ace-Bass kan fortfarande

[Eri]

Det har skrivits en hel del om distorsion på senare tid här på forumet. Om nya högpresterande ( och i vissa fall) riktigt dyra element. Jag började fundera på hur den gamla ace-Bass tekniken som var känd för att kunna ge låg distorsion på sin tid, ( slutet på 1900-talet ) skulle stå sig i dag. Jag byggde en högtalare 2008 som bestod av skruttens 9LAEH + en basunderdel som är en kopia av Audio pro:s B1-20 ( från 1990 ) med originalelement och elektronik byggd efter original schema. Delningen mellan huvudhögt. och bas ligger vid 80 Hz. Bygget finns beskrivet här på forumet. viewtopic.php?t=26388.



Gjorde häromdagen för första gången en distorsionsmätning på den här högtalaren. Måste säga att resultatet överraskade mig. Högt. står med framsidan 70 cm framför väggen på den plats där den stått sedan 2008. Mikrofonen var placerad 1m rakt framför högt. riktad mitt i mellan diskant och bas-mellanregistret.
Ljudtrycket var ca 90dB @1m uppmätt med ljudtrycksmätare. Att den skulle prestera så låg dist. i basområdet tycker jag var imponerande för en 30 år gammal teknik. 1,7 % 2nd och 3nd vid 30 Hz tycker jag var imponerande. Diskanten däremot har ju tiden sprungit ifrån, den är ju inte så lysande med dagens mått mätt. Ångrar att jag inte gjorde ytterligare en mätning vid lite högre ljudtryck.



Man kan ju jämföra med moderna 10 och 12 tumare som presenterats nyligen här på forumet. Jag tycker den "gamle" står sig rätt bra. Men den har ju inte en chans när det gäller ljudtrycksförmåga mot dessa bestar.

[jansch]

Ace-Bass är ju egentligen ett varumärke. Tekniskt sett är det positiv strömåterkoppling.

Strömåterkopplingen realiseras genom att ett motstånd på några tiondels ohm läggs i serie med högtalaren och spänningen används som positiv återkoppling i förstärkaren. Det lilla motståndet "mäter" alltså strömmen som går igenom högtalaren och spänningsfallet nyttjas som återkopplingssignal.

Tekniken användes redan på 60-talet för Carlsson OA6 som då patenterades (Karl-Erik Ståhls patent) och senare också i Sonab OA6typII.

Ide`n är genialisk och i grunden enkel, man kan enkelt laborera med högtalarens egenskaper så länge högtalaren arbetar i linjärt område.
Detta medför att man bl.a kan krama ur lågbas ur små lådor och hålla nere distorsionen.

Tekniken används nog oftare än man tror i aktiva högtalare. Den kräver matchning mellan förstärkare/högtalarelement/låda vilket gör att den inte funkar för passiva högtalarlådor.

ALLA dynamiska högtalare, oavsett kvalitet, presterar bättre med positiv strömåterkoppling.

[Eri]

Ace-Bass är ju egentligen ett varumärke. Tekniskt sett är det positiv strömåterkoppling.

Strömåterkopplingen realiseras genom att ett motstånd på några tiondels ohm läggs i serie med högtalaren och spänningen används som positiv återkoppling i förstärkaren. Det lilla motståndet "mäter" alltså strömmen som går igenom högtalaren och spänningsfallet nyttjas som återkopplingssignal.

Tekniken användes redan på 60-talet för Carlsson OA6 som då patenterades (Karl-Erik Ståhls patent) och senare också i Sonab OA6typII.

Ide`n är genialisk och i grunden enkel, man kan enkelt laborera med högtalarens egenskaper så länge högtalaren arbetar i linjärt område.
Detta medför att man bl.a kan krama ur lågbas ur små lådor och hålla nere distorsionen.

Tekniken används nog oftare än man tror i aktiva högtalare. Den kräver matchning mellan förstärkare/högtalarelement/låda vilket gör att den inte funkar för passiva högtalarlådor.

ALLA dynamiska högtalare, oavsett kvalitet, presterar bättre med positiv strömåterkoppling.

