Harbeth monitor 30 testad av audiosciencereview

[Tangband]

Testet finns här :
https://www.audiosciencereview.com/foru ... iew.11108/

Högtalaren uppvisar mindre bra direktivitet så som det ofta blir med en boomer som delas till en diskant utan waveguide.
Den har även en BBC-dipp som Amir skriver om, den beror enligt honom troligen på den dåliga direktiviteten eftersom högtalaren har en peak och dipp vid delningsfrekvens i olika vinklar till högtalaren. Tillsamman bildar BBC-dippen och den mindre bra direktiviteten ett mer neutralt resultat från lyssningsplats.

[Morello]

Diskrepansen mot Atkinssons mätning är avsevärd - är det samma högtalare?

[Nattlorden]

Diskrepansen mot Atkinssons mätning är avsevärd - är det samma högtalare?

Utan att gå tillbaka och dubbelkolla så var det väl bara en snabb jämförelse med en två generationer nyare revision?

[Tangband]

Diskrepansen mot Atkinssons mätning är avsevärd - är det samma högtalare?

”Stereophile measured a much more recent version and reported this for frequency response:”

Möjligen förstår jag inte Kippelsystemet riktigt, men Armir har konstant en höjning i det övre registret vid 16 kHz som jag inte ser hos någon annan test . Jbl 305 p mkII har i Armirs mätning en stor höjning där, som inte finns i mina egna eller andras mätningar.
Stereophiles mätning på Harbeth nederst.
Överst, inringat i rött, är en av de skillnader som skiljer Armirs mätningar från alla andras.

[Morello]

Vad använder han för mikrofon?

[Thomas_A]

Diskrepansen mot Atkinssons mätning är avsevärd - är det samma högtalare?

Nej. Version 30.2 är betydligt mer linjär än den första generationens modell 30 och det har även konstruktören förklarat. Jämför man Stereophiles mätning av 30.2 med en annan av samma modell visar de ganska stora likheter 200 Hz och uppåt. Mätningen som Amir har på den första modellen är alltså inte representativ för den som säljs idag.

[Thomas_A]

Amirs mätningar verkar också lida av som synes reflektioner som skulle kunna härröra mikrofon/hållare och/eller stativ. Samma typ av rippel på kurvan återfinns över 5 kHz hos flera högtalare, vilket för mig inte kan vara en slump. Det verkar också vara en del variation hur referensaxeln väljs ut. Även förvillande likt rippel vid 2 kHz för två av högtalarna, kan vara att dessa mättes med högre upplösning. Så lite barnsjukdomar +/- dB

[Kraniet]

Tycker det ser ut att kunna vara en riktigt trevlig högtalare

[Morello]

Här finns en annan seriös mätning:

https://www.soundstagenetwork.com/measu ... _domestic/

[Tell]

Ser ut att vara en onödigt stor högtalare för att vara så basfattig, o dessutom hyfsat tungdriven o dyr.

[Morello]

87 dBSPL per 2,83 V är inte tungdrivet. Baselementet är nästan 8" och därmed kan inte kabinettet anses vara stort. Jag tycker den framstår som en sympatisk, klassisk brittisk högtalare. Jag har hört någon eller några Harbeth på mässor och det brukar låta anständigt.

[Johan_Lindroos]

Amirs mätningar verkar också lida av som synes reflektioner som skulle kunna härröra mikrofon/hållare och/eller stativ. Samma typ av rippel på kurvan återfinns över 5 kHz hos flera högtalare, vilket för mig inte kan vara en slump. Det verkar också vara en del variation hur referensaxeln väljs ut. Även förvillande likt rippel vid 2 kHz för två av högtalarna, kan vara att dessa mättes med högre upplösning. Så lite barnsjukdomar +/- dB

[ Bild ]

Bra iakttagelse!

Jag kan även skönja oroligheter redan från och med 200 - 300 Hz som normalt sett inte brukar synas i frifältsmätningar. Nu är det ju inte så jättestora mätskavanker, men det är bra om man lär sig att urskilja sådant.

Exempel: ett bas/melanregisterelement kan ofta ha en frekvensgång som bara kröker sig lite mjukt upp till omkring 1 kHz varefter kurvan kan bli mer orolig. På liknande sätt kan diskantelement (med kalottmembran) ha helt "mjuk och fin" frekvensgång" utan oroligheter upp till 5 kHz och till och med över det.

[Morello]

"...kalottmembran..." - smaka på den.

[Harryup]

"...kalottmembran..." - smaka på den.

Kugelkalloten Hochtonstraler

[Tangband]

Med tanke på att baselementet monterats bakifrån baffeln och att hålets diameter på ca 19 cm utgör en kant på ungefär 1 cm så tycker jag frekvenskurvorna ser ovanligt bra ut med tanke på diffraktion . Räknar man lite på våglängder så borde det väl synas tydliga tendenser vid vissa frekvenser.

