Den typ av S-ljud som finns både på hennes skiva och som hördes på konserten (och som hos mig inte låter dåligt på något sätt skall tilläggas!) är inget distorsionsfenomen, utan beror på att hennes S-ljud klingar kvar i reverbet.
Som någon mycket riktigt påpekat uppstår samma fenomen live i exempelvis kyrkor. Det har ingenting med de hemskt distade S-ljud som finns på vissa andra inspelningar att göra, men självklart kan man vara extra känslig för dem. Eller man kanske helt enkelt har en utrustning som inte kan hantera dem på ett bra sätt? Med det kan/bör man ju isåfall inte klandra inspelningen för.
Jämför man med en stenkyrkas naturliga reverberation med den som ett elektroniskt reverb åstadkommer, så finns det en skillnad dock - att kyrkan agerar i en verklig tredimensionella rymd.
Reverbets rumsliga dimensioner däremot expanderas ur en endimensionell signal (mikrofonsignalen), vilket får till följd att S-ljuden i det elektroniska reverbet kommer att bli av samma karaktär som i kyrkan, men lite kraftigare. Det beror mera noggrannt beskrivet på att reverbet tar mikrofonsignalen och (vid omvandlingen till den syntetiserade tredimensionaliteten) använder ansatsen av en rundstrålande källa. Dock är det så, att S-ljuden (som spektralt ligger mellan 5 kHz och 17 kHz och med ett maxima vid 9-10 kHz) har ett våglängdsspan om sisådär 2 - 7 cm, vilket är mindre än huvudet från vilket de alstras. Det betyder att de inte alls är rundstrålande!
Vill man göra sången i popmusik mera "lika verkligheten" kan man alltså rulla av diskanten svagt i reverbtappen. Men skall det bli verklighetslikt på riktigt bör sången förstås tas stereofoniskt, och i ett akustiskt rum dessutom.
Dock skall man minnas att producerad musiks likhet med verkligheten inte är ett självändamål. Att noja in på jämförelser som saknar alla relevans är bara att göra sig själv en otjänst, eftersom det blockerar ens egen förmåga att njuta av musiken.
I detta fall så är det ju dessutom en snygg produktion med utomordentligt rena och snygga S-ljud, så vad är problemet? Om producenten vill ha det så, så fine, säger jag. Hennes förra platta var däremot något oren i diskantregistret.
Min slutsats, är att "vad producenter vill" är ett mycket mindre problem än att skivbolag ställer till tjusiga produktioner genom att mastringsprocessa sönder dem

, samt att många produktioner görs med undermålig lyssning, således att det som hamnar på fonogrammet inte alls stämer med ambitionerna.
Vh, iö
- - - - -
PS. Denna diskussion är en repris. Förklaringen till hur och varför det är som det är, har alltså gåtts igenom en gång tidigare.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).