Att använda equalizer, var när och hur!

[Baffel]

Går det hyfsat låg så duger kanske denna till :
https://www.ljudfokus.se/sv/artiklar/da ... as-eq.html

DSP-LF är tillbehöret som gör att du kan optimera din subwoofers prestanda i rummet. Detta är en DSP-styrd bas-equalizer som kopplas upp via Bluetooth till din mobiltelefon. Genom att ladda ner den fria iWoofer-appen så får du full kontroll som 25 band med parametiska EQ´s, låg- och högpassfiltrering med 2:a, 4:e och 8:e ordningens Butterworth. Likaså kan du styra subsonic-filter, fas och gain. Enheten ansluts mellan din förstärkares lågnivå-utgång och baslådan.
Som tillval kan man köpa iWoofer Pro-appen (finns endast tillgänglig för iOS), så får man dessutom access till automatisk rumskalibrering som applicerar precisa FIR-filter. Man kalibrerar då rummets akustik genom mikrofonen i iPhone. När detta är gjort får man tre val av algoritmer för hur du ska tuna basen: Boomy, Near Field och Linear. Varje algoritm kan optimeras efter rumskorrigeringen med upp till 25 band av EQ´s, så att du kan justera återgivningen efter dina preferenser med extrem noggrannhet.

Mäta med micken i iPhone , hum...

[petersteindl]

Jag tycker den "definion" som du använder är bra i en hifidiskussion oavsett om det handlar om en ljudkälla eller stereo.
Enkelt uttryckt, UPPLEVER vi att ljudet kommer från EN punkt är det direktljud. T.ex reflektioner som har liknande riktning och inom sådär en millisekund.

jansch säger en ms. i-or säger fem.

Vad gäller?

Båda gäller.

Jag repeterar med Ljud och det man hör så måste man dela in det i 2 totalt separata domäner. Hörseln som mätinstrument vill veta 2 saker.

1.) Var är Ljudkällan? Det är det spatiala hörandet som till stor del bestäms av temporala parametrar. Det är lokalisering i hörselsystemet. Detta sker inom 1 ms. och bestäms först genom temporala parametrar. Det är en fysiologiskt process i hjärnan som inte har med psykologi att göra. Det är neuralt fysikaliskt.

2.) Vad är Ljudkällan för något? Det är bestämmandet av vad ljudkällan är. Är det en trumpet? Är det en violin? Är det en orm? Är det ett lejon? Är det morsan? Är det vovve eller misse? Är det ett piano? Det är således ett substantiv. Detta ges av ljudkällans karakteristik. Då finns det två saker som bestämmer. Det ena är transienter d v s insvängningsförloppet av ljudet. Den andra karakteristiken är ljudkällans riktningskarakteristik. Hur ser mönstret ut för ljudutstrålningen från ljudkällan. Det är frekvensberoende i olika riktningar, eller riktningsberoende för olika frekvenser. Här finns dock en hake att beakta. Hur förmedlas violinens riktningsegenskaper i en ekofri miljö? Det finns ju bara 1 riktning! Helt korrekt gissat, det går inte. För att uppfatta riktningsegenskaper behövs en miljö med reflexer från olika håll och kanter. Existerar enkom direktljud så framkommer det de facto ingen riktningskarakteristik.
Sedan har vi klangen hos ljudkällan som bestämmer hur det låter, det man hör. Det är således en beskrivning av egenskapen klang som görs med adjektiv. Först sker en sortering i form av substantiv, sedan sker en värdering i form av adjektiv. Klangen bestäms av flera parametrar. jag nöjer mig såhär. Dock kommer vi till betydligt längre intervall än 1 ms och då kan 5 ms möjligtvis vara korrekt.