Jag vet inte vart du vill komma med ditt inlägg. Det är riktigt att Stig Carlsson använde sig av förstärkare med negativt utgångsmotstånd i ett par av sina tidigare konstruktioner.
ACE-Bass, amlifier-controlled euphonic ( ACE ) bass kallades tekniken som de bashögtalare använde som började säljas av audio pro i slutet på 1980-talet.
Ace-Bass är ju en vidare utveckling av tekniken med negativt utgångsmotstånd där man kan styra högtalarelementets mekaniska parametrar. Tekniken togs fram av Karl Erik Ståhl som f.ö. kallade den specialdrivning i sitt examensarbete. Jag har inte stött på någon tillverkare som använder denna teknik för utom audio pro och Yamaha som hade en variant av den.
Tanken med tråden var ju inte att få till en diskussion om tekniken utan att visa att tekniken fungerar bra som distorsionssänkare i basområdet. Jag blev väldigt förvånad att den fungerade så effektivt i mitt gamla bygge. Det verkar som du jansch inte förstått syftet med mitt inlägg utan utnyttjar det till att i stället briljera med dina kunskaper.

[Ted_B]

[petersteindl]

Ace-Bass är ju egentligen ett varumärke. Tekniskt sett är det positiv strömåterkoppling.

Strömåterkopplingen realiseras genom att ett motstånd på några tiondels ohm läggs i serie med högtalaren och spänningen används som positiv återkoppling i förstärkaren. Det lilla motståndet "mäter" alltså strömmen som går igenom högtalaren och spänningsfallet nyttjas som återkopplingssignal.

Tekniken användes redan på 60-talet för Carlsson OA6 som då patenterades (Karl-Erik Ståhls patent) och senare också i Sonab OA6typII.

Ide`n är genialisk och i grunden enkel, man kan enkelt laborera med högtalarens egenskaper så länge högtalaren arbetar i linjärt område.
Detta medför att man bl.a kan krama ur lågbas ur små lådor och hålla nere distorsionen.

Tekniken används nog oftare än man tror i aktiva högtalare. Den kräver matchning mellan förstärkare/högtalarelement/låda vilket gör att den inte funkar för passiva högtalarlådor.

ALLA dynamiska högtalare, oavsett kvalitet, presterar bättre med positiv strömåterkoppling.

Jag vet inte vart du vill komma med ditt inlägg. Det är riktigt att Stig Carlsson använde sig av förstärkare med negativt utgångsmotstånd i ett par av sina tidigare konstruktioner.
ACE-Bass, amlifier-controlled euphonic ( ACE ) bass kallades tekniken som de bashögtalare använde som började säljas av audio pro i slutet på 1980-talet.
Ace-Bass är ju en vidare utveckling av tekniken med negativt utgångsmotstånd där man kan styra högtalarelementets mekaniska parametrar. Tekniken togs fram av Karl Erik Ståhl som f.ö. kallade den specialdrivning i sitt examensarbete. Jag har inte stött på någon tillverkare som använder denna teknik för utom audio pro och Yamaha som hade en variant av den.
Tanken med tråden var ju inte att få till en diskussion om tekniken utan att visa att tekniken fungerar bra som distorsionssänkare i basområdet. Jag blev väldigt förvånad att den fungerade så effektivt i mitt gamla bygge. Det verkar som du jansch inte förstått syftet med mitt inlägg utan utnyttjar det till att i stället briljera med dina kunskaper.

Här vill jag protestera. Det är många fel i ditt inlägg som vittnar om att du inte förstår det du skriver. För det första, Stig Carlsson har aldrig använt negativt eller negativa motstånd på utgången. Det existerar nämligen inte ”negativa” motstånd eller negativa resistansvärden på motstånd.

Däremot kan man göra en fiffig elektronisk koppling som fungerar som om det vore en negativ utimpedans eller negativ utresistans på ett slutstegs utgång. Det kan åstadkommas med positiv strömåterkoppling till skillnad från negativ spänningsåterkoppling som är den vanligaste formen av återkoppling inom hifi.

Stig Carlsson hade patent på vissa saker gällande detta och hans Amerikanska patent gällde fortfarande då Audio Pro sålde A4-14 i USA, vilket betyder att Stig kunnat gå till domstol i USA. Jag samtalade med Stig om detta och han var snäll mot Audio Pro och Kalle Ståhl, så han lät bli att göra juridiska anspråk mot Audio Pro. Stig gillade Kalle Ståhl och vi träffades faktiskt alla tre hos Stig några gånger. Jag fick låna Ståhls högtalarelement vid flera tillfällen som Stig mätte på då jag var där. Stig gjorde även mätningar på andra Audio Pro produkter som konsultuppdrag från Audio Pro.

Vad gäller jansch, så vill jag ta honom i försvar. Jag kan varken se att han skrivit fel eller att han missförstått dig eller att han skulle ha skrivit sitt inlägg för att briljera med kunskap. Jag kan inte ens förstå hur du kan få det till det. Var glad för jansch inlägg istället. Tekniska förklaringar är väl detta forums signum, eller?

