Moderator: Redaktörer
Strmbrg skrev:När jag "drar på" högt så låter symfonierna inte realistiska. Någon kan ju hävda att det beror på att anläggningen distar, eller att höronen distar.
Men jag skulle vilja påstå att det dessutom kan handla om att det låter betydligt starkare än vad orkestern låter i verkligheten. Och, nej, jag sitter inte en meter från orkestern i verkligheten, så dB-värden en eller ett par meter från ett instrument är inte relevant i sammanhanget. Det går ju inte ens att sitta en meter, eller ens fem meter från en orkester. Orkestern är ju inte direkt en punkt.
Tangband skrev:Strmbrg skrev:När jag "drar på" högt så låter symfonierna inte realistiska. Någon kan ju hävda att det beror på att anläggningen distar, eller att höronen distar.
Men jag skulle vilja påstå att det dessutom kan handla om att det låter betydligt starkare än vad orkestern låter i verkligheten. Och, nej, jag sitter inte en meter från orkestern i verkligheten, så dB-värden en eller ett par meter från ett instrument är inte relevant i sammanhanget. Det går ju inte ens att sitta en meter, eller ens fem meter från en orkester. Orkestern är ju inte direkt en punkt.
Testa gärna med en spl mätare i din smartphone och jämför ljudstyrkan live med en riktig symfoniorkester och samma stycke hemma genom anläggningen. Jag tror du kommer bli förvånad hur starkt orkestern spelar i verkligheten, även fast det inte känns speciellt starkt.
AndersP skrev:Jag vågar påstå att det är omöjligt att mäta peak med vridspoleinstrument. Ett undantag var ett kassettdäck på 80-talet jag såg med visare i form av speglar som projicerade en fokuserad ljusstråle upp på en lten skärm. Det är nog ett upplagt jobb för ett oscilloskop dock.
Strmbrg skrev:Med stora dipolhögtalare så låter det "större" än med konventionella högtalare. Det vill säga, jag får lättare en illusion av en stor konsertsal när jag lyssnar via den här högtalartypen än då jag lyssnar via högtalare med avsevärt mindre membranarea.

Strmbrg skrev:När jag "drar på" högt så låter symfonierna inte realistiska. Någon kan ju hävda att det beror på att anläggningen distar, eller att höronen distar.
Men jag skulle vilja påstå att det dessutom kan handla om att det låter betydligt starkare än vad orkestern låter i verkligheten. Och, nej, jag sitter inte en meter från orkestern i verkligheten, så dB-värden en eller ett par meter från ett instrument är inte relevant i sammanhanget. Det går ju inte ens att sitta en meter, eller ens fem meter från en orkester. Orkestern är ju inte direkt en punkt.
MacBruce skrev:... "Det började som en knappt uppfattbar viskning från en flöjt. Det slutade med att vi måste förflytta oss utomhus för att stå ut med ljudnivån."
Strmbrg skrev:En annan aspekt på det där med realism:
Jag kan tänka mig att det handlar om annat än ljudtryck, basförmåga och upplösning. Nämligen - exempelvis - vilken typ av högtalare som nyttjas.
Med stora dipolhögtalare så låter det "större" än med konventionella högtalare. Det vill säga, jag får lättare en illusion av en stor konsertsal när jag lyssnar via den här högtalartypen än då jag lyssnar via högtalare med avsevärt mindre membranarea.
Jag minns att jag frestades att "dra på" mycket mer på den tiden jag använde vanliga högtalare än vad som är fallet numera. Och, på-dragandet minns jag att jag gjorde just för att försöka uppnå just realismen. Men det ledde mest till att det blev väldigt högt utan att det egentligen blev mer illusoriskt.
Strmbrg skrev:MacBruce skrev:... "Det började som en knappt uppfattbar viskning från en flöjt. Det slutade med att vi måste förflytta oss utomhus för att stå ut med ljudnivån."
Jag ifrågasätter inte alls att det stod ungefär så som du skriver att det gjorde.
Däremot undrar jag hur det hänger ihop.
I verkligheten, i konsertsalen, så blir det ju aldrig outhärdliga ljudnivåer.![]()
Om de försökte ernå samma dynamik-spann som i verkligheten, så kanske det just blir så som det blev för Stensson.
![]()
Men, då blev det ju bara "realistiskt" avseende dynamikspannet - men inte alls realistiskt avseende förutsättningarna att även avnjuta musiken.
![]()
![]()
![]()
Kanske blir det lätt sådär när man endast fokuserar på de rent tekniska/fysikaliska aspekterna av ljud-reproduktion, men helt glömmer bort de upplevelse-mässiga aspekterna av reproduktionen...
Ty, vad var nu egentligen syftet med alltsammans?..