Så, slutligen bör man beakta vad 1 ms innebär i frekvensdomän och vad 5 ms innebär i frekvensdomän. 1ms = 1000 Hz. 5 ms = 200 Hz. Det är en hel våglängd.
Destruktiv interferens sker vid en ½ våglängd och då motsvarar 1 ms = 500 Hz och 5 ms = 100 Hz. Det blir således utsläckning vid dessa respektive frekvenser. Hörseln är känslig i frekvensdomän och detekterar sådana fenomen. Det ligger alltså tidsmässigt efter 1 ms att detektera klang, men för att göra detta så sker en integrering i hörseln i form av ett fortlöpande tidsfönster. Sedan är det även så att detta tidsfönster inte behöver vara konstant oberoende av frekvenskanal. Tidsfönstret varierar. Det är mycket att hålla reda på.
Jag vill redan här nämna att hjärnan behöver repetition. Det betyder att för igenkänning av ljud så sker det exempelvis efter 35 ms gällande vokaler. Men under tiden arbetar inre processer i centrala nervsystemet och hjärna. Slutdestinationen är ju varseblivet medvetet ljud och processen för att komma dit tar längre tid än man kan föreställa sig.

Beroende på vad man vill åskådliggöra med sitt resonemang gällande millisekunder hit och dit så behöver man definiera parametrar som bestämmer de egenskaper man vill åskådliggöra med sitt resonemang.

Mvh
Peter

[I-or]

jansch säger en ms. i-or säger fem.

Vad gäller?

Det hela är en definitionsfråga. Ofta räknar man tidiga reflektioner som tiden fram till ca 5 ms och rent direktljud upp till ca 1 ms. Som en första approximation kan man ekvalisera för konstant frekvensgång i lyssningspositionen upp till ca 0,5-1 kHz med ett tidsfönster om ca 5 ms i den övre delen av frekvensområdet, men om man vill vara mer noggrann bör man istället följa nedanstående punkter.


1. Om möjligt bör man försöka att dämpa (eller i nödfall diffusera om man vill slippa absorbenter här) förstareflektionerna framförallt mot sidoväggarna.

Högtalarväggen bör också dämpas även om detta egentligen är inte kritiskt, dels för att riktverkan för högtalarna reducerar nivån för denna reflektion kraftigt och dels eftersom den faller in mot lyssnaren med i stort sett samma vinkel som direktljudet (för den som är såld på logetänkandet måste förstås högtalarväggen dämpas, men detta har mer med ljudfilosofi än psykoakustik att göra). Dock är det fördelaktigt av verkningsgradsskäl att reducera SBIR-effekter (en ganska djup dal i frekvensgången), vilka blir ganska tydliga just från högtalarväggen.

Bakväggen behöver ofta också åtgärdas p.g.a. ett relativt kort avstånd till lyssningspositionen och här kan man med fördel använda diffusering (bokhyllor med ojämn fyllnadsgrad kan vara klart användbara).

Dämpningen (diffuseringen) behöver vara effektiv över ca 200 Hz eftersom hörseln är relativt okänslig för lokalisering vid lägre frekvenser. Absorbenterna bör därför ha en bredd och höjd som motsvarar åtminstone en halv våglängd vid 200 Hz, d.v.s. ca 85 cm och vara minst ca 5 cm tjocka (eller vara placerade minst 5 cm ut från vägg om det är en tjock gardin/draperi). Dessa åtgärder har tydlig inverkan på frekvensgången i lyssningspositionen, men ger även spatiella effekter. Toole visar varför detta är viktigt med följande diagram:

reflections-Toole.jpg (63.17 KiB) Visad 2420 gånger

Här framgår att man bör se till att nivån för förstareflektionerna typiskt sett högst ligger på -6 dB och gärna ända ned mot ca -15 dB relativt direktljudet (nivån för förstareflektionerna kan utläsas ur det uppmätta impulssvaret i lyssningspositionen).

