Spotify, vad gör de med musiken?

[ostmaccan]

Ah. Då förstår jag. Trodde att jag missat något.

[JM]

I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.

Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.

JM

[hcl]

För att balansera diskussionen så är det inte så att Spotify är dåligt direkt, det är bara så att CDn låter bättre. Renare bas är en aspekt, finkornigare upplösning i allt som händer. Det är en nivå till på något sätt.
Samma dac, Chord 2 Qute, och övrigt vid uppspelningen. Matningen till dacen är det som skiljer, optiskt från Airport Express för spotify, och coax från Oppo för CD.

Finns det någon poäng att prova att koppla Oppon med optisk med för att prova hur det låter då?

Själv är jag nog beredd att hålla med annars. Tycker nog att cd-skiva låter lite bättre hos mig med. Men har heller inte samma uppspelningsslinga för dem båda.
Spotify Connect kör jag via reciever och dess dac, cd kör jag via min cd-spelare och dess dac och vidare till receivern.

Gillar att köpa lite skivor också, mata ut släden, stoppa i en skiva och luta mig tillbaka . Feelgood!

Har samma kedja för Spotify och dator/server. Eftersom jag har en Squeezebox Classic måste jag ha datorn igång för att spela från Spotify. Att spela CD's görs från samma anläggning, jag bara byter ingång på försteget.

Nu råkar jag ha en mycket bra cd-spelare och den är bättre än SB'n så det låter bättre från CD än Spotify/Server. Sämst låter Spotify, det är något trist och avslaget över ljudet.

Riktig feelgood blir det när man spelar vinyl, cd's är bara för fjuttigt

/ B

Precis! Hur stor skillnad man uppfattar beror på källmaterialet och uppspelningsanläggningen. Är källmaterialet mindre bra spelar resten också mindre roll och skillnaden mellan kraftig snålkodning, måttlig snålkodning, CD-kvalitet och högupplöst blir måttlig eller ingen. Är källmaterialet bra hänger det på uppspelningsanläggningen hur stor skillnad man upplever. Om allt är tipp-topp kan det för vissa inspelningar bli ganska stor upplevd skillnad mellan kraftig snålkodning, måttlig snålkodning, CD-kvalitet och högupplöst distributionsformat. Ungefär som man skulle gissa m.a.o.

[Svante]

Dock är det ändå lite skillnad i tonkurvan mellan Spotify och CDn/lågbitrateMP3, så nånting mer än codecen kan det nog vara.
Men intressant, det ger alltså ca 1.5db mer crest genom att bara köra en lägre bitrate, känns ju som MasVis verkligen är tillförlitligt alltså.. ;\

MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.

Man måste förstå sina mätinstrument.

Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?

Parametrarna i MasVis är valda för att visa framför allt det sista som har hänt med tvåkanalsmixen. Olika masteringar brukar med förvånansvärt hög träffsäkerhet gå att skilja åt. Det är betydligt svårare att mäta sådana saker som du beskriver, och man måste alltid ha både placebokortet och tanken på hårdvaruskillnader med i beräkningen. Jag säger inte att de är förklaringen, men vill vara noga med att säga att de måste uteslutas för att man ska kunna utesluta dem. Duh.

Så, jag tror att svaret är nej, man kan inte se rösttydlighet i MasVis. Däremot är masteringsprocessning ofta ett såpass gravt ingrepp på signalen att den syns mycket tydligt i MasVis och sådan kan förstås påverka tydligheten och renheten generellt i musikproduktioner.

Det är väl det här som är "problemet" med mätningar och när de serveras till mätovana personer. Mätovana personer vill gärna att mätningar ska visa något som de har upplevt, och vi ingenjörer har en förmåga att ta fram saker som korrelerar med dem, men det är ändå sällsynt att man lyckas producera ett mätinstrument som visar <valfritt ljudbeskrivande adjektiv>, tex "grötighet". Däremot finns det en del tekniskt mätbara parametrar som man med lite träning kan höra och ha lika stor nytta av (eller större) som de subjektiva parametrar som man kanske först ville mäta. De är inte samma sak, men ofta lika potenta och framför allt mer reliabla. Språkliga beskrivningar av ljud blir mycket lätt ett personberoende gungfly. Och allra bäst blir det när de två korsbefruktar varandra i det att de subjektiva parametrarna "strys upp" genom att man fäster dem på objektiva parametrar. Det blir inga 1-1-matchningar, men ändå en viss stabilisering av de subjektiva ljudbeskrivningarna. Där någonstans finns syftet med MasVis.

