Peter Steindl?

[petersteindl]

Snyggt! Jobbar du fortfarande med No Picnic?

Japp! Dock har jag än så länge inte varit i behov av mer industridesignarbete. Men det kanske kommer till andra projekt.

Mvh
Peter

[Belker]

Snyggt! Jobbar du fortfarande med No Picnic?

Japp! Dock har jag än så länge inte varit i behov av mer industridesignarbete. Men det kanske kommer till andra projekt.

Mvh
Peter

Kul! Hälsa från Mårten på Ericsson!

[petersteindl]

Snyggt! Jobbar du fortfarande med No Picnic?

Japp! Dock har jag än så länge inte varit i behov av mer industridesignarbete. Men det kanske kommer till andra projekt.

Mvh
Peter

Kul! Hälsa från Mårten på Ericsson!

Jag har mest kontakt med Sam, men jag har även viss kontakt av och till med Stefan, Jonas, Thomas, Mikael, Gunilla och Petter. Är det någon av dessa som jag kan hälsa till?

Mvh
Peter

[petersteindl]

För er som inte bläddrar till förra sidan för att se det senaste, så finns en bra länk här.

https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2108315#p2108315

Mvh
Peter

[juanth]

Så roligt att se Peter.

[Belker]

Japp! Dock har jag än så länge inte varit i behov av mer industridesignarbete. Men det kanske kommer till andra projekt.

Mvh
Peter

Kul! Hälsa från Mårten på Ericsson!

Jag har mest kontakt med Sam, men jag har även viss kontakt av och till med Stefan, Jonas, Thomas, Mikael, Gunilla och Petter. Är det någon av dessa som jag kan hälsa till?

Mvh
Peter

Thomas och Gunilla kan jag inte placera, men resten, ja!

[petersteindl]

Kul! Hälsa från Mårten på Ericsson!

Jag har mest kontakt med Sam, men jag har även viss kontakt av och till med Stefan, Jonas, Thomas, Mikael, Gunilla och Petter. Är det någon av dessa som jag kan hälsa till?

Mvh
Peter

Thomas och Gunilla kan jag inte placera, men resten, ja!

Schaad

[Laila]

Schetakul Peter . . . typ.

[Kronkan]

Tycker mig ana att lacken är ambitiös. Är den speciell för just denna kund?

[jonaz81a]

Det ser jättefint ut!

Två tummar upp.

[Kraniet]

Grattis till succen på Egget. Ser riktigt fint ut. Roligt att så många kommenterat på högtalarna.


Tänkte på den nya utformningen. Hur kommer WG till basen se ut? Snarlik diskanternas?
Har du fungerande prototyper, om så hur skulle du beskriva skillnaden i ljud mot den förra designen?

Render 3D8 waveguide tractrix mod 300mm R 125mm v8.png

[Almen]

Oj, vad fint det ser ut! Grattis!

[petersteindl]

Tack Almen och stort tack till alla. Det värmer.

Jag skall försöka ge mina dagssynpunkter angående waveguides wg.

Grattis till succén på Egget. Ser riktigt fint ut. Roligt att så många kommenterat på högtalarna.


Tänkte på den nya utformningen. Hur kommer WG till basen se ut? Snarlik diskanternas?
Har du fungerande prototyper, om så hur skulle du beskriva skillnaden i ljud mot den förra designen?

Vi får se hur det blir. Det är inte klart ännu.

Vad gäller Waveguide, wg, så vill jag snarast först definiera det fysikaliska fenomenet. Följande frågor måste kunna besvaras.
Vad är en wg?
Vad gör en wg?
Vad vill man att en wg skall åstadkomma?
Varför vill man att wg skall åstadkomma just det man vill?
För att kunna svara på frågor angående wg så krävs en förståelse av flera fenomen men framför allt en förståelse över ljudvågors utbredning.

Efter att ha simulerat i 6 månader på just wg så har jag förändrat min syn på wg.

En wg är en entitet som guidar en ljudvåg. Den formar ljudvågens utbredning och ljudvågens propagerande på något sätt. En wg inför i så fall någon form av riktning som ljudvågen propagerar i. Det skapas ett ljudfält som rör sig på något sätt i viss riktning. På något sätt innebär att det är frekvensberoende.