Dock behöver man inte vara alltför stressad över golvreflektionen eftersom den vanligen anländer inom drygt 1 ms och därmed i princip kan anses ingå i direktljudet. Dessutom är infallsvinkeln flack, vilket leder till relativt små HRTF-effekter. Slutligen fylls frekvensgångsdalen härifrån ofta igen av andra reflektioner. Takreflektionen anländer inte lika tidigt, men eftersom detta är en reflektion i vertikalplanet leder den perceptionsmässigt nästan enbart till frekvensgångseffekter. Dessa är huvudsakligen så pass lågfrekventa att de hanteras av ekvaliseringen i lyssningspositionen (se nedan).

Man bör även känna till att lyssningsrum med ett högtalaravstånd om ca 2-2,5 m till sidoväggarna klarar sig ganska bra utan dämpning här (notera den lilla toppen för de två nedersta kurvorna i diagrammet ovan runt 7-8 ms). Detsamma gäller för högtalare med hög riktverkan i horisontalplanet. Man brukar också rekommendera en tjockare matta på golvet, men skälet till detta är mest att reducera efterklangstiden i rummet (sena reflektioner).


2. När man har gjort vad man kan för att dämpa förstareflektionerna bör man ekvalisera frekvensgången i lyssningspositionen upp till ca 200 Hz utan begränsning av tidsfönstrets längd (m.a.o. några hundra ms i praktiken). Mikrofonen mäter här i det närmaste helt perceptionskorrekt oavsett infallsriktning för ljudtrycksbidragen (huvud och överkropp är små i förhållande till våglängden).


3. För frekvenser över ca 200 Hz bör man endast ekvalisera direktljudet från högtalaren. För konventionella högtalare mäter man lämpligen på ett avstånd om 1-2 m och ställer tidsfönstrets längd så att man eliminerar förstareflektionen. För hygglig frekvensupplösning bör tidsfönstrets längd helst vara åtminstone 4 ms, vilket motsvarar en löpvägsskillnad om ca 140 cm. Om man mäter med högtalaren placerad ungefär mitt i rummet i höjdled kan man få till ett tidsfönster som motsvarar detta krav med ett mätavstånd om 1 m.


4. I ett mer dämpat lyssningsrum kan man vara ganska säker på att den på ovanstående sätt ekvaliserade frekvensgången är återgivningsmässigt korrekt. I en mer reflektiv lyssningsmiljö bör man dock finjustera med hörseln.

[dewpo]

Jag tror inte på EQ
Ändock så använder jag det

Vad skall man göra liksom?

Hade jag haft råd med ett akustik reglerat rum som inte krävde EQ hade jag varit nöjd!
Nu rattar jag och rattar på inställningarna men blir aldrig nöjd

Just nu så kör jag dessa inställningar =>

EQattt.jpg (325.39 KiB) Visad 2409 gånger

[I-or]

Smartast och bäst är att plocka russinen ur den akustiska kakan genom en kombination av begränsad akustikreglering och ekvalisering enligt ovan.

[I-or]

För övrigt gör språkpolisen en utryckning och rekommenderar en justering av trådrubriken till korrekt svenska.

[RogerGustavsson]

Du menar vart antar jag. Var, när och hur!

Har vi låst fast oss i just ekvalisering av högtalarresponsen? För mig ligger det lika mycket i att ekvalisera en hel del fonogram. Idag är det få anläggningar som har den möjligheten annat än i mjukvara och annars lan det vara rätt användbart. Alla som dissar vissa typer av högtalare/elektronik borde nog testat den möjligheten. Dessvärre saknar flera strömmande tjänster tonkontroller. Är det bara via Roon man får tillgång toll sådana eller finns det i t.ex. Qobuz?

Om det är det ett stort antal album du tycker behöver korrigeras med EQ så är det kanske ditt ljudsystem som skulle må bra av en i dina öron "bättre" balans. Vad är de mest förekommande felen som du retar dig över?