![]()
![]()
RogerGustavsson skrev:Jag "fuskade" lite i min nyfikenhet hur mycket effekt jag gjorde åt. Jag hade en CD-spelare med reglerbar utnivå direkt ansluten till slutsteget. Gick bra att mäta utnivån på CD-spelaren med testskiva. Slutsteget förstärkning var känd. Var bara att multiplicera utnivån från CD-spelaren med slutstegets förstärkning och så hade man utnivån i Volt. Effekten är ju spänningen i kvadrat genom impedansen. Intermittent blir det väl dubbla effekten?
jansch skrev:RogerGustavsson skrev:Jag "fuskade" lite i min nyfikenhet hur mycket effekt jag gjorde åt. Jag hade en CD-spelare med reglerbar utnivå direkt ansluten till slutsteget. Gick bra att mäta utnivån på CD-spelaren med testskiva. Slutsteget förstärkning var känd. Var bara att multiplicera utnivån från CD-spelaren med slutstegets förstärkning och så hade man utnivån i Volt. Effekten är ju spänningen i kvadrat genom impedansen. Intermittent blir det väl dubbla effekten?
Är inte riktigt med på vad du menar......
Om du skall jämförra med traditionell "uteffekt" som mäts med sinusvåg och "kontinuerligt" så är då maximalt spänningssving (Umax) roten ur 2ggr högre.
Alltså för "sinuseffekt" gäller (Umax/roten ur 2) i kvadrat genom R
Om slutstegets matningsspänning är stabil kan du alltså då få ut effekten Umax i kvadrat /R vid fyrkantvåg.
Detta har dock inget att göra med att oreglerade nätdelar ger högre spänning intermittent och kan därför leverera mer effekt under korta perioder, det vi kallar för "musikeffekt". Ju svagare nätdel desto större skillnad mellan "sinuseffekt" och "musikeffekt.
RogerGustavsson skrev:jansch skrev:RogerGustavsson skrev:Jag "fuskade" lite i min nyfikenhet hur mycket effekt jag gjorde åt. Jag hade en CD-spelare med reglerbar utnivå direkt ansluten till slutsteget. Gick bra att mäta utnivån på CD-spelaren med testskiva. Slutsteget förstärkning var känd. Var bara att multiplicera utnivån från CD-spelaren med slutstegets förstärkning och så hade man utnivån i Volt. Effekten är ju spänningen i kvadrat genom impedansen. Intermittent blir det väl dubbla effekten?
Är inte riktigt med på vad du menar......
Om du skall jämförra med traditionell "uteffekt" som mäts med sinusvåg och "kontinuerligt" så är då maximalt spänningssving (Umax) roten ur 2ggr högre.
Alltså för "sinuseffekt" gäller (Umax/roten ur 2) i kvadrat genom R
Om slutstegets matningsspänning är stabil kan du alltså då få ut effekten Umax i kvadrat /R vid fyrkantvåg.
Detta har dock inget att göra med att oreglerade nätdelar ger högre spänning intermittent och kan därför leverera mer effekt under korta perioder, det vi kallar för "musikeffekt". Ju svagare nätdel desto större skillnad mellan "sinuseffekt" och "musikeffekt.
Hrm, om det intermittenta spänningssvinget ökar med roten ur 2, blir det väl dubbla effekten? Skit samma, det var inte svårt att mäta utnivån från CD-spelaren med volymen i det läge som representerade max önskad nivå från högtalarna och sedan multiplicera den med slutstegets förstärkning. Tror jag fick ut 11.32 V, vilket är knappt 26 W sinus i 5 Ohm som var högtalarnas impedans. Det var med fonogram med hög crest.
darkg skrev:Mja, det är nog (i princip) möjligt idag att komma mycket nära, dvs inkl. reproducera intryck från andra sinnen än hörseln, med lite pigg virtual reality.
Hur illusoriskt det blir och hur illusoriskt man behöver ha det för att uppnå vad man nu eftersträvar är nog komplicerat att bena ut! Många lever sig ju till exempel in i en bok, som alldeles avgjort inte liknar det drama som utspelar sig däruti. Själva föreställningen och även verket kan eventuellt också betraktas som en illusion som man köper eller synar...
petersteindl skrev:RogerGustavsson skrev:jansch skrev:
Kan du förklara lite närmare. Vad mäter du med för mätinstrument? Var fick du ut 11,32 volt? Om det är toppvärdet du mäter så är det toppvärdet. Eller är det RMS du mäter från cd-spelaren? Och multiplicerar därefter med spänningsförstärkningen i slutsteget för att få 11,32 volt?
Mvh
Peter
Perfector skrev:Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
jockewe skrev:Perfector skrev:Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
Fan så svårt för mig som jobbar i en symfoniorkester
När jag ska lyssna hemma vill jag absolut aldrig att det ska låta likt där vi sitter och producerar ljudet på scen för att det ska blandas bra till publik.