Då inställer sig frågan, hur ser ljudvågens propagerande och spridning ut om absolut "ingen" wg finns?
Vad innebär i så fall "ingen" wg?

Man skulle kunna säga att en likformigt pulserande sfär som sprider ljudet från sitt membran eller punkt lika i alla riktningar runt om inte har någon wg. Ljudvågorna och därmed ljudfältet rör sig fritt från ljudkällan och fritt i mediet som är luften, om inga andra hinder föreligger, typ begränsningsytor/väggar.

En akustisk ljudkälla eller akustisk källa är ett fysiskt objekt som alstrar vibrationer/ljud och som sänder ut ljudvågor. Ljudkällan exciterar eller skapar en propagerande ljudvåg och därmed ett ljudfält.
Den enklaste teoretiska beskrivningen av en ljudkälla är monopolen, en oändligt liten pulserande sfär eller en punktkälla. Det resulterande ljudfältet är sfäriskt symmetriskt, och propagerar fritt i frifält. Om man istället har en sfärisk ballong med exempelvis radien 1 meter så sprider den ljudvågor som om ljudvågorna kom från en punkt i mitten från ballongen och det är samma polaritet runt om.

Den sfäriska ljudkällan är utgångspunkten och är en ljudkälla som alstrar sfäriska ljudvågor som propagerar fritt utan wg. Polariteten är samma runt om. (Jag kommer enbart behandla sfäriska ljudvågor i detta inlägg och inte plana ljudvågor.)

Man kan därefter i resonemanget ändra denna monopol till att åstadkomma en bipol eller en dipol. En bipol är 2 monopoler med samma polaritet som geometriskt särats från varandra. Om man istället skiftar polaritet på den ena monopolen så fås en dipol.

Om man istället vill analysera ljudvågor som alstras med dynamiska högtalarelement så blir rörelsen av membranet kolvformig istället för sfärisk. En kolvformig rörelse alstrar ljud med positiv polaritet åt ena hållet d v s ljudtrycket ökar och samtidigt negativ polaritet åt andra hållet d v s ljudtrycket minskar. Sätter man ett sådant högtalarelement i en öppen baffel så åstadkoms en dipol. Ljudvågen bakåt har omvänd polaritet mot ljudvågen framåt.
Om man skulle välja att mäta tonkurvan i olika riktningar på högtalarelementet i frifält då elementet är helt omonterat så fås en skara tonkurvor som var och en representerar en frekvensgång i viss motsvarande riktning.

Monteras högtalarelementet på en öppen plan baffel så ändras spridningen av ljudvågorna markant. Man har med den plana baffeln guidat ljudvågen från ljudalstraren högst markant. Baffeln fungerar således som en wg. Då kan man ändra storleken på baffeln och därmed ändra karakteristika hos ljudvågorna från ljudalstraren/högtalarelementet/det svängande membranet. Man guidar ljudvågorna längre ned i frekvens med större baffel.

Om den plana baffeln görs oändligt stor så har man separerat polerna till att gälla två helt olika rumsvolymer. Var och en av dessa rumsvolymer har i så fall sin monopol som i sin tur sitter på en oändlig baffel och därmed blir ljudvågsutstrålningen i halvsfär från monopolen på baffeln och denna utstrålning är frekvensberoende och orsakas av membranets diameter och därmed omkrets. Vi förutsätter att membranet är en cirkulär skiva som rör sig som en kolv.

Baffeln är således en wg. Det betyder att baffelns utformning om möjligt ändrar egenskaperna gällande ljudvågsspridning d v s egenskaperna av wg.

Låt säga att man kröker denna plana baffel åt ett håll, t.ex. bakåt så att baffeln omsluter baksidan på det svängande membranet hos ljudalstraren/högtalarelementet, så fås en sluten låda med en given luftvolym inuti lådan och utanpå lådan som än så länge är frifält. Då har man skapat en monopol från ett högtalarelement.

Ljudvågorna kommer för låga frekvenser att propagera runt den krökta baffeln d v s runt den slutna lådan. Fenomenet då ljudvågen rör sig runt krökta ytor kallas diffraktion.

Den slutna lådan har ett frekvensberoende utstrålningsmönster och agerar wg som beter sig olika vid olika frekvenser.

Tar man 2 likadana högtalare med slutna lådor med 1 meters distans dem emellan och kopplar dem i samma polaritet så har man 2 likadana monopoler d v s en bipol.

