På tal om det Ingvar skrev:
Problemet med mastringsdebatten, i alla dess former, är ju att "den ena sidans" argument bygger på myter, som är OERHÖRT hårt förankrade i hela musikproduktionsbranschen.
Exempel på typiska myter som musikindustrin använder för att försvara högljudda CD skivor följer nedan. Exemplen är hämtade från
www.loudnessrace.com
”Lyssnare kommer inte att köpa ett album med medelnivåer som är lägre än vad den genomsnittliga populärmusiks skivor erbjuder”.
Detta är, självklart, inte sant. Jag har aldrig hört talas om någon som lämnat tillbaka en CD eller vägrat lyssna på den för att den inte varit lika högljudd som resten av CD-skivorna i hans eller hennes samling, och jag tvivlar starkt på att någon annan har varit om detsamma heller.
Det går ju utmärkt att höja volymen om man vill det. Men att sänka volymen kommer inte att hjälpa när en CD har en så pass högljudd medelnivå att inspelningen distorderar. När skivköpare känner till att en viss CD lider av högljudd medelnivå kommer där alltid vara några av dem som kommer undvika att köpa de skivorna av just den orsaken. Summering: En högljudd CD kommer alltid att sälja mindre än en CD med lägre medelnivåer där dynamiken finns bevarad, och det är konstigt att stora delar av musikindustrin att inte verkar inse detta.
”Audiofiler lyssnar inte på populärmusik”.
Detta stämmer inte. Även om audioindustrin tenderar att marknadsföras tillsammans med klassisk musik och jazz (genrer som är kända för skivor med mycket fina inspelningar & hög ljudkvalitet) betyder inte detta nödvändigtvis att denna typ av musik dominerar bland audioentusiaster. Men när en skivinspelning är hårt komprimerad eller distorderar, vilket är alldeles för vanligt bland dagens utgivningar inom populärmusiken, möts det med frustration istället för tystnad vilket visar att populärmusik är en motiverad ”musikgenre” även bland audioentusiaster. Och om det skulle vara så att audiofiler lyssnar till populärmusik i mindre utsträckning än den genomsnittliga skivköparen, beror det antagligen på att skivorna lider av högljudda medelnivåer, inte tvärtom.
”Att mastra CD:s med extrem komprimering är nödvändigt för att det skall låta bra i billiga mircoanläggningar”.
Idén bakom detta resonemanget framstår som ädel. Det är sant att budgetanläggningar inte har mycket kraft jämfört med en riktig hifi-anläggning. Men de flesta budgetsystem är utrustade med en funktion för skivor med lite/utebliven komprimering, den där ”Max bass” knappen finns där av en anledning! Slutligen, när var senast som du hörde någon klaga över en 80-tals producerad CD:s ljudkvalitet (lägre medelnivå) förmedlad igenom en bergsprängare eller bilstereo till den milda grad att personen vägrade att lyssna på skivan? Jämför sedan det ickeexisterande antalet med antalet lyssnare som hör på på musik i en riktig hifi-anläggning vilka vägrar lyssna på dagens högljudda skivor. Ni fattar vinken.
”Mastring av CD:s innehållandes extrema värden av kompression är nödvändigt för maximal kompabilitet med olika lyssningsmiljöer”.
Musikindustrin gillar att legitimera eliminering av dynamisk musikreproduktion på CD:s efter antagandet att den stora majoriteten av musiklyssningen sker i väsniga miljöer som vid till exempel bilkörning, på fester eller som bakgrunds musik under andra aktiviteter där en dynamisk ljudnivå skulle framstå som störande. Hur det än må vara är det otroligt smaklöst att inte räkna med privat musiklyssning bland musikälskare/audioentusiaster, och det är dessutom väldigt fult mot de miljontals musikälskare som uppfattar musik som en seriös konstform och inte enbart som underhållning. Medan ett dynamiskt album kan orsaka ”problem” i skräniga miljöer, är problemen med kraftigt komprimerade album i tysta miljöer ett klart värre dilemma.
Onaturlig kompression kan avsevärt reducera lyssningsupplevelsen där lyssningströtthet ofta infinner sig. Det är alltså inte först och främst en fråga om ”vilken situation som är vanligast”, utan ”vilken situation som är värst”. Komprimerad dynamik kan inte återställas.
”Audiofiler är den ända grupp som lider av högljudda CD:s”.
För länge sedan kanske detta var en slogan, men idag är kompressionen på CD skivorna mycket värre än de var för 15 år sedan. Bevarad dynamik är inte bara viktigt för audioentusiaster, det är också en integrerad del av verklig, levande musik och när det reduceras så kraftigt som det ofta görs idag, så mister musiken också sin skärpa, detta är ett faktum vare sig man är musikälskare och/eller audioentusiast.