Enkelt uttryckt, hemma = så svagt det går utan att man måste anstränga sig FÖR mycket för att höra precis allt
RogerGustavsson skrev:jansch skrev:RogerGustavsson skrev:Jag "fuskade" lite i min nyfikenhet hur mycket effekt jag gjorde åt. Jag hade en CD-spelare med reglerbar utnivå direkt ansluten till slutsteget. Gick bra att mäta utnivån på CD-spelaren med testskiva. Slutsteget förstärkning var känd. Var bara att multiplicera utnivån från CD-spelaren med slutstegets förstärkning och så hade man utnivån i Volt. Effekten är ju spänningen i kvadrat genom impedansen. Intermittent blir det väl dubbla effekten?
Är inte riktigt med på vad du menar......
Om du skall jämförra med traditionell "uteffekt" som mäts med sinusvåg och "kontinuerligt" så är då maximalt spänningssving (Umax) roten ur 2ggr högre.
Alltså för "sinuseffekt" gäller (Umax/roten ur 2) i kvadrat genom R
Om slutstegets matningsspänning är stabil kan du alltså då få ut effekten Umax i kvadrat /R vid fyrkantvåg.
Detta har dock inget att göra med att oreglerade nätdelar ger högre spänning intermittent och kan därför leverera mer effekt under korta perioder, det vi kallar för "musikeffekt". Ju svagare nätdel desto större skillnad mellan "sinuseffekt" och "musikeffekt.
Hrm, om det intermittenta spänningssvinget ökar med roten ur 2, blir det väl dubbla effekten? Skit samma, det var inte svårt att mäta utnivån från CD-spelaren med volymen i det läge som representerade max önskad nivå från högtalarna och sedan multiplicera den med slutstegets förstärkning. Tror jag fick ut 11.32 V, vilket är knappt 26 W sinus i 5 Ohm som var högtalarnas impedans. Det var med fonogram med hög crest.
Perfector skrev:Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
Strmbrg skrev:darkg skrev:Mja, det är nog (i princip) möjligt idag att komma mycket nära, dvs inkl. reproducera intryck från andra sinnen än hörseln, med lite pigg virtual reality.
Hur illusoriskt det blir och hur illusoriskt man behöver ha det för att uppnå vad man nu eftersträvar är nog komplicerat att bena ut! Många lever sig ju till exempel in i en bok, som alldeles avgjort inte liknar det drama som utspelar sig däruti. Själva föreställningen och även verket kan eventuellt också betraktas som en illusion som man köper eller synar...
Det är det jag menar. Det går att komma mycket nära. Fast någon kanske tycker att det där som någon menar är "mycket nära" är ganska långt ifrån.
Vi talar mycket och gärna om tekniken, formler och annat "stumt" som man kan lära sig utantill, eller åtminstone förstå hur man skall använda.
Det påstås saker om vad som krävs i effekt, ljudtryck, dynamiskt spann, frekvensomfång etcetera för att det skall bli riktigt bra. Eller kanske det till och med hävdas vad som krävs för att det skall bli "korrekt"...
Men samtidigt: Riktigt bra för vem? Exempelvis: Någon kanske inte ger sig förrän basen når rakt ner till 10 Hz, men lägger samtidigt inte så stort fokus på djupet i ljudbilden.
Jag har tänker inte så mycket kring det där om mätvärden. Dels för att jag inte har kompetensen, men det är självklart inte alls oväsentligt. Men mitt enkla fokus ligger på huruvida jag upplever realism utan distraherande saker i det jag hör.
Jag konstaterar att jag får en god illusion av realism med den effekt och de högtalare jag har att tillgå.
Det är inte där jag upplever begränsningarna. Snarare handlar begränsningarna som jag störs av om brister i lokalklang, konstig mikning, fnissliga fioler och en massa sådant.
PS
Resonemangen kan rent mentalt bli ungefär lika märkliga som de populära uttrycken "Så snart som möjligt" och "Så bra som möjligt".
Vad är möjligt? Vad är mycket nära verkligheten? Hur är det då? Och för vem? Ingen ids definiera det och då blir ju alltsammans meningslöst. Men ändå kastar man ur sig dylika uttryck. Det vill säga, man grottar gärna ner sig i detaljer och metoder, men man ids inte tydligt och för alla - eller ens sig själv - definiera ett mål eller ett syfte.
jansch skrev:Perfector skrev:Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
Det där är ju en myt....
Det är balansen mellan bl.a direktljud och reflekterat ljud som speglar avståndet, inte bara hur högt ljudet är.
Detta är fundamentalt för att kunna bedömma avstånd till ljud som har en stor dynamik. Tur att vi inte bedömmer avstånd så primitivt.... då hade människorasen inte överlevt.
Perfector skrev:jansch skrev:Perfector skrev:Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
Det där är ju en myt....
Det är balansen mellan bl.a direktljud och reflekterat ljud som speglar avståndet, inte bara hur högt ljudet är.
Detta är fundamentalt för att kunna bedömma avstånd till ljud som har en stor dynamik. Tur att vi inte bedömmer avstånd så primitivt.... då hade människorasen inte överlevt.
Ju högre jag spelar, desto närmare instrumenten kommer jag och därmed kan jag bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 33 gäster