Då kommer frekvensgången i olika riktningar att se helt olika ut beroende på deras inbördes fas på grund av olika gångskillnad dem emellan.

Detta är samma sak som att applicera en oändlig baffel/vägg mellan monopolerna och titta på ena monopolens reflexer från baffeln. Detta är också en wg. Den bygger på reflexer.

Om man istället för plan baffel eller baffel som omsluter baksidan på högtalarelementet skulle kröka baffeln framåt med start från högtalarmembranet och krökningen exempelvis skulle vara exponentiellt ökande så fås ett exponentialhorn framför ljudvågsalstraren/högtalarmembranet. Detta är också en wg. Man guidar helt enkelt ljudvågorna på något specifikt sätt beroende på baffeln och dess krökning och/eller närliggande väggars påverkan.

Det är enligt denna princip som vanliga wg saluförs. Någon typ av krökt baffel framför membranet som guidar ljudvågens utstrålning från högtalarelementet. Beroende på hur wg utformas uppnås olika egenskaper hos ljudfältet.

Allt, som på ett eller annat sätt guidar ljudvågsutbredningen ter sig som en wg för ljudvågorna.

Egenskaperna beroende på wg:s utformning kommer sätta tonkurvor i ljudfältet i olika riktningar från ljudalstraren. Varje högtalarlåda eller baffel oavsett om den är sluten eller öppen, oavsett utformning, är en wg.

Om man även skulle införa plana bafflar i närheten av ljudalstraren, säg 3 meter ifrån, så fås ett kubiskt rum runt högtalaren med rumsmåtten 6 m x 6m x 6m. I princip kommer varje sådan baffel förändra ljudvågornas utbredning genom att ljudvågorna reflekteras i ytorna och därmed utgör även väggar, golv och tak en slags wg.

Sedan kan man exempelvis ändra rumsmåtten till 6 x 4 x 2,5 meter, som är rätt nära många bostadsrum. Om högtalarelementet är placerat 30 cm från vägg så kommer denna vägg utgöra en wg. Då gäller det att ta hänsyn till detta. Det kan göras på olika sätt. Det man måste beakta är att ljudvågen först med diffraktion propagerar runt högtalarlådeväggarna för att därefter reflekteras mot väggen och dessa reflexer kommer bli helt olika beroende på hur diffraktionen runt högtalarlådeväggarna ser ut. Det är ljudvågens infallsvinkeln mot vägg som blir avgörande för denna wg. Det är mycket att tänka på.

En form av wg är olika spridningslinser framför diskanter. JBL använde sådant framför sina mellanregisterhorn. Beveridge använde spridningslins framför sina elektrostathögtalare och det var absolut en wg och en bra sådan.

En annan wg är exempelvis att sätta flera diskantelement i olika riktningar och kopplade med olika polaritet. Exempelvis Larsenhögtalare eller Carlssonhögtalare eller Inos diskantkoppling Ino Audio es2. Bang & Olufsen har en variant där man kan styra energin från en mängd högtalarelement för att styra ljudvågsutbredningen. Det är också en typ av wg.

Gällande wg med olika baffelverkan bör man hålla isär begreppen diffraktion kontra reflexion kontra vågutbredning parallellt med plan baffel. Det är olika akustiskt skilda fenomen som var och en påverkar ljudvågsutbredningen dramatiskt och på olika sätt.

Andra exempel på olika sätt att skapa en synnerligen effektiv wg.
Sätt högtalarelementet på vägg.
Sätt högtalarelementet i hörn med 2 väggar.
Sätt högtalarelementet i hörn med 2 väggar och golv/tak.

Beroende på hur detta utformas/utförs så kommer wg att te sig olika i olika frekvensregister. Teoretiskt ökar ljudtrycksnivån upp till 18 dB i den använda rumsvolymen.

Då man väl börjar inse eller förstå ljudvågors intrinsiska/inneboende egenskaper och hur ljudfält utbreder sig beroende på wg, så bör man försöka definiera vad man vill uppnå med högtalarna.

Skall man spela i frifält eller i bostadsrum? Vad skall återges? Är det musik, eller tal, eller brus eller sinuston eller olika häftiga ljudhändelser, såsom kanoner eller blixtnedslag.

