av IngOehman » 2018-08-31 20:38
Lite allmänt om metaller dårå:
Järn är ett ferromagnetiskt material. Trots namnet så finns det flera metaller än järn som är det. Ferromagnetiska material leder magnetism, så i närheten av en magnetisk fältgenerator så bedrar järnet med en "genväg" och därför ökar fältet i loopen. När man har spolar så växer spolens värde (induktansen ökar) om en given ström renderar ett ökat fält = den magnetiska trögheten ökar. Induktansen kan nämligen sägas beskriva hur mycket magnetisk energi som för varje cykel behöver byggas upp - brytas ned - byggas upp...
Kort sagt - järn nära en spole ökar spolens värde. Om järnet dessutom blir genomflödat av signifikanta magnetfält så kan olinjäriteter uppstå. Både på grund av mättning och hysteres.
Aluminium är ett paramagnetiskt material, det vill säga det är svagt magnetiskt ledande. Det saknar dock både remanens och andra olinjäriteter, och den magnetiska ledningsförmågan är så svag att den helt domineras av en annan effekt (som också järn uppvisar, men där dominerar det mindre) nämligen materialets ledningsförmåga. Så när en aluminiumsak kommer i närheten av en spole så kortsluter den (på grund av virvelströmmar i materialet) spolen. Man kan säga att en transföormator skapats, där aluminiumsaken får rollen av en sekundärlindning - som är kortsluten!
Samma effekt finns i järn, men i magnetiska miljöer så domineras den normalt av den magnetiska ledningsförmågan. När det skall göras fina transformatorer (med järnkärna) så är dock även elektriska strömmar i materialet ett problem, och för att minska dem gör man ofta kärnor av antingen plåtblad, isolerade från varandra, eller från pulvermaterial av olika slag, där de enskilda järnpartiklarna är isolerade från varandra, av t ex en glasmassa som omsluter dem.
Koppar är ett exempel på ett diamagnetiskt material, som är bara svagt magnetiskt interfererande (som aluminium) men med motsatt polaritet. Kommer släpper alltså igenom magnetism "sämre än vakuum". Det blockerar fältet (en smula), och utöver det så är det ju även i allra högsta grad ledande. Mera så än aluminium, så koppar är det största hotet mot en spoles induktans (det som bäst berövar spolen på induktans).
Man kan förstås säga att järn är ett större hot, men som sagt - i normalfallet så ökar närvaron av järn induktansen på en spole. Och i många fall är det önskvärt. Därför finns det massor av fall där man med avsikt förser spolar med järnkärna (eller ferritkärna). Men då förstås på ett kontrollerat sätt, och nästan alltid med virvelströmsproblematiken adresserad.
Kort sagt: Undvik oavsiktliga (sådana som inte finns där med avsikt för att ge den effekt man vill ha) metaller nära spolar! Även vissa stenarter kan påverka så mycket att det blir ett problem.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).