V8 nämde för mig om denna länk så jag var nyfiken och tvungen att läsa igenom det som stod. Finner att den inte beskriver särskilt detaljerat hur A500'an faktiskt låter, så jag tillåter mig att ställa den emot några steg som kan sägas vara bland de bästa som finns.
Lyssningen genomfördes hemma hos Magnus Sandberg i tisdags, under ca 5 timmars tid, med avbrott för inmundigande av en saftig pizza.
Utrustningen som nyttjades dagen till ära, var via Carlsson OA51-3 med high-end filter, Sentec SC-9 försteg och Pioneer DVD-686 samt med RG62 kablar och EKK-kablar. Så referenskomponter rakt igenom!
(Magnus är nu påtagligt fundersam över dessa delningsfilters inverkan relativt hans egna halv-moddade...).
Lyssningen skedde som sagt öppet men vi lade stor omsorg att försöka erhålla samma ljudnivå vid varje tillfälle vi skiftade burk. Vågar påstå att vi höll oss inom några tiondels dB. Förvisso inte perfekt för att eliminera risken för intrycksskillnader pga nivåskillnader men med de antal skiften som gjordes och olika volymnivåer som provades vågar jag ändå påsta att våra intryck, som var genomgående samma, mycket troligt kommer hålla vid en blindtest. Dessutom har jag väl lärt känna mitt egna NAD 208 och dess karaktär, eller kanske man skall säga avsaknad av karaktär.
LTS och Ingvar Öhmans F/E-test är tveklöst mycket givande men jag har fört diskussioner tidigare med honom om just konstlastens förmåga att avslöja ett slutstegs förmåga att helt korrekt påvisa hur de nedre oktaverna i basen faktiskt låter och jag använder samtidigt som jag använder NAD 208 som referens än idag så jag vill samtidigt erkänna att jag har absolut största förtroende för det som Ingvar sagt just förutom denna skillnad, vad gäller slutsteg.
Genom åren som jag testat hundratals slusteg upp till långt över 2x1000W/8 ohm, så kan man konstatera att ett PA-steg eller "studioslutsteg" inte alls behöver ha ett mer rent och neutralt ljud än ett konsument-slutsteg, MEN nästan alltid har de stora stegen som låter grundläggade korrekt också ett större LUGN och de låter mer AVSPÄNT och ODRAMATISKT vid alla nivåer under klippgräns. Den djupare basen får nästan alltid en mer artikulerad och tydlig basgång, något som de mindre hemstegen inte riktigt förmår på samma sätt. Något som alltså kräver populärt sagt en "överdimensionerad Nätdel".
Åter till lyssningen, så kan jag väl säga att mina generella värderingar styrktes samt att 1090 blev en ny intressant upplevelse med denna omfattande jämförelse. Rotels 1090 och 1080 fick ju referensstatus i LTS redan för 4? år sedan, så jag lånade ett butiksex utav RB-1090 för ca 3 år sedan och lyssnade på det under en knapp veckas tid, men det erbjöd vid detta tillfälle inte alls den neutralitet som jag förväntat mig utan lät snarare hårt och med övertorr bas och jag misströstade faktisk om testen i LTS tidningen måste jag bekänna,

vilket jag glädjande nu måste revidera för detta ex vi nu disponerat av 1090 låter MYCKET BRA.

Det dåliga ex jag med fler hade lyssnat på kanske hade alldeles för låg bias eller något annan felaktig injustering...???!
Första matchen gick först mellan Rotlarna, 1090 0ch 1080 och det är bara att konstatera att båda stegen är mycket lika. Dock saknar 1080 den sista unset av kraft och kontroll i suben. Basen flyter ut lite grann och blir inte riktigt så detaljerad men utan ett uns av tjockhet och med kanske styggt sagt inte fult så engagerande bas som med sin storebror dock skiljer det ju faktiskt 10 000 Kronor dem emellan, (15 KKr resp 25 KKr).
Sedan kom vi då till giganternas match 1090 ,och NAD 208 som jag hade jämfört även tidigare i Hifi-punkten. Samma intryck infann sig även denna gång och NAD'en låter allstå även den mycket bra MEN den har en annan botten. Det känns som om Nad 208's bas tiltar något lite med en höjing neråt. Kraften är bättre än i 1080 tveklöst, då det ju också specar 2x250W statiskt och med en sekundär-matning som skall ge steget en dynamisk effekt på 2x600W/8 ohm.
Detta till trots får denna kära klenod och trotjänare se sig slagen på mållinjen utav 1090 som har exakt samma karaktär i övre basen, mellanregistret och diskanten, men det gräger fram mer information allra längst ner och låter mer naket och ofärgat än NAD'en. Anslag och snabba dynamiska basförlopp återges helt enkelt med större trovärdighet gentemot verkligheten än vad NADen klarar omän att alla skall veta att skillanden jag skriver om här inte är stor relativt de flesta andra steg som oftast avviker betydligt mer och låter gosigt varmt eller helt enkelt orent.
För att förvissa mig om att inga tonfel spelade oss ett spratt, skall jag mäta frekvensresponsen på dess 2 steg.
Därefter kopplades då A500'an in och återigen belades mina tidigare lyssningintryck. Det är inte något perfekt steg men det har sina starka sidor i form av att inget sticker ut. Återgivningen känns homogen och balanserad. Vid ytterändarna av frekvensplanet tappar steget lite nivå båda uppåt och neråt. Steget specar 10Hz - 25 KHz 0, - 1 dB vilket kan kanske vara är ännu lite mer fall, och förklarar det intrycket jag får. Skall prova vad som händer om frekvensomfånget utökas uppåt och nedåt till < 3 Hz respektive 50 KHz eller kanske drygt det.
A500'ans bas är förövrigt något lite varmare än ex NAD208 eller PA9-monoblocken men skillnaden är inte störande stor om man beaktar priset. Effektmässigt låter det inte riktigt triktigt lika starkt som ex 1080 men skillnaden skall inte vara så stor heller ...
Hifi-Punkten TROLLHÄTTAN tar 2200 Kr/styck fn för A500! Mångköp kanske kan påverka ytterliggare...
Om man jämför NAD208 och PA9 så är de mycket lika men jag vill påstå att det finns en antydan till större stramhet och detaljupplösning i basen med NAD 208. Givetvis fick vi skruva ner volymen när PA9'orna kopplades in, från det att vi hade spelat med ett volympådrag på mellan "½12" och "½1" tidigare till runt "11", på sentecförsteget, för att det inte spricka och bibehålla ett rent övertonsspektra. Vad man kan konstatera är att PA9'ornas förmåga att klippa snyggt är imponerande. Så visst är de fortfarande små ulvar i fårakläder som många inte förstår sig på vilken potential de har.
Vill samtidigt säga att jag anser att skall man återge en inspelning verklighetstroget måste man i de flesta fall ha tillgång till minst 4-500 Watt/kanal om normal verkningsgrad råder på hötalarna och gärna ännu mer. Givetvis också under förutsättning att högtalarna är kapabla att hantera sådan effekt och att återgivningen är tillräckligt frekvenslinjär. Tyvärr brister det just i detta avseende även hos många annars kompetenta system just på denna punkt då många hifi-entusiaster nyttjar klart för mycket bas bas genom bla inte ha lyssnat sig fram till en optimal/"korrekt" högtalarplacering...
Tack för ordet!