Jag har valt att konstruera högtalare för att genom uppspelning i bostadsrum återge inspelad akustisk musik och sång och tal. Jag vill att det skall ske på så sätt att lyssningsrummets egenkaraktär i största mån skall elimineras från ljudåtergivningsresultatet.

Därmed infinner sig en hel kravspecifikation som skall uppnås. Det är som att läsa eller snarast skriva boken bakifrån och bakåt tills man hamnar på första bladets inledning. Då man kommit dit så vet man hur högtalaren skall utformas.

Mvh
Peter

[Maccis]

Hatten av!

Ett mycket lärande inlägg.

Tack Peter!

[JM]

Lite funderingar kring olika "waveguides" (ljudvågsledare?).
Menar du att en waveguide är en undergrupp till ett horn eller tvärtom?
Hur skiljer sig en waveguide från ett horn?
Hur ser formeln ut, map munarea, halsarea, längd, flare mm, för olika waveguides när de högre frekvenserna tappar/inte tappar inflytandet av waveguidens väggar och börjar stråla rakt fram?
När har en waveguide interna reflexer likt ett horn pga suboptimal relation halsarea-munarea-längd?
Har en minnes bild att horn bör ha en ratio över 300 för att inte skapa hörbara reflexer vid bredare frekvensomfång än 3 oktaver. Typ nästan alla bashorn får interna refxer pga för låg ratio mellan hals- o munarea vid frekvensomfång större än 3 oktaver.

JM

[petersteindl]

Lite funderingar kring olika "waveguides" (ljudvågsledare?).
Menar du att en waveguide är en undergrupp till ett horn eller tvärtom?
Hur skiljer sig en waveguide från ett horn?
Hur ser formeln ut, map munarea, halsarea, längd, flare mm, för olika waveguides när de högre frekvenserna tappar inflytandet av waveguidens väggar och börjar stråla rakt fram?
När har en waveguide interna reflexer likt ett horn pga suboptimal relation halsarea-munarea-längd?

JM

Horn är en typ av waveguide.

Man får dock se hornet i sig som en operator. Inom ett visst frekvensområde fås en resistiv transformation om man optimerat de olika parametrarna. Akustisk impedans kommer in i ekvationen. Parametrarna hos horn och högtalarelement är reaktiva. Induktiv och kapacitiv reaktans. Optimeras parametrarna till varandra så blir kombinationen högtalarelement och horn resistanskontrollerat inom ett visst frekvensområde och hög verkningsgrad uppnås och rak tonkurva och 3 oktaver är ofta det som kan uppnås, t.ex. från 250 Hz till 2 kHz. Dock bör man se upp med hur man avslutar hornet vid munnen så att man undviker reflexion och tillbakagående våg från mun till hals med stående våg och resonans i hornet. Horn är egentligen oändliga, men som man kortar av och där inträder problem.

Hornteori är speciellt och jag kanske återkommer till detta.

Mvh
Peter

[rajapruk]

Äntligen lite mer horn- och waveguide-snack på faktiskt. Ett ämne jag gillar

[paa]

...
Horn är egentligen oändliga, men som man kortar av och där inträder problem.
...
Mvh
Peter

Det finns ju horn som böjer sig tillbaka så mycket att de liksom bildar en sfärisk yta bakåt. Den typen är inte oändlig.
Inte heller tractrix-hornen är oändliga, de slutar när de når 90 grader från centrumaxeln.

[petersteindl]

...
Horn är egentligen oändliga, men som man kortar av och där inträder problem.
...
Mvh
Peter

Det finns ju horn som böjer sig tillbaka så mycket att de liksom bildar en sfärisk yta bakåt. Den typen är inte oändlig.
Inte heller tractrix-hornen är oändliga, de slutar när de når 90 grader från centrumaxeln.

Jo, jag vet. De horn jag håller på med är tractrix. Simulerar man på dessa så ser man att avslutet d v s munnen inte är perfekt och det går inte att få till det perfekt. Men det är minst imperfekt.

Jag själv har ju haft stora tractrix med sfärisk yta bakåt. Finns en bild i tråden. https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2102156#p2102156.

Ett oändligt exponentialhorn är teoretiskt bättre men det måsta vara oändligt långt! Annars är tractrix bättre.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Horn är en typ av waveguide.