Negativ utimpedans kan vara svårt att förstå men är egentligen inte så svårt. Konsekvensen av återkoppling blir att förstärkaren bibehåller sin utspänning ju lägre impedans lasten har som belastar förstärkaren. Om förstärkarens utspänning är konstant vid belastning kontra obelastad så har förstärkaren noll utimpedans. Om förstärkaren skulle öka utspänningen då man minskar värdet på lastens impedans så har förstärkaren negativ utimpedans.

Det åstadkommes med positiv strömåterkoppling. På så sätt kan man återkoppla högtalarspolens impedans inklusive de mekaniska parametrarna, om man vill det. Den resistiva delen i impedansen d v s resistansen ingick i Stig Carlssons patent. Kalle Ståhl infogade dock även den reaktiva delen. I och med att det inkluderar Stigs gamla patent som fortfarande var aktivt i USA, så var det patentintrång på Carlssons gamla patent.

Högtalare med ACE-Bass marknadsfördes och såldes av Audio Pro redan 1978 i och med A4-14 och ännu mer från 1980 då basmodulen B2-50 lanserades.

Att Yamaha använde tekniken beror på att Audio Pro genom tiderna haft olika ägare och däribland fanns även en person under en tid, som hette/heter Göran Hahne (jag tror han hette så, om jag minns rätt) som var i hifi-branschen redan på 70-talet och även vd för den grupp av radiohandlare som kallades A-handlarna på den tiden det begav sig. Jag minns inte om han sålde licens till Yamaha eller hela konceptet eller patentet. Yamaha döpte om tekniken till YST eller nåt sånt. Hursomhelst köpte Stefan Pantzar Audio Pro därefter och äger fortfarande varumärket sedan dess.

Kalle Ståhl introducerade Principen på AES (Audio Engineering Society) år 1978 om jag minns rätt. Principen kom sedan att döpas till ACE-Bass. Tror inte den kallades så från början.

Positiv strömåterkoppling är ett bra koncept om man kan utnyttja det på vettigt sett och om man undviker instabilitet och självsvängning. Det som kan bli problematiskt är att impedanskurvan och induktans varierar beroende på talspolens läge i magnetgapet. Det är en stor olinjäritet som man bör råda bukt på, vilket kan göras på annat sätt.

Tekniken har idag minst 43 år på nacken. År 2008 var det 32 år sedan Kalle Ståhl gjorde sitt examensarbete på KTH.

Att principen funkar bra vittnar ju de högtalare om som du byggt ihop och nu gjort mätningar på. Det är ju också jättebra.

Mvh
Peter

[Maarten]

Intressant Eri och kul att du mäter! 90db är ca 4-5 db lägre än diagrammet med subbasarna men det har nog endast en mindre betydelse. Drygt 3 % vid 30 Hz är bra, i nivå med Sartori wo24p som Sammel byggt med (som dock har fantastisk låg distorsion högre upp till ett par hundra hertz).
Undrar vad det skulle vara utan ACE?

Himla fint bygge också som andra berömde i tråden.
Lite svårt för mig att se de gamla bilderna, vad är det för element? (Blir bara en ikon).

Här kommer ju indirekt också en distorsionsmätning på 9LEAH, kul! Den verkar ligga runt 0,4-1 % med ett snitt kanske runt 0,7-0,8 över 200Hz om man summerar deltonerna ?


Peter, likaså intressant med all hifi-historia.

[jansch]

Jag ber om ursäkt för att jag inte förstod syftet med din tråd.

Nyfiken fråga: Vad är vidareutvecklat i Ace-Bass tekniken..... som du skriver?

[Eri]

Jag får kanske också be om ursäkt, tog nog i lite väl hårt. Sen har det blivit lite missförstånd här. Peter Steindl. Jag kanske inte uttryckte mig helt korrekt rent tekniskt i det jag skrev. Jag menar inte att Stig Carlsson använt några negativa motstånd. Däremot var ju förstärkarna i hans OA6 högtalare konstruerade med negativ utimpedans och då menar jag inte några fysiska motstånd. Det är ju så jag läst mig till att man kallar det. Allt det du skriver känner jag mycket väl till inkl. Jag blev redan från början fascinerad av tekniken när den presenterades och har nog läst allt som publicerats om den inkl. KES patent. Har också laborerat och byggt med tekniken tidigare än bygget jag visar på här.
Min tanke med tråden var inte att det skulle bli en diskussion om tekniken utan bara visa vad den kan prestera. Det har tidigare funnits diskussioner om den och de har alltid utmynnat i hur dåligt olika modeller av Audio pro låtit. Jag har alltid funderat på varför folk upplever