Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

[IngOehman]

Någon måste ju absolut ha lite mer rätt än föregående.

Fast det hjälper inte om ingen får ha mera rätt. Prestige är komplicerat.


Vh, iö

[IngOehman]

While we are at it... Det beror väl på var orkestern lägger sitt ettstrukna a?

Ett strukna A är per definition 440 Hz (ISO-16).

Att orkestrar (framförallt under 1900-talet) hade en tendens att glida uppåt i stämningen betyder inte att normaltonen A ändrar frekvens, bara att man stämt högre.

Tar man sig längre bakåt i tiden är det knepigare att definiera A, eftersom en exakt definition saknades (före 1939). Vad man vet är att det var vanligt att man stämde lägre än 440 Hz, ibland rejält under. Det man kallar barockstämning brukar betyda att man stämmer till cirka 415 Hz, men det har gjorts troligt att man i förekommande fall har stämt till och med under 400 Hz.


Vh, iö

- - - - -

PS. Ni vet väl vad skillnaden är mellan en lutenist och en luta?

Skillnaden är att lutan aldrig stämmer, men lutenisten stämmer alltid!

[PerStromgren]

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

[mx]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

[Nattlorden]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Ja... speciellt som det inte finns ett generellt fel att kompensera för... avvikelserna i det du beskriver lär skilja från inspelning till inspelning och än mer när artister, studio och tekniker skiljer....

Sen finns det ju troligen inget bra sätt att ta reda på vilket skruvande som vore mer rätt, eller ens om reglagens funktion är i närheten av de justering som skulle behövas... Så risken är uppenbar att man skruva bort sig istället.

( Om man hade standardiserat en testton och spelat in den på studions lyssningsposition under gällande mixningsförfarande och skickat med på skivan - så skulle det kanske gå att göra något vettigt hemmavid. Har dock aldrig läst om någon som föreslagit det... )

[Conan]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Men eftersom man troligen aldrig kan få reda på "hur det var tänkt" så kanske det säkraste kortet ändå är att satsa på en så transparent och neutral återgivning som möjligt? I bildens värld är det ofta lättare att tänka sig att en neutral återgivare är det bästa att sträva efter. En TV eller projektor/duk som återger så neutralt som möjligt är i vart fall aldrig riktigt fel, och vem skruvar egentligen på TV:n efter vilket program som visas? Man tittar på Våra Värsta År och Naturrutan med samma inställning på och tar skillnaderna i programmen för vad de är.

[Svante]

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

Den är ganska bestämd, det vi pratar om är finlir. Fast det finns åtminstone sex anledningar till att frekvensen på en inspelning kan avvika från ingenjörsstandarden.

1. Historiskt har man stämt olika
2. En knäppt/slagen strängs spektrum är inharmoniskt, höga deltoner ligger lite för högt, vilket man kan kompensera lite för genom att stämma lågt i basen.
3. Det finns olika sätt att stämma, se Pytagoras komma.
4. Grundtonen varierar lite med om man mäter tidigt/sent i utklingningen.
5. Man kan helt enkelt ha stämt fel.
6. Inspelningsutrustningen kan spela i fel fart.

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

[Morello]

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

Apecisva.

[ante_77]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Men eftersom man troligen aldrig kan få reda på "hur det var tänkt" så kanske det säkraste kortet ändå är att satsa på en så transparent och neutral återgivning som möjligt? I bildens värld är det ofta lättare att tänka sig att en neutral återgivare är det bästa att sträva efter. En TV eller projektor/duk som återger så neutralt som möjligt är i vart fall aldrig riktigt fel, och vem skruvar egentligen på TV:n efter vilket program som visas? Man tittar på Våra Värsta År och Naturrutan med samma inställning på och tar skillnaderna i programmen för vad de är.

För det mesta var det nog tänkt att låta bra.
Så låter det bra, så är man nog ganska nära

[IngOehman]

Det låter som en from förhoppning.

En mera realistisk syn på saken är att man behöver acceptera att väldigt många inspelningar inte alls låter så värst bra, men att musiken i förekommande fall är så bra att man ändå kan lyssna med stor behållning.

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

Den är ganska bestämd, det vi pratar om är finlir. Fast det finns åtminstone sex anledningar till att frekvensen på en inspelning kan avvika från ingenjörsstandarden.

1. Historiskt har man stämt olika
2. En knäppt/slagen strängs spektrum är inharmoniskt, höga deltoner ligger lite för högt, vilket man kan kompensera lite för genom att stämma lågt i basen.
3. Det finns olika sätt att stämma, se Pytagoras komma.
4. Grundtonen varierar lite med om man mäter tidigt/sent i utklingningen.
5. Man kan helt enkelt ha stämt fel.
6. Inspelningsutrustningen kan spela i fel fart.