Man får dock se hornet i sig som en operator. Inom ett visst frekvensområde fås en resistiv transformation om man optimerat de olika parametrarna. Akustisk impedans kommer in i ekvationen. Parametrarna hos horn och högtalarelement är reaktiva. Induktiv och kapacitiv reaktans. Optimeras parametrarna till varandra så blir kombinationen högtalarelement och horn resistanskontrollerat inom ett visst frekvensområde och hög verkningsgrad uppnås och rak tonkurva och 3 oktaver är ofta det som kan uppnås, t.ex. från 250 Hz till 2 kHz. Dock bör man se upp med hur man avslutar hornet vid munnen så att man undviker reflexion och tillbakagående våg från mun till hals med stående våg och resonans i hornet. Horn är egentligen oändliga, men som man kortar av och där inträder problem.

Hornteori är speciellt och jag kanske återkommer till detta.

Mvh
Peter

Tänkte jag skulle förklara lite vad en operator är, för de icke-initierade.

In physics, an operator is a function over a space of physical states to another space of physical states.

Inom funktionsanalys jobbar man med vektorrum och dessas operatorer.

Exempel på operatorer är de 4 räknesätten: +, -, *, /. Andra operatorer är exempelvis Nabla ∇ som exempelvis används inom vektoranalysen för att uttrycka Gradienten i ett vektorfält, exempelvis tryckgradient och ∇ finns i Stokes teorem

∫∫S∇×F⋅ⅆS=∮ΓF⋅ⅆΓ, vilket lätt inses.

Sedan finns ju differentialoperatorn ⅆ/ⅆx.

Mvh
Peter

[JM]

För de vilka inte tidigare är insatta i ämnet kan dessa artiklar vara en uppmjukning i ämnet. Massa gammal skåpmat men lite repetition kanske inte skadar.

https://www.grc.com/acoustics/an-introd ... theory.pdf

Speciellt distorsionen i horn är lurig. Den mätbara distorsionen är inte alltid hörbar. Hörbar distorsion finns i vissa fall men vad är det vi hör?
Direktiviteten spelar en inte obetydlig roll i uppfattningen av hornljud relativt lådhögtalare/dipoler i vanliga lyssningsrum.
En waveguide har en bla en distorsionsfördel relativt exponentiella horn med snabb expansion invid hornhalsen men på bekostnad av verkningsgraden.
Personligen skrev jag några enkla program på KTH på 1970-talet där tactrix, exponetiella, hyperbola mfl horn simulerades med avseende på ffa olika hals/munarea.

JM

[JM]

Lite bortom trådens huvudspår. Hyperbola subbashorn ger om jag minns rätt högst distorsion med sin långsamma initiala expantion men samtidigt det kompaktaste veckade hornet med högsta verkningsgraden. Har någon mätt och ffa lyssnat på hyperbola subbashorn.
Med tanke på att tolererar rätt mycket med distorsion i subbasen - är distorsionen hörbar?

JM

[paa]

... De horn jag håller på med är tractrix. Simulerar man på dessa så ser man att avslutet d v s munnen inte är perfekt och det går inte att få till det perfekt. Men det är minst imperfekt.
...
Mvh
Peter

Problemet är väl att derivatan för hornets profilkurva närmar sig oändligheten just vid öppningen?
Jag tror man måste hålla nere den derivatan för att förbättra tractrixhornet och få en bättre övergång till baffeln eller angränsande ytor.

[petersteindl]

Lite bortom trådens huvudspår. Hyperbola subbashorn ger om jag minns rätt högst distorsion med sin långsamma initiala expantion men samtidigt det kompaktaste veckade hornet med högsta verkningsgraden. Har någon mätt och ffa lyssnat på hyperbola subbashorn.
Med tanke på att tolererar rätt mycket med distorsion i subbasen - är distorsionen hörbar?

JM

Jag har för mig att Bo Hanssons stora betongbashorn i sin villa i Karlskoga var hyperboliskt med cutoff på 16 Hz. Det var beräknat av ett inom området känd person från England. Minns inte hans namn. Hela Bo Hanssons vardagsrum fanns med i beräkningen av hornet. Det mynnade upp bakom lyssnaren vid bakre vägg längs med hela kortsidan och då behövs inte samma stora munarea som i frifält utan enbart 1/4 av ytan. https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1858939#p1858939

Hursomhelst, det var inget fel på den basen. Den kunde få hela villan att gunga i riktiga bastransienter.

Mvh
Peter

[paa]

Lite bortom trådens huvudspår. Hyperbola subbashorn ger om jag minns rätt högst distorsion med sin långsamma initiala expantion men samtidigt det kompaktaste veckade hornet med högsta verkningsgraden. Har någon mätt och ffa lyssnat på hyperbola subbashorn.
Med tanke på att tolererar rätt mycket med distorsion i subbasen - är distorsionen hörbar?

JM

Jag har för länge sedan byggt, inte subhorn, men horn med hyperboliskt exponentiell expansion, gjutet i fyra separata sidor, av betong, tänkta för övre basområdet, från ca 80 Hz och upp till några hundra Hz. Men det blev inte speciellt bra. Mycket färgningar av ljudet.
Horntypen kallades "hypex" på den tiden, men nu har det ordet annekterats för annat bruk.

[petersteindl]

... De horn jag håller på med är tractrix. Simulerar man på dessa så ser man att avslutet d v s munnen inte är perfekt och det går inte att få till det perfekt. Men det är minst imperfekt.
...
Mvh
Peter

Problemet är väl att derivatan för hornets profilkurva närmar sig oändligheten just vid öppningen?
Jag tror man måste hålla nere den derivatan för att förbättra tractrixhornet och få en bättre övergång till baffeln eller angränsande ytor.

Jag ser det så här: För att se problematiken krävs en bild.

Horn Theory an-introduction-to 12.jpg (14.71 KiB) Visad 14884 gånger

Bilden är från det utmärkta dokumentet som JM länkar till. Den som skrivit det dokumentet har mycket god insikt i ämnet och påpekar en hel del nyttiga saker gällande gamla missbedömningar gällande assumed wave fronts i horn, d v s man antar vågutbredningen i horn.
Jag tar fasta på följande fakta som jag sammanfattar och utgår från:
1. Ljudhastigheten är konstant och även så i hornet.
2. Frekvensen är konstant och även så i hornet.
2a. Då är våglängden konstant och även så i hornet. (Bör dock påpekas att med mycket stora ljudtryck så är systemet inte linjärt med hög distorsion som följd d v s med nya frekvenser som läggs till grundtonen, speciellt 2a-ton)
3. Ljudvågen breder ut sig längs med vägg parallellt med väggen.
3b. Då blir vågfrontens fält vinkelrät mot vägg och även så i hornet.
3c. Om det inte är så, så har reflektion uppstått i hornväggen och hornet fungerar inte längre som horn.

Utifrån dessa fakta kan man analysera vilka horn som helst och även vilka böjda och raka ytor som helst.

Studera den övre bilden.
De streckade linjerna skall föreställa ljudvågfrontens utbredning i hornet.
Följ linjen A från hals till mun.
Eftersom frekvens och hastighet är konstant så skall avståndet mellan ljudtrycket/ljudvågfronten P1 och P2 eller mellan P2 och P3 eller mellan P4 och P5 osv. vara konstant i hela vågfronten från vägg till vägg igenom hornet samt utbredningen hos vågfronten vara vinkelrät mot hornväggen.
I så fall inses det att ljudvågfronten inte kan se ut som den är ritad. Det gör den inte för något horn, utom för det koniska. Hornet måste ha raka väggar.
OBS! Om man mäter på avståndet mellan P1 och P2 på linjen A så skall samma avstånd gälla mellan P1 och P2 vid hornets väggar.
Samma skall gälla på avståndet mellan P6 och P7! Men man kan se att avståndet mellan P6 och P7 är betydligt längre vid hornväggarna än på linjen A. Så ser det inte ut i verkligheten. Detta fenomen har alla horn med krökta väggar och speciellt vid munnen utom det koniska. Problemet med det koniska hornet är att det måste vara oändligt eller så måste man sitta och lyssna inuti hornet. Och det gör man ju om man placerar ett högtalarelement i hörn. Vid munnen blir det ett abrupt avbrott med massor med problem som följd. Med riktig hörnhögtalare blir hela rummet som ett koniskt horn, åtminstone vid låga frekvenser. Görs hornet som ett radialhorn i hörn så kan man komma en bra bit på väg. Vi har lyckats med 10" bas upp till 2 kHz. Stig Carlsson lyckades upp till 800 Hz i 3 vägaren och då med 8" bas. Han hoppades från början att komma upp till 2 kHz men kom aldrig dit.

