Michael skrev:Vill helst inte skriva i denna tråd, då det råder så mycket skitsnack av okunniga. men vågar mig på lite.
Peter, det verkar som om du bara vill använda ordet jitter till det som hifivärlden benämt jitter. Jag pratade inte om det, för det är ju på analoga sidan efter dac. Vi snackade ju om läsa cd skivor. Jag antog då att vi inte snackade om analoga audio signaler. Vid digitala signaler så finns jitter och är något viktigt att hantera. Gäller t.ex. usb, ethernet, minnen (tex sram och dram)... och så även cd-skivor, eller hur? Jag är inte på djupet insatt, men inget du eller någon annan skrivit ger en indikation på att jitter inte skulle finnas.
OBS, jag pratar inte om hifi-jitter eller påverkan av analog audio signal (som evetuellt skulle finnas senare i kedjan. Det är som gropar i skivan, som på något vis tolkas som två nivåer (etta eller nolla). Har jag fel i detta så faller allt, för då är det kanske någon analog modulation - men det tror jag inte. Dessa gropar varierar lite i storlek och detta är jitter. Likväl som en digital signal (etta/nolla) från en IC varierar, p.g.a. bl.a. stigtid och last. Om jittret är alltför stort kan datat bli feltolkat. Söker man på t.ex. usb jitter eye, så gissar jag man kan se/läsa lite om kraven för usb.
//Michael
Mina kompisar som jobbat på Ericsson och utvecklat telefonisystem på systemnivå hävdar med emfas att på digitalsidan finns inget jitter. Han förkastar det i sin helhet. Antingen har man tidsfel som ger slip eller bitfel och då är det inget jitter, eller så är tidsfelen inom de ramar så inget bitfel uppstår och då är det inget jitter. Antingen finns ett fel eller också inte.
Jag ser saken så här:
1. Säg att du har en digital kod på ett minne A.
2. Säg att du överför denna digitala kod från minne A till minne B helt utan bitfel och med intakt kontrollkod.
3. Säg att du sedan överför denna digitala kod från minne B till minne C helt utan bitfel och med intakt kontrollkod.
4. Säg att du därefter överför denna digitala kod från minne C till minne D helt utan bitfel och med intakt kontrollkod.
5. Säg att du därefter överför denna digitala kod från minne D till DAC helt utan bitfel och med intakt kontrollkod.
Då ser jag att allt som hänt från minne A till minne D som helt betydelselöst och totalt jitterfritt, ja totalt utan att tidsdomänen ens varit involverad.
På den digitala sidan kan man till och med säga att mellan de olika minnena råder fullständig isolation. Om minne A är tömt och tom på information medan informationen finns i minne D och hälften i minne C spelar ingen roll.
Du kan välja att överföra denna digitala kod från minne A eller B eller C eller D till DAC helt utan bitfel och med intakt kontrollkod. Det är vilket som. Det spelar ingen roll. Inget tidsfel existerar oavsett vilket minne du väljer att läsa ifrån. Koden är intakt.
Däremot, om man skall omvandla koden till den analoga domänen så måste man enligt mitt förmenande se till att inget annat än den rena intakta koden är med i processen. Inget HF, inget brus och en ren jitterfri oscillator som läser in signalen till D/A-chipet.
Man kan i den digitala domänen få tidsfel som överskrider vissa uppsatta tidsgränser som inte får överskridas. Man kan kalla detta för ett maximalt jitter eller maximalt tidsfel. Man kan också se det som ett sammansatt problem av time delay + "jitter".
På CD-skivan som minne har man dessutom stor redundans och är egentligen inte beroende av klockfrekvens. Informationen är kors och tvärs än hit än dit och i konstiga format. Huvudsaken är att data är intakt och i rätt ordningsföljd i nästa minne som är någon krets i CD-driven. När Oscillatorn tar vid och klockar ut dessa databits så finns det just där en klockning som tidsreferens och utifrån denna referens och antalet bitar som skall läsas per tidsenhet så kan man definiera ett slags maximalt tidsfel för att undvika bitfel.
Har man ingen oscillator som bestämmer utklockning av utdata så går det inte att specificera något jitter. Man kan däremot specificera maximalt tidsfel i processen under förutsättning att man specificerar i vilken modifierad realtid man måste hålla sig inom. Tidsfelen får se ut hur som helst bara de håller sig inom ramarna så att bitfel inte uppnås. Felet blir bitfel, inte jitterfel. Jitterfel omvandlas till olinjäritet i den analoga domänen.
Själv strävar jag enkom noll jitter i omslagsögonblicket från digital tidsdiskret kod till analog tidskontinuerlig kod/signal. I det ögonblicket skall brus på jord vara noll och inga störningar finnas, vad det än vara må.
Så, isolation måste till mellan digital domän/jordsystem och analog domän/jord.
På den digitala sidan råder 100 % isolation så länge det är noll bitfel.
Till skillnad från många andra så ser jag helst att jitter vid omvandlingen håller sig under 1 ps picosekund. Sedan bryr jag mig inte om vad andra anser vara hörbart. Det är för mig irrelevant info. Jag kör mitt race fullt ut.
Nu till din text jag markerat i blått. I CDn har man det som kallas 8 to 14 modulation.
Wiki skrev:Eight-to-fourteen modulation (EFM) is a data encoding technique – formally, a line code – used by compact discs (CD), laserdiscs (LD) and pre-Hi-MD MiniDiscs.
The use of EFM produces a disc that is highly resilient to handling and solves the engineering challenge in a very efficient manner.
Under EFM rules, the data to be stored is first broken into eight-bit blocks (bytes). Each eight-bit block is translated into a corresponding fourteen-bit codeword using a lookup table.
The 14-bit words are chosen such that binary ones are always separated by a minimum of two and a maximum of ten binary zeroes.
This is because bits are encoded with NRZI encoding, or modulo-2 integration, so that a binary one (1) is stored on the disc as a change from a land to a pit or a pit to a land, while a binary zero (0) is indicated by no change.
A sequence 0011 would be changed into 1101 or its inverse 0010 depending on the previous pit written.
If there are two consecutive zeroes between two ones, then the written sequence will have three consecutive zeros (or ones), for example, 010010 will translate into 100011 (or 011100). The EFM sequence 000100010010000100 will translate into 111000011100000111 (or its inverse)
Because EFM ensures that there are at least two zeroes between every two ones, it is guaranteed that every pit and land is at least three bit-clock cycles long.
This property is very useful since it reduces the demands on the optical pickup used in the playback mechanism.
The ten consecutive-zero maximum ensures worst-case clock recovery in the player.
EFM requires three merging bits between adjacent fourteen-bit codewords. Although they are not needed for decoding, they ensure that consecutive codewords can be concatenated without violating the specified minimum and maximum runlength constraint. They are also selected to maintain DC balance of the encoded sequence. Thus, in the final analysis, seventeen bits of disc space are needed to encode eight bits of data
I princip är detta den enda tidsfaktorn man behöver veta: "
The ten consecutive-zero maximum ensures worst-case clock recovery in the player."
Det som du skriver ser jag om möjligt som eventuellt bitfel och inte jitter, om jag förstått saken rätt, av det du skriver. Kontrollkoden kommer inte att stämma.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
TOTAL ISOLATION OF GROUND AND SIGNAL 