Frågan har varit uppe tidigare. Ja vad ska man ta för exempel? Populär musik från 60/70/80-tal saknar ofta bas eller är distade. Sting har album från 80-talet som är bassvaga. I få fall har man rättat till detta på återutgivningar men ett fall är Nina Hagen vars debutalbum i väst i tidig CD-utgåva hade uttunnad bas. Klassisk musik kan vara lite hit och dit men nästan vad som helst med Karajan på Deutsche Grammophon är väl annat än välklingande "rakt av"? Tar man sedan lite modernare inspelningar med t.ex. Göteborgs Symfoniker är det annat trots att de ligger på DG. I-or vurmar för ekvalisering av fonogram och jag håller med, det finns en del att hämta men det är inget undermedel mot vad som helst. Själv har jag varit utan tonkontroller i 30 år men saknat dem. Numera lider alltför många album av överdriven komprimering, att det låter "stumt". Jo, det fungerar möjligen i mobiler och Bluetooth-lådor i köket men inte annars.

[Morello]

För övrigt gör språkpolisen en utryckning och rekommenderar en justering av trådrubriken till korrekt svenska.

Håller såklart med ovanstående talare! Var vi inte överens om att ifrågavarande apparat bör heta klangnivellator?

[I-or]

Nej.

[Morello]

Vad heter en apparat som utför klangnivellering?

[Fanfaktiskt]

....Dessvärre saknar flera strömmande tjänster tonkontroller. Är det bara via Roon man får tillgång toll sådana eller finns det i t.ex. Qobuz?

Kör du från PC funkar Equalizer APO på alla källor. https://sourceforge.net/projects/equalizerapo/
Se till att bocka i "Instant mode" bara.

[I-or]

Vad heter en apparat som utför klangnivellering?

Låneord stör mig inte när de är specifika och leder till klumpiga översättningar. Missbruket av riktningsformen istället för befintlighetsformen är ett otyg, dock.

[Belker]

Det klarnar. Tack alla som bidrar, ingen glömd!

[goat76]

Det klarnar. Tack alla som bidrar, ingen glömd!

Vad har du kommit fram till rent konkret, till vilken nivå kan du EQa utan problem?

[jansch]

Jag tycker den "definion" som du använder är bra i en hifidiskussion oavsett om det handlar om en ljudkälla eller stereo.
Enkelt uttryckt, UPPLEVER vi att ljudet kommer från EN punkt är det direktljud. T.ex reflektioner som har liknande riktning och inom sådär en millisekund.

jansch säger en ms. i-or säger fem.

Vad gäller?

Som alltid(?) är akustik komplext om man därmed också innefattar hörselns egenskaper, vilket man bör göra när det gäller hifi/ljudåtergivning.
Jag skriver när "ljudet kommer från en punkt" vilket är en stark förenkling av verkligheten. Först och främst borde jag skrivit "KOMMER FRÅN EN RIKTNING" då vi ibland kan uppfatta riktingsavvikelser på enstaka grader.
En flygel , som exempel, är definitivt INGEN punktkälla och vi måste befinna oss på avsevärt avstånd för att betrakta den som en punktformig källa, här hjälper synen och erfareheten till att det inte blir en ljudkälla som "far runt" trots att vi inte alltid "hör" samma riktning - om vi sitter nära. Eller rättare sagt, spelar man själv på flygeln är det onaturligt att få en stabil "monobild" eller stabil panoreringsupplevelse av ljudet.

Som sagt komplext.
Har riktningen på efterkommande reflexer s a s större avstånd från från ljudkällan krymper möjlig fördröjning helt naturligt. Detta är beroende av en mängd faktorer såsom frekvens, avstånd, amplitud och inte minst våra förutfattade meningar om ljudkällan. Viktigt! Vi förordar "punktformighet" och tydligt stereoperspektiv men diskuterar aldrig om ljudet är MER "punktformigt" än verkligheten.
Så vill vi ha att ett trumset eller en flygel eller en kyrkorgel eller en kör som är lika "smal" som en trumpet? t.ex en flygel som upplevs som en trumpets bredd.... alltså akustiskt en punktformig ljudkälla?