Han hade inte lilltroll vid spakarna och heller ingen simulering. Vi har gjort linjär tractrixtransform till radialhorn för hörn. Fast den djupa insikten vad som skall eftersträvas med väggar som begränsningsytor kom jag med efter första usla simuleringsresultat såsom jag först ville utforma wg från hörn. Jag tänkte först lika mycket fel sam alla andra som försökt. Men sedan kom ett Liljeholmens då jag nedstämt såg resultaten och fattade noll. Idén kom ganska direkt inom 1 minut och då gjordes ny simulering med helt andra wg-egenskaper och simsalabim, helt plötsligt såg det spektakulärt bra ut. Polletten hade trillat ner. Att lära sig hur ljudvågor fortskrider och ändras då begränsningsytor finns närvarande har tagit mig 50 år att få visst grepp om och fortfarande finns en hel del att lära med nya insikter. De personer som jag träffat genom åren som hade störst insikt i ljudvågors fysik var Stig Carlsson, Harold Beveridge, Peter Snell och Donald Chave från Lowther. Med dagens datorer och simuleringsprogram så är situationen helt förändrad, men det krävs mycket arbete och fortsatt simulering för djupare insikter i vågekvationens alla gömslen.

Mvh
Peter

[paa]

Vågfronten försöker vara vinkelrätt mot väggen, men det brukar inte riktigt lyckas till 100%, ju kraftigare hornväggen böjer desto svårare för ljudfronten att följa vinkelrätt. Det innebär förstås också att ljudhastigheten blir lägre nära väggen.
Vid öppningen (munnen) blir det extra svårt för vågfronten att hitta något att vara vinkelrät mot, och olika fenomen som diffraktion och reflexer uppstår.

[rajapruk]

Ljudvågen behöver expandera ut ur hörnet precis lika mycket som rummet expanderar, kan man se det så? Så att ljudvågens ytterkant följer sidovägarna vinkelrät, utan att studsa inåt igen (i så stor grad som möjligt)?

Jag är fortfarande osäker på om jag inte borde ha placerat mitt biradiala constant-directivity horn vertikalt istället för horisontelllt i mina hörnmöjliga högtalare, för en smalare utbredning horisontellt. Samtidigt så matchar nu hornets utgångsvinkel på sidorna väggarnas vinkel så att säga, vilket känns bra... Att sidoväggarna blir en fortsättning på hornet liksom. Speciellt om jag får bygga in dem i väggen någon gång, som jag vill så att det blir kant i kant (docka temporära ”väggar” mot sidan av högtalaren liksom)

(jag har dem inte ända in mot vägg nu för att det är ett jäkla vattenelement ivägen på andra sidan, och jag vill ha det symmetriskt)

[petersteindl]

Vågfronten försöker vara vinkelrätt mot väggen, men det brukar inte riktigt lyckas till 100%, ju kraftigare hornväggen böjer desto svårare för ljudfronten att följa vinkelrätt. Det innebär förstås också att ljudhastigheten blir lägre nära väggen.
Vid öppningen (munnen) blir det extra svårt för vågfronten att hitta något att vara vinkelrät mot, och olika fenomen som diffraktion och reflexer uppstår.

Din första mening är korrekt vad jag vet. I din andra mening säger jag nej, ljudhastigheten ser jag som konstant, men varierar lite med temperatur. ljudhastigheten c = f*λ där f=frekvens och λ=våglängd.

Då finns 2 alternativ. Antingen har ljudvågsfronten en vinkel mot väggen som inte är vinkelrät d v s ljudvågen fortplantar sig inte parallellt med väggen. Det innebär i så fall att det uppstår reflex mot vägg och då funkar inte hornet som horn.
Eller så är ljudvågen parallell med väggen genom hornet, men då är inte vågen sfärisk utan snarast lite "översfärisk" lite spetsigare mot mitten d v s om man mäter avståndet längs med väggen med snöre och sedan drar snöret mot linje A. Då blir det samma tillryggalagda sträcka. I bägge fallen är det inte odistorderad vågfront. Detta är en av hornens dilemma.
Din 3e mening verkar helt korrekt. Finns ingen bra fortsättning efter hornet så blir det problem.

Mvh
Peter

[Morello]

Är det inte så att PAA avser partikelhastigheten?