[petersteindl]

Med tanke på att baselementet monterats bakifrån baffeln och att hålets diameter på ca 19 cm utgör en kant på ungefär 1 cm så tycker jag frekvenskurvorna ser ovanligt bra ut med tanke på diffraktion . Räknar man lite på våglängder så borde det väl synas tydliga tendenser vid vissa frekvenser.

Vill nog snarast hävda motsatsen. Vilka frekvenser menar du att det skulle synas tydliga tendenser, du som räknat på våglängder?

Mvh
Peter

[Tangband]

Med tanke på att baselementet monterats bakifrån baffeln och att hålets diameter på ca 19 cm utgör en kant på ungefär 1 cm så tycker jag frekvenskurvorna ser ovanligt bra ut med tanke på diffraktion . Räknar man lite på våglängder så borde det väl synas tydliga tendenser vid vissa frekvenser.

Vill nog snarast hävda motsatsen. Vilka frekvenser menar du att det skulle synas tydliga tendenser, du som räknat på våglängder?

Mvh
Peter

Motsatsen till vad ?

Om diametern är 19 cm och kanten är 1 cm djup och ljudet studsar kant i kant så borde det väl uppstå en konstruktiv reflex vid en viss frekvens ? Men det verkar inte göra det enligt kurvorna. Är det då ok att montera ett baselement bakifrån i en baffel utan att det blir diffraktion ?
Är det endast diskanter som mår illa av tvära kanter på en baffel ?

[Nattlorden]

Med tanke på att baselementet monterats bakifrån baffeln och att hålets diameter på ca 19 cm utgör en kant på ungefär 1 cm så tycker jag frekvenskurvorna ser ovanligt bra ut med tanke på diffraktion . Räknar man lite på våglängder så borde det väl synas tydliga tendenser vid vissa frekvenser.

Vill nog snarast hävda motsatsen. Vilka frekvenser menar du att det skulle synas tydliga tendenser, du som räknat på våglängder?

Mvh
Peter

Motsatsen till vad ?

Om diametern är 19 cm och kanten är 1 cm djup och ljudet studsar kant i kant så borde det väl uppstå en konstruktiv reflex vid en viss frekvens ? Men det verkar inte göra det enligt kurvorna. Är det då ok att montera ett baselement bakifrån i en baffel utan att det blir diffraktion ?
Är det endast diskanter som mår illa av tvära kanter på en baffel ?

8kHz har våglängd på strax över 4cm. 1cm är inte i närheten i storlek av det våglängdsområde där basen spelar.

[Tangband]

Korrekt, nattlorden.

Men ljud kommer från baselementet, som är omgiven av en kant på 19 cm i diameter, som är 1 cm tjock. Ljudet kommer att studsa mellan dessa 19 cm , mot den 1 cm tjocka cirkelrunda kanten. Och då blir det betydligt lägre frekvenser som påverkas.
Se den blå pilen.

[hcl]

Korrekt, nattlorden.

Men ljud kommer från baselementet, som är omgiven av en kant på 19 cm i diameter, som är 1 cm tjock. Ljudet kommer att studsa mellan dessa 19 cm , mot den 1 cm tjocka cirkelrunda kanten. Och då blir det betydligt lägre frekvenser som påverkas.
Se den blå pilen.

1 cm kanten är allt för smal för att utgöra mer än en diffus spridare. Det blir nog inte mycket av den stårnde vågen där...

[petersteindl]

Med tanke på att baselementet monterats bakifrån baffeln och att hålets diameter på ca 19 cm utgör en kant på ungefär 1 cm så tycker jag frekvenskurvorna ser ovanligt bra ut med tanke på diffraktion . Räknar man lite på våglängder så borde det väl synas tydliga tendenser vid vissa frekvenser.

Vill nog snarast hävda motsatsen. Vilka frekvenser menar du att det skulle synas tydliga tendenser, du som räknat på våglängder?

Mvh
Peter

Motsatsen till vad ?

Om diametern är 19 cm och kanten är 1 cm djup och ljudet studsar kant i kant så borde det väl uppstå en konstruktiv reflex vid en viss frekvens ? Men det verkar inte göra det enligt kurvorna. Är det då ok att montera ett baselement bakifrån i en baffel utan att det blir diffraktion ?
Är det endast diskanter som mår illa av tvära kanter på en baffel ?

Ändra djupet från 1 cm till 19 cm så får du se på skillnad. Då det gäller diametern och omkretsen så kan du räkna på när högtalarelementet slutar vara rundstrålande och om högtalarelementet har riktat ljud med loobning så blir inverkan från kanten minimal och är basens delningsfrekvens tillräckligt långt ifrån, så är det ett ickeproblem. Reflexer och diffraktion är inte samma sak. På den högtalaren kommer diffraktion uppstå då ljudvågorna skall runda högtalarlådans väggar.

Mvh
Peter