Moderator: Redaktörer
jonasp skrev:Jag tolkade det som lufthastigheten i porten vid max utstyrning. Det är ju den enda lufthastigheten man vill minimera, tänker jag?
jonasp skrev:Jag är inte säker på att jag förstår frågan!
Om lådan är kraftigt stagad kommer innervolymen att krympa. Detta påverkar såklart avstämningen, men jag utgår från att när du jämför med ostagad låda så avses samma effektiva volym. Detta kan vi således bortse från. Sen skriver du att du tycker dig märka att avstämningen kan sänkas, och något om många små hål. Ja, antagligen leder dessa till resistiva förluster, vilket gör att avstämningen möjligen kan sänkas, men det betyder också att verkningsgraden minskar. Det är min bestämda uppfattning att man inte ska ha resistiva förluster mellan membran och port utan istället se till att utforma högtalarelementet så att det passar för tillämpningen genom att ändra massa, motorstyrka fjädring eller vad man nu behöver skruva på.
Jag är dock mest orolig för att jag inte förstår frågan riktigt... kan du ge exempel på hur du menar att avstämingen kan sänkas (och vad syftet är med denna sänkta avstämning)?
jonasp skrev:Okej. Att avstämningen skiljer sig beror nästan alltid på ändkorrektion. Ändkorrektionen är i sin tur beroende av hur nära röret är inre begränsningsytor i lådan. En inre lådvägg bidrar med flänsning.
Däremot ger jag inget för din mätning. Mät med riktig mikrofon och helst både impedans och närfält för både rör och element. Kurvan ska vara jämn, inte taggig.
jonasp skrev:Jag har oftast mycket god överensstämmelse med basta, jag gissar att parametrarna helt enkelt inte riktigt stämmer. Även korrektion av röret är ofta känsligt.
I-or skrev: [...]
(Jag är ledsen, alla isotermiseringsivrare, detta är idag ganska väl belagt forskningsmässigt.)
I-or skrev:(Jag är ledsen, alla isotermiseringsivrare, detta är idag ganska väl belagt forskningsmässigt.)
I-or skrev:Ja, den virtuella volymökningen är klart märkbar om än i sammanhanget begränsad* som jag skriver ovan. Problemet är förlusterna, verkningsgraden blir lidande och det blir mycket "billigare" effektmässigt om man bara ekvaliserar responsen istället.
Annorlunda uttryckt, tittar man bara på spänningskänsligheten så kan man förstås spela djupare med isotermiserande material i kaviteten. Utgår man istället från verkningsgradsresponsen, vilket är betydligt vettigare ur ett systemperspektiv, så framgår det att man p.g.a. stora poroakustiska förluster måste "elda upp" massor av effekt för att få till denna ganska beskedliga förbättring. Detta är ganska lätt att visa rent modelleringsmässigt och dessutom har en australiensare skrivit en doktorsavhandling om något hundratal sidor i just detta ämne, där han eftertryckligen visar att de poroakustiska förlusterna blir alltför stora.
Slutsatsen blir att isotermisering i praktiken är ineffektivt.
*Helium kan ge 400-1000 % ökning.
I-or skrev: Utgår man istället från verkningsgradsresponsen, vilket är betydligt vettigare ur ett systemperspektiv,
paa skrev:Nya Kef LS 50 Meta har inuti lådan, bakom elementet, ett kryss med tvärhål, som skapar en enkel matris med fyra kammare, men den har inget dämpmaterial alls i lådan.
Diskanten däremot innehåller en puck bakom domen med ny sorts labyrintlösning med tvärgångar som skapar kvartsvågsabsorbenter.
Denna enhet kallas "metamaterial", för att den simulerar ett dämpmaterial som inte finns.
En del hifitestare på nätet verkar fått för sig att den enheten med metamaterial även dämpar baskonens bakåtriktade energi, men som sagt bakom baskonen är det tomt förutom den enkla kryssmatrisen.
Sedan är väggarna skiktdämpade med dämp-gucka mellan två skikt, men det skapar ju stomdämpning, inte dämpning av resonanser i kaviteten.
Info om Kef's metamaterial: https://www.aes.org/tmpFiles/elib/20200930/20758.pdf
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst