankemönster.
Visst, men inte på samma plats och på samma nivå som "tänkande" (abstrakt; modellbaserat).
IngOehman skrev:Det du säger om att det kan vara en fördel för en lärare att själv ha tänkt väldigt fel och ha behövt olära sig för att förstå rätt, är dock absolut rätt. Men fördelen är ju inte att man är expert på att få eleverna att göra samma misstag, utan att man kan skydda eleverna från att hamna fel på samma sätt!
Jag tror vi är eniga om metoderna. Det är bara hjärnans funktionssätt för "tänkande" som jag inte vill modellera som "olärande", utan bara "lärande" för högre nivåer av tänkande. Vi glömmer inte hur vi tänkte utan lär oss att sätta det vi som tidigare betraktade som kunskap i nytt perspektiv. Vi lär oss mer och förstår att vissa tankemodeller inte var effektiva eller stod i strid med empiriska resultat. Genom att sätta oss in i dessa tankemönster förstår vi också var det går fel, vilket kan var nyttigt när man försöker lära ut något. Om man själv aldrig omfattats av en viss tankemodell, får man göra det genom att försöka förstå andra. Jag tänker mig att det är så du haft det med spikfötter: man pratar med människor som tror att en spikfot är en "mekanisk diod" och försöker förstå hur de tänker och vilka andra tankemodeller som är sammanflätade med deras "världsbild". Sedan försöker man hitta en serie strategier för att visa var tankefelet ligger med, förhoppningsvis, åtföljande "polettnedtrillning". Pedagoger talar väl om "nycklar". Det blir lite som sånnadäringa bilder där man kan se två olika objekt lite beroende på hur man uppfattar det. När man väl sett båda kan man byta perspektiv och förstå båda. (Felet med den analogin är att det i bilden inte finns någon skillnad mellan rätt och fel.)
IngOehman skrev:Jag säger inte att man skall ta ifrån elever känslan av att ha nått aha-upplevelser (myntnedtrillande) genom egna funderingar/av egen kraft, jag säger bara att det inte är ett egenvärde att det tar lång tid att få dem. Jag säger rent av att det är bättre om det går snabbt.

Som sagt - vi är nog väldigt ense om pedagogiken.
Och att preparera elever för möjligheten att deras bild av hur saker hänger samman faktiskt kan vara helt fel, brukar vara till deras fördel. Något som gör det lättare för dem att överge tumregler och ifrågasätta alla sina förutfattade meningar.
Som sagt - vi är nog väldigt ense om pedagogiken.
/DQ-20