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

Min synpunkt hade inget med det att göra, bara att E i kontraoktaven angavs till 42 Hz.

Per definition (/standard) är E i nämnd oktas 41,2 Hz, vilket kan avrundas till 41 Hz men knappast till 42 Hz. Och i praktiken kan en basist spela tonen med något LÄGRE grundtonsfrekvens, för att kompensera för inharmoniciteten. Jag kommenterade inte att det är runt en oktav från 20 Hz till en bas' lägrsta ton, bara att tonen angavs till 42 Hz.


Vh, iö

[egonsmannen]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

[AndreasArvidsson]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

[mx]

Denna då?

[Morello]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

Du menar H-strängen?

[Nattlorden]

Hå hå...

[AndreasArvidsson]

Du menar H-strängen?

Om man så vill. Inte i min bok dock

[PerStromgren]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

[2-ch]

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

Musik! Vad är det för fel på sinus helt plötsligt.
Men ok, jag vill också ha ett exempel på något med riktigt låg elbas.

[Svante]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

[Morello]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

[IngOehman]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jag vet att det förekommer, men är det verkligen så vanligt att stämma ned bara ett tonsteg? (Alltså till D - 36,7 Hz)

Det är skapligt vanligt att basister med stora händer (eller snabba fingrar!) qvint-stämner, närmare bestämt till en oktav under violoncellen. Alltså C-G-D-A. Alltså istället för E-A-D-G.

C är 32,7 Hz.


Vh, iö

[Ogjort]

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

Musik! Vad är det för fel på sinus helt plötsligt.
Men ok, jag vill också ha ett exempel på något med riktigt låg elbas.

Måste det vara elbas?
https://tidal.com/track/386602

Närvarade låga frekvenser finns annars här - om än inte elbas.
F.ö. - en skiva (oavsett hur det var tänkt) som om den inte låter bra, så är det en dålig anläggning...
https://tidal.com/album/473401

Mvh

Anders O.

[Svante]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

[Morello]

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

Nej, då är du tillbaka till H.

[PerStromgren]

Nu ska Herrarna inte Bråka om det.

[IngOehman]

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

En halvton under H har vi B, en halvton över har vi Hiss!

Om man använder de "gamla ologiska beteckningarna" vill säga. Som jag. De är faktiskt fortfarande de som gäller, utom i engelskspråkiga länder.

En sak som dock är viktig att förstå om man vill begripa sig på musik, är att t ex Eiss inte är samma sak som F. Även om man spelar ett Eiss på F-tangenten på ett piano. Av samma skäl är inte ett Fess ett E.


Vh, iö

[Ogjort]

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

En halvton under H har vi B, en halvton över har vi Hiss!

Om man använder de "gamla ologiska beteckningarna" vill säga. Som jag. De är faktiskt fortfarande de som gäller, utom i engelskspråkiga länder.

En sak som dock är viktig att förstå om man vill begripa sig på musik, är att t ex Eiss inte är samma sak som F. Även om man spelar ett Eiss på F-tangenten på ett piano. Av samma skäl är inte ett Fess ett E.


Vh, iö

Näe!
För att begripa sig på musik behöver man absolut inte veta att eiss och f inte är samma sak. Man behöver inte ens ha en aning om västerländsk musikteori för att "begripa" sig på musik. Så de så

[RogerJoensson]

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

[Ogjort]

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

Funderade ett bra tag på just detta, innan jag skrev.
Men - nej, det blir samma slutsats oavsett betydelse av "begripa sig på" om därpå följer den oerhört vida definitionen "musik".
(kan förstås ha missat att begripa någon av "begripningarna")

[egonsmannen]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jag vet att det förekommer, men är det verkligen så vanligt att stämma ned bara ett tonsteg? (Alltså till D - 36,7 Hz)

Det är skapligt vanligt att basister med stora händer (eller snabba fingrar!) qvint-stämner, närmare bestämt till en oktav under violoncellen. Alltså C-G-D-A. Alltså istället för E-A-D-G.

C är 32,7 Hz.


Vh, iö

Huruvida hur vanligt det är att stämma ned ett tonsteg så har jag ingen statistik på just det, men annars är det hyfsat vanligt att man tar dom tjockaste strängarna från ett 5-sträng-set och sätter på en fyrsträngad bas. Då får man E där A brukar vara och H där E brukar vara. Då kan man komma åt jättemysiga mörka toner som får pungaskägget att vibrera på ett svårt mysigt vis.