[Belker]

Det klarnar. Tack alla som bidrar, ingen glömd!

Vad har du kommit fram till rent konkret, till vilken nivå kan du EQa utan problem?

Högsta PK ligger på drygt 600. Sen har jag ett high shelf som börjar runt 450 och sakta dämpar uppåt. Inga jätteskillnader mot hur jag brukar ha, men det är kul att veta mer om vad och varför.

[goat76]

Du menar vart antar jag. Var, när och hur!

Har vi låst fast oss i just ekvalisering av högtalarresponsen? För mig ligger det lika mycket i att ekvalisera en hel del fonogram. Idag är det få anläggningar som har den möjligheten annat än i mjukvara och annars lan det vara rätt användbart. Alla som dissar vissa typer av högtalare/elektronik borde nog testat den möjligheten. Dessvärre saknar flera strömmande tjänster tonkontroller. Är det bara via Roon man får tillgång toll sådana eller finns det i t.ex. Qobuz?

Om det är det ett stort antal album du tycker behöver korrigeras med EQ så är det kanske ditt ljudsystem som skulle må bra av en i dina öron "bättre" balans. Vad är de mest förekommande felen som du retar dig över?

Frågan har varit uppe tidigare. Ja vad ska man ta för exempel? Populär musik från 60/70/80-tal saknar ofta bas eller är distade. Sting har album från 80-talet som är bassvaga. I få fall har man rättat till detta på återutgivningar men ett fall är Nina Hagen vars debutalbum i väst i tidig CD-utgåva hade uttunnad bas. Klassisk musik kan vara lite hit och dit men nästan vad som helst med Karajan på Deutsche Grammophon är väl annat än välklingande "rakt av"? Tar man sedan lite modernare inspelningar med t.ex. Göteborgs Symfoniker är det annat trots att de ligger på DG. I-or vurmar för ekvalisering av fonogram och jag håller med, det finns en del att hämta men det är inget undermedel mot vad som helst. Själv har jag varit utan tonkontroller i 30 år men saknat dem. Numera lider alltför många album av överdriven komprimering, att det låter "stumt". Jo, det fungerar möjligen i mobiler och Bluetooth-lådor i köket men inte annars.

Så det är tunt i basen som är den stora boven. Om ovanstående musik utgör en betydande del av det du lyssnar på mest borde du kanske fixa en tonkontroll av något slag. Av den blandade musik jag intresserar mig för tycker jag inte det finns något utbrett problem med tunna mixar.
Den komprimerade musiken blir nog svårt att göra något åt.

[Belker]

Så här ser det ut just nu.

[I-or]

Skulle man ha en ganska bredbandig dal runt 250 Hz som ovan så ser jag inget större problem med att höja nivån med några dB här. Om man har bredbandiga avvikelser högre upp i frekvens bör man helt enkelt prova sig fram om lyssningsrummet inte är akustikbehandlat. Jämna ut och lyssna sedan. Går det så går det.

Sedan kan jag tycka att ca + 9 dB runt 50 Hz relativt mellanregistret är något i överkant.

Om rummet är akustikbehandlat på ett vettigt sätt bör man se ganska små problem i frekvensgången över ca 200-300 Hz.

[Belker]

Ja, jag grundproblemet ligger i dalen mellan 2-300 (2 i fig). Det ligger några kraftiga utsläckningar där som jag inte riktigt vågat höja. Jag sänker över och under denna dal istället. Kanske ska prova att höja lite. Sen har jag en rejäl puckel vid (3) som jag inte riktigt vet vad den beror på. Kanske golv, kanske bakvägg (fast den är 50cm gullfiber med BAD-panel) Jag sänker den iaf. Och så den allmänna sänkningen från mellan och upp med en High shelf (4). Basen har tre Q4 filter. Mest på 47 Hz som är längsresonansen. Området vid (1) Hö-Vä ser stökigt ut, men det jämnar ut sig vid summering och ligger så lågt att jag inte bryr mig om att korrigera. Jag har dragit isär okorrigerat/korrigerat i bilden för tydlighet. Dippen vid 90 sklulle man ju vilja slippa, men den är så snäv, så jag gör inget åt den. Den beror inte på fasfel mot basar.
Bilder från rummet: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=16&t=6952&start=390#p2119366

[Evil_Homer]

För övrigt gör språkpolisen en utryckning och rekommenderar en justering av trådrubriken till korrekt svenska.

Ska se om man kan göra något åt saken

[Harryup]

Själv har jag varit utan tonkontroller i 30 år men saknat dem.

Kanske dags för ett McIntoshförsteg? Dom som behöver använda tonkontroller med lite mera justeringsmöjligheter brukar gilla dom.

[Morello]

Vad heter en apparat som utför klangnivellering?

Låneord stör mig inte när de är specifika och leder till klumpiga översättningar. Missbruket av riktningsformen istället för befintlighetsformen är ett otyg, dock.

Det där får du gärna utveckla en smula.

[Belker]

Vart betyder inte var.

[Morello]

Helt riktigt, helt korrekt; jag såg inte det snedsteget i rubriken förrän nu.
Det finns således två språkliga problem i rubriken:
1. Vart istället för var
2. Kontamination

[Evil_Homer]

Vart betyder inte var.

Vilken tur att vi inte bryr om om sådant ändå, utan lägger vår tid och energi på det intressanta i tråden.

För intressant det tycker jag verkligen den är, och det verkar vara flera här som haft samma frågeställning

[Belker]

Ja, faktiskt. Jag har försökt att inte göda den urspårningen, men jag föll. Beklagar.

[Baffel]

Glöm heller inte här och där!



Om ni undrat om vad apparaur för att mäta klangnivellering heter tyska så är det messgeräte für schallnivellierung.

[DQ-20]

Helt riktigt, helt korrekt; jag såg inte det snedsteget i rubriken förrän nu.
Det finns således två språkliga problem i rubriken:
1. Vart istället för var
2. Kontamination

Kontamination?

/DQ-20

PS. Sorry Evil_Homer. Hade inget vettigt att säga om EQ mer än att det är synd att de finns så få analoga.

[I-or]

Ja, jag grundproblemet ligger i dalen mellan 2-300 (2 i fig). Det ligger några kraftiga utsläckningar där som jag inte riktigt vågat höja. Jag sänker över och under denna dal istället. Kanske ska prova att höja lite. Sen har jag en rejäl puckel vid (3) som jag inte riktigt vet vad den beror på. Kanske golv, kanske bakvägg (fast den är 50cm gullfiber med BAD-panel) Jag sänker den iaf. Och så den allmänna sänkningen från mellan och upp med en High shelf (4). Basen har tre Q4 filter. Mest på 47 Hz som är längsresonansen. Området vid (1) Hö-Vä ser stökigt ut, men det jämnar ut sig vid summering och ligger så lågt att jag inte bryr mig om att korrigera. Jag har dragit isär okorrigerat/korrigerat i bilden för tydlighet. Dippen vid 90 sklulle man ju vilja slippa, men den är så snäv, så jag gör inget åt den. Den beror inte på fasfel mot basar.
Bilder från rummet: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=16&t=6952&start=390#p2119366

Dalen runt 250 Hz kan du reducera ganska ordentligt genom att placera högtalarna ca 3 dm högre. Du bör också få aningen jämnare frekvensgång runt 400 Hz och 800 Hz om du dessutom flyttar ut dem någon dm från sidoväggarna. Dalen runt 90 Hz bör också bli aningen mindre med dessa förändringar.