Undrar om jag svarade på frågan...

[Svante]

I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.

Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.

JM

Ok...? Vad vill du ha sagt med det?

[sprudel]

MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.

Man måste förstå sina mätinstrument.

Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?

Parametrarna i MasVis är valda för att visa framför allt det sista som har hänt med tvåkanalsmixen. Olika masteringar brukar med förvånansvärt hög träffsäkerhet gå att skilja åt. Det är betydligt svårare att mäta sådana saker som du beskriver, och man måste alltid ha både placebokortet och tanken på hårdvaruskillnader med i beräkningen. Jag säger inte att de är förklaringen, men vill vara noga med att säga att de måste uteslutas för att man ska kunna utesluta dem. Duh.

Så, jag tror att svaret är nej, man kan inte se rösttydlighet i MasVis. Däremot är masteringsprocessning ofta ett såpass gravt ingrepp på signalen att den syns mycket tydligt i MasVis och sådan kan förstås påverka tydligheten och renheten generellt i musikproduktioner.

Det är väl det här som är "problemet" med mätningar och när de serveras till mätovana personer. Mätovana personer vill gärna att mätningar ska visa något som de har upplevt, och vi ingenjörer har en förmåga att ta fram saker som korrelerar med dem, men det är ändå sällsynt att man lyckas producera ett mätinstrument som visar <valfritt ljudbeskrivande adjektiv>, tex "grötighet". Däremot finns det en del tekniskt mätbara parametrar som man med lite träning kan höra och ha lika stor nytta av (eller större) som de subjektiva parametrar som man kanske först ville mäta. De är inte samma sak, men ofta lika potenta och framför allt mer reliabla. Språkliga beskrivningar av ljud blir mycket lätt ett personberoende gungfly. Och allra bäst blir det när de två korsbefruktar varandra i det att de subjektiva parametrarna "strys upp" genom att man fäster dem på objektiva parametrar. Det blir inga 1-1-matchningar, men ändå en viss stabilisering av de subjektiva ljudbeskrivningarna. Där någonstans finns syftet med MasVis.

Undrar om jag svarade på frågan...

Jo, men det tycker jag nog.

[JM]

I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.

Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.

JM

Ok...? Vad vill du ha sagt med det?

Tokmastrad musik ökar sannolikheten för ljudtrycksmaskering jämfört med identisk musik som ej är tokmastrad. Av kurvan ovan framgår tydligt att ljudtrycksmaskeringen är inte försumbar vid ökande ljudtryck. Ljudtrycksmaskeringen gör att vi endast hör en delmängd av den icke tokmastrade musiken.
För den icke tränade lyssnaren är skillnaden knappt märkbar då hjärnan gissar hyffsat vad maskeringen tagit bort. För den tränade lyssnaren är skillnaden markant.




Har den tokmastrade musiken mer inslag av låga frekvenser ökar maskeringsområdet ytterligare i viktiga områden i tonkurvan.
https://en.wikipedia.org/wiki/Auditory_masking

JM

[Svante]

I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.

Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.

JM

Ok...? Vad vill du ha sagt med det?

[ Bild ]


Tokmastrad musik ökar sannolikheten för ljudtrycksmaskering jämfört med identisk musik som ej är tokmastrad. Av kurvan ovan framgår tydligt att ljudtrycksmaskeringen är inte försumbar vid ökande ljudtryck. Ljudtrycksmaskeringen gör att vi endast hör en delmängd av den icke tokmastrade musiken.
För den icke tränade lyssnaren är skillnaden knappt märkbar då hjärnan gissar hyffsat vad maskeringen tagit bort. För den tränade lyssnaren är skillnaden markant.

