miaber skrev:Strmbrg skrev:Meningslös fråga kanske:
Vad är syftet med den här diskussionen?
Det verkar som man ansluter sig till den allmänna mobben, och blir en del i gänget. Nivån är ibland hopplöst låg. På arbetsplatser och skola kallas det mobbing, och är inte (och skall aldrig vara) accepterat. Här är oliktänkare knappast varmt välkomna. Min uppfattning. Vi var väl ganska många som satt och målade cd-kanter på åttiotalet. När trådskaparen tog upp frågan startade drevet.
Det har väl ingen betydelse vad man gjorde på 80-talet. Jag hade själv en del målade skivor på 80-talet. Jag köpte aldrig någon färgpenna, men jag fick prova en penna som Svalander sålde. Jag var inte övertygad men tyckte att det om möjligt lät något bättre på vissa skivor, men jag tyckte dessutom att det var bökigt och jag blev egentligen inte mer nöjd med målade skivor. Därför köpte jag aldrig någon tuschpenna. Jag behövde den inte.
Efter det att jag fick mer kunskap i ämnet och förståelse i det digitala så insåg jag att vissa saker är helt uppåt väggarna tokigt medans andra saker faktiskt kan påverka resultatet.
Jitter d v s tidsfel är i vart fall inget som påverkas av modifiering av CD-skiva. Det finns nämligen ingen tid i koden på CD-skiva. Finns ingen absoluttid som jämförelse så existerar heller inte tidsfel. Koden kan gå från ett minne till ett annat minne och tiden för överföringen och ordningen av bitarna har ingen betydelse. Det enda som gäller är att koden/bitarna är intakta i det senare minnet.
Men om man då inför oscillator som klockar ut data från det senare minnet så har tiden blivit till en styrande parameter som finns med i ekvationen.
Om oscillatorn är absolut teoretisk perfekt och varje enskild bit följer oscillatorn utan någon tidsdiskrepans så blir tidsfelet = 0.
Om oscillatorn har tidsfel i jämförelse med absolut teoretisk perfekt oscillator och den digitala koden följer oscillatorn till 100 % så är oscillatorns tidsfel klonad till den digitala koden.
Om den digitala koden inte följer oscillatorn till 100 %, vilket kan hända, så blir det större tidsfel/jitter än oscillatorns.
Då får man följa varje steg i processen från utklockning av digital kod från minneskrets ända fram till D/A-omvandlingsögonblicket.
Finns en massa jittertillägg på vägen så går det att eliminera strax före omvandling. Det finns kretsar för det.
Vid SRC Sample Rate Conversion får man se upp så man inte låser jitter och tidsfel i koden. Då går det inte längre att åtgärda jitter.
Så, det skulle i så fall kunna vara bitfel som åtgärdas med tuschpenna, men det finns inga bitar i kanten på skivor. Dessutom fokuseras ljuset inom nanometer på aluminiumskiktet och det ljus som når kanten på skivan är helt betydelselöst för laserns avläsbarhet. Vid mätningar gällande korrektionskretsarnas ingripande så blir det noll skillnad med målat eller ej målat. Man behöver inte måla samtliga CD-skivor på den här planeten för att ge uttalanden om fysikaliska självklarheter. Men eftersom det inte kostar något så kan man ju prova och många har provat och gjort mätningar före och efter och ingen skillnad har registrerats.
Det finns matematik och formler som innehåller parametrar över vad som styr resultat d v s det som finns på ena sidan likamedstecknet '='.
Det första man får lära sig inom vetenskapligt tänkande är att lokalisera ingående parametrar i de fysikaliska ekvationerna.
Det är de ingående parametrarna som styr resultatet.
Finns det ingående parametrar som kan tänkas vara så små att de blir försumbara så bör man se upp innan man tar bort dessa parametrar ur ekvationen. Det kan finnas omständigheter som gör att de inte blir försumbara i vissa lägen. Då får man titta på villkoren för ekvationens gällande. Det är vanligt att man genom förenklingar förkortar bort och trunkerar vissa parametrar eftersom det blir enklare att räkna då. Men ibland blir resultatet inte försumbart fel och det är detta man måste specialstudera i många fall.
Om en tuschpenna skulle kunna påverka det ljudande resultatet så är det inte på grund av jitter eller bitfel i skivan.
Man får i så fall leta orsaken någon annanstans. Någon form av sekundär påverkan i CD-spelarens kretsar kanske? Lasern kanske drar olika mycket ström vid läsning av skivan beroende på tuschad kant? Eller något annat.
Då man mot förmodan lyckats hitta någon form av fysikalisk skillnad någonstans, så får man utreda om den skillnaden skulle kunna påverka resultatet i slutändan.
Då har jag lämnat alla dörrar öppna utom 2, nämligen dörren till jitter på CD-skivan och dörren till bitfel i CD-skivan, för där kan pennan helt enkelt inte ge någon skillnad.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.