Eri skrev:jansch skrev:Ace-Bass är ju egentligen ett varumärke. Tekniskt sett är det positiv strömåterkoppling.
Strömåterkopplingen realiseras genom att ett motstånd på några tiondels ohm läggs i serie med högtalaren och spänningen används som positiv återkoppling i förstärkaren. Det lilla motståndet "mäter" alltså strömmen som går igenom högtalaren och spänningsfallet nyttjas som återkopplingssignal.
Tekniken användes redan på 60-talet för Carlsson OA6 som då patenterades (Karl-Erik Ståhls patent) och senare också i Sonab OA6typII.
Ide`n är genialisk och i grunden enkel, man kan enkelt laborera med högtalarens egenskaper så länge högtalaren arbetar i linjärt område.
Detta medför att man bl.a kan krama ur lågbas ur små lådor och hålla nere distorsionen.
Tekniken används nog oftare än man tror i aktiva högtalare. Den kräver matchning mellan förstärkare/högtalarelement/låda vilket gör att den inte funkar för passiva högtalarlådor.
ALLA dynamiska högtalare, oavsett kvalitet, presterar bättre med positiv strömåterkoppling.
Jag vet inte vart du vill komma med ditt inlägg. Det är riktigt att Stig Carlsson använde sig av förstärkare med negativt utgångsmotstånd i ett par av sina tidigare konstruktioner.
ACE-Bass, amlifier-controlled euphonic ( ACE ) bass kallades tekniken som de bashögtalare använde som började säljas av audio pro i slutet på 1980-talet.
Ace-Bass är ju en vidare utveckling av tekniken med negativt utgångsmotstånd där man kan styra högtalarelementets mekaniska parametrar. Tekniken togs fram av Karl Erik Ståhl som f.ö. kallade den specialdrivning i sitt examensarbete. Jag har inte stött på någon tillverkare som använder denna teknik för utom audio pro och Yamaha som hade en variant av den.
Tanken med tråden var ju inte att få till en diskussion om tekniken utan att visa att tekniken fungerar bra som distorsionssänkare i basområdet. Jag blev väldigt förvånad att den fungerade så effektivt i mitt gamla bygge. Det verkar som du jansch inte förstått syftet med mitt inlägg utan utnyttjar det till att i stället briljera med dina kunskaper.
Här vill jag protestera. Det är många fel i ditt inlägg som vittnar om att du inte förstår det du skriver. För det första, Stig Carlsson har aldrig använt negativt eller negativa motstånd på utgången. Det existerar nämligen inte ”negativa” motstånd eller negativa resistansvärden på motstånd.
Däremot kan man göra en fiffig elektronisk koppling som fungerar som om det vore en negativ utimpedans eller negativ utresistans på ett slutstegs utgång. Det kan åstadkommas med positiv strömåterkoppling till skillnad från negativ spänningsåterkoppling som är den vanligaste formen av återkoppling inom hifi.
Stig Carlsson hade patent på vissa saker gällande detta och hans Amerikanska patent gällde fortfarande då Audio Pro sålde A4-14 i USA, vilket betyder att Stig kunnat gå till domstol i USA. Jag samtalade med Stig om detta och han var snäll mot Audio Pro och Kalle Ståhl, så han lät bli att göra juridiska anspråk mot Audio Pro. Stig gillade Kalle Ståhl och vi träffades faktiskt alla tre hos Stig några gånger. Jag fick låna Ståhls högtalarelement vid flera tillfällen som Stig mätte på då jag var där. Stig gjorde även mätningar på andra Audio Pro produkter som konsultuppdrag från Audio Pro.
Vad gäller jansch, så vill jag ta honom i försvar. Jag kan varken se att han skrivit fel eller att han missförstått dig eller att han skulle ha skrivit sitt inlägg för att briljera med kunskap. Jag kan inte ens förstå hur du kan få det till det. Var glad för jansch inlägg istället. Tekniska förklaringar är väl detta forums signum, eller?
Negativ utimpedans kan vara svårt att förstå men är egentligen inte så svårt. Konsekvensen av återkoppling blir att förstärkaren bibehåller sin utspänning ju lägre impedans lasten har som belastar förstärkaren. Om förstärkarens utspänning är konstant vid belastning kontra obelastad så har förstärkaren noll utimpedans. Om förstärkaren skulle öka utspänningen då man minskar värdet på lastens impedans så har förstärkaren negativ utimpedans.
Det åstadkommes med positiv strömåterkoppling. På så sätt kan man återkoppla högtalarspolens impedans inklusive de mekaniska parametrarna, om man vill det. Den resistiva delen i impedansen d v s resistansen ingick i Stig Carlssons patent. Kalle Ståhl infogade dock även den reaktiva delen. I och med att det inkluderar Stigs gamla patent som fortfarande var aktivt i USA, så var det patentintrång på Carlssons gamla patent.
Högtalare med ACE-Bass marknadsfördes och såldes av Audio Pro redan 1978 i och med A4-14 och ännu mer från 1980 då basmodulen B2-50 lanserades.
Att Yamaha använde tekniken beror på att Audio Pro genom tiderna haft olika ägare och däribland fanns även en person under en tid, som hette/heter Göran Hahne (jag tror han hette så, om jag minns rätt) som var i hifi-branschen redan på 70-talet och även vd för den grupp av radiohandlare som kallades A-handlarna på den tiden det begav sig. Jag minns inte om han sålde licens till Yamaha eller hela konceptet eller patentet. Yamaha döpte om tekniken till YST eller nåt sånt. Hursomhelst köpte Stefan Pantzar Audio Pro därefter och äger fortfarande varumärket sedan dess.
Kalle Ståhl introducerade Principen på AES (Audio Engineering Society) år 1978 om jag minns rätt. Principen kom sedan att döpas till ACE-Bass. Tror inte den kallades så från början.
Positiv strömåterkoppling är ett bra koncept om man kan utnyttja det på vettigt sett och om man undviker instabilitet och självsvängning. Det som kan bli problematiskt är att impedanskurvan och induktans varierar beroende på talspolens läge i magnetgapet. Det är en stor olinjäritet som man bör råda bukt på, vilket kan göras på annat sätt.
Tekniken har idag minst 43 år på nacken. År 2008 var det 32 år sedan Kalle Ståhl gjorde sitt examensarbete på KTH.
Att principen funkar bra vittnar ju de högtalare om som du byggt ihop och nu gjort mätningar på. Det är ju också jättebra.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.