[ Bild ]


Har den tokmastrade musiken mer inslag av låga frekvenser ökar maskeringsområdet ytterligare i viktiga områden i tonkurvan.
https://en.wikipedia.org/wiki/Auditory_masking

JM

Jag förstår fortfarande inte kopplingen mellan maskering och tokmastering. Sådant material spelar man ju som regel inte så starkt, för det låter så illa.

[Johan_Lindroos]

JM, det förefaller som att du sammanblandar ljud i tids- och frekvensplan. Det är bra om du kan förtydliga dig i det avseendet.

[JM]

Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.

JM

[matssvensson]

[ Bild ]

Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.

JM

Vad jag förstår sker kompression av en signal vid given medelnivå genom att minska nivån på de starkaste topparna och förstärka nivån på de svagaste signalerna. I min värld skulle då effekten bli att maskeringen MINSKAR för de starkaste tonerna (som minskar i styrka) och ÖKA hörbarheten på de svagare tonerna (som ökar i styrka). Tvärtom resonemanget ovan alltså, men jag kan ha tänkt baklänges.

Tokmastring av musik som jag förstår det är ett försök att kunna HÖJA medelnivån i musiken utan att topparna slår genom taket, och på sätt försöka vinna loudness kriget om att låta starkast i utsändningen. Men nu försöker jag fundera kring effekter av kompression vid en fast medelnivå.

Och jag upplever själv att jag tycker mig höra saker jag inte hört förut i remastrat material. Att det sen låter starkare imponerar oftast innan man fattar att ljudnivån ökat. Sen fastnar jag ändå på de negativa effekterna av komprimerat material - att dynamiken och spänningen i musiken gått förlorad .

mvh, Mats

[music4ever]

4 sidor och ingen har gjort det man borde göra, om man vill veta.
1. Ta CD skiva.
2. Rippa låten man upplever annorlunda.
3. Konvertera den med rätt program, till 320 kbit/s ogg.
4. Ta sen och jämför wave rippen med OGG versionen med foobar ABX test
5. Lägg upp resultatet här.

[shifts]

Mjo, det där skrev vi om på första sidan av tråden.

[Svante]

[ Bild ]

Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.

JM

Mastering innebär dynamisk kompression, dvs att musikens ljudstyrka ändras över tid. Därför vore det intressant att visa grafer över temporal maskering. Graferna du visar visar hur ljud maskerar varandra mellan olika frekvenser. Det vore möjligen relevant för olika eq-ingrepp.

[sprudel]

4 sidor och ingen har gjort det man borde göra, om man vill veta.
1. Ta CD skiva.
2. Rippa låten man upplever annorlunda.
3. Konvertera den med rätt program, till 320 kbit/s ogg.
4. Ta sen och jämför wave rippen med OGG versionen med foobar ABX test
5. Lägg upp resultatet här.

Frågan är också om detta är enda förändringen.

[JM]

[ Bild ]

Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.

JM

Mastering innebär dynamisk kompression, dvs att musikens ljudstyrka ändras över tid. Därför vore det intressant att visa grafer över temporal maskering. Graferna du visar visar hur ljud maskerar varandra mellan olika frekvenser. Det vore möjligen relevant för olika eq-ingrepp.

Jag är möjligen otydlig med vad jag menar. När jag tar upp fenomen som rör musik är det underförstått att det är temporal maskering jag avser. Finns musik utan temporal komponent?
Vid temporal maskering är absolutvärdet på ljudtrycket och frekvensen avgörande för hur mycket av ljudet före, under och efter ljudpulsen i musiken som vi inte hör. Durationen av den maskerande ljudpulsen spelar viss roll.
Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.

Temporal maskering är något som musikkompositörer omedvetet tar hänsyn vid skapandet av musik.
Att en ljudpuls kan maskera hörandet av ljud före ljudet hörs är intressant ur många synvinklar. Fenomenet implicerar olika fördröjningar vid hörandet på olika nivåer upp till ca 5 s!
Allt hörande är jungfruligt i den bemärkelsen vi kan aldrig höra om ett ljud som vi hört i verkligheten och fenomenet kräver fördröjd bearbetning i hjärnan.
Det vi ser behöver inte samma fördröjning. Vanligen adderas multipla synintryck av samma objekt.

https://www.slideshare.net/kavindrakris ... d-its-type

JM

[Svante]

Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.

Menar du att vi ska dra den slutsatsen av en bild som har bildtexten "schematic drawing to illustrate masking"? Bilden verkar lite skum, dessutom, är den maskerande tonen 15 dB stark?

Annars är förstås temporal maskering något att fundera över när det gäller dynamisk kompression, och det är nog inblandat när folk säger att en kompressor "lyfter fram svaga ljud".

[Max_Headroom]

Dock är det ändå lite skillnad i tonkurvan mellan Spotify och CDn/lågbitrateMP3, så nånting mer än codecen kan det nog vara.
Men intressant, det ger alltså ca 1.5db mer crest genom att bara köra en lägre bitrate, känns ju som MasVis verkligen är tillförlitligt alltså.. ;\

MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.

Man måste förstå sina mätinstrument.

Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?

Nu är inte jag Svante, men jag har täffat på liknande problem i samband md snålkodning.
Det hänger ihop med hur snålkodaren fungerar. Lågfrkventa ljud som ligger (helt eller delvis) i motfas verkar ge problem i en del fall. Det här kan vara ett sådant. Spotify verkar inte lämpligt för kvalitetslyssning allmänt, som t.ex. försök som Rydberg lade ut härom året visade. Spotify manipulerar med ljudströmmen i realtid, uppenbarligen. I fallet med filerna som Rydberg lade ut så går Spotify-muzaken med annan hastighet än CDn. Man omsamplare väl någonstans på vägen, och/eller har annat för sig. Obra, i vilket fall som helst.

[gopnik]

Spotify manipulerar med ljudströmmen i realtid, uppenbarligen. I fallet med filerna som Rydberg lade ut så går Spotify-muzaken med annan hastighet än CDn.

Många snålkodare har problem att spela gapless. Det löser man, om man tycker det är viktigt, genom att sträcka låten så att den fyller hela sista fönstret. De flesta gör nog inte så och det brukar krävas speciella instruktioner till kodaren när man rippar, men man kan, om man behöver. Alternativet är ett märkbart glapp mellan låtar som är tänkta att hänga ihop, så det skulle inte förvåna mig om Spotify valt att göra så. Jag tror definitivt inte att det handlar om någon realtidsbehandling. Däremot finns det väl en kompressor som går att slå av och på i Spotifyklienten. Om den byter till en annan bitström eller faktiskt komprimerar i realtid vet jag inte. Jag använder inga strömningstjänster...

[JM]

Lite överförenklad info om hur mp3 och andra kompressionsalgoritmer utnyttjar hörselapparatens maskering för att försöka ta bort bla det vi kan höra. Nu har historien visat att ursprungliga grundantagandet är kraftigt överförenklat om att hörseln har en uppdelning i 24 -32 frekvensband.

A perceptual audio codec is a codec that takes advantage of this human characteristic. While playing a CD it is impossible to percept all data reaching your ears, so there is no point in storing the part of the music that will be inaudible. The process that makes certain samples inaudible is called masking. There are two masking effects that the perceptual codec need to be aware of; simultaneous masking and temporal masking.

Experiments have shown that the human ear has 24 frequency bands. Frequencies in these so called critical bands are harder to distinguish by the human ear. Suppose there is a dominant tonal component present in an audio signal. The dominant noise will introduce a masking threshold that will mask out frequencies in the same critical band (see Figure 3.2). This frequency-domain phenomenon is known as simultaneous masking, which has been observed within critical bands.

Temporal masking occurs in the time-domain. A stronger tonal component (masker) will mask a weaker one (maskee) if they appear within a small interval of time. The masking threshold will mask weaker signals pre and post to the masker. Premasking usually lasts about 50 ms while postmasking will last from 50 to 300 ms, depending on the strength and duration of the masker as shown in Figure 3.3.

Alternativt....
The exact details of MP3 coding are complicated but a rough outline of what happens is:
First the digitised signal is filtered into 32 different frequency ranges or bands (using a Fourier Transform).

The psychoacoustic model then determines the masking thresholds for each band. This sounds complicated but all that happens is that each band is rated according to how loud it is compared to the bands next door and whether or not it is more or less like a pure tone or noise.

Finally each band is coded using just the number of bits needed according to how sensitive the human ear is to the frequency range, how loud the band is and how masked it is by neighbouring bands.

https://www.mp3-tech.org/programmer/docs/mp3_theory.pdf
http://www.i-programmer.info/babbages-bag/1222-mp3.html

[JM]

Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.

Menar du att vi ska dra den slutsatsen av en bild som har bildtexten "schematic drawing to illustrate masking"? Bilden verkar lite skum, dessutom, är den maskerande tonen 15 dB stark?

Annars är förstås temporal maskering något att fundera över när det gäller dynamisk kompression, och det är nog inblandat när folk säger att en kompressor "lyfter fram svaga ljud".

https://hydrogenaud.io/musepack/klemm/w ... glish.html

Du förvånar mig - i litteraturen är temporla maskering efter en ljudpuls ofta kring 200 ms lite beroende på kontexten.
Mp3 bygger på felaktigt antagande på hur hörandet är uppbyggt i speciella band. Hur är det med dagens kompressionsalgoritmer? Många låter bättre än hur mp3 lät från början.
Vilka antaganden bygger dagens algoritmer på?

JM

[Svante]

Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.

Menar du att vi ska dra den slutsatsen av en bild som har bildtexten "schematic drawing to illustrate masking"? Bilden verkar lite skum, dessutom, är den maskerande tonen 15 dB stark?

Annars är förstås temporal maskering något att fundera över när det gäller dynamisk kompression, och det är nog inblandat när folk säger att en kompressor "lyfter fram svaga ljud".

[ Bild ]
https://hydrogenaud.io/musepack/klemm/w ... glish.html

Du förvånar mig - i litteraturen är temporla maskering efter en ljudpuls ofta kring 200 ms lite beroende på kontexten.
Mp3 bygger på felaktigt antagande på hur hörandet är uppbyggt i speciella band. Hur är det med dagens kompressionsalgoritmer? Många låter bättre än hur mp3 lät från början.
Vilka antaganden bygger dagens algoritmer på?

JM

Alltså, maskeringens varaktighet beror förstås på hur mycket den ska maskera. Det är en kurva (ungefär spom de du visar) och bara för att man har slutat rita den vid 200 ms är inte det bortre gränsen. Du får nog läsa på lite mer om mp3 innan du sågar det på det där sättet. De kritiska banden är vettiga om man förstår vad de säger, och det är vettigt att dela upp signalen i band som är så breda som kritiska banden är. Däremot slarvas det med tolkningen av dem, i själva verket har vi många många fler band, men de överlappar varandra med ungefär den kritiska bandbredden.

Man tar också hänsyn till tidsmaskeringen, eftersom man delar upp signalen i tidsfönster. Man tar kortare fönster när signalen är föränderlig. De tidigaste algoritmerna gjorde inte det.

[E]

"Förlustfritt" vore för mig att få behålla även de originalutgåvor som fanns på Spotify innan diverse remastrade återutgivningar tillkom. Och eftersom någon skrev om Patricia Barber så kan det väl inte skada att påpeka att Café Blue inte längre finns på Spotify (inte för någon månad sedan iallafall).

Så om man skall släppa någon ny hifi-version av tjänsten så vore det kanske på sin plats att i första hand låta kunderna få höra de välljudande originalutgåvorna? Snålkodade eller inte, liksom!

Mastering innebär dynamisk kompression, dvs att musikens ljudstyrka ändras över tid. Därför vore det intressant att visa grafer över temporal maskering. Graferna du visar visar hur ljud maskerar varandra mellan olika frekvenser. Det vore möjligen relevant för olika eq-ingrepp.

Multibandskompression är väl i och för sig inte ovanligt, och påverkar på eq-liknande sätt.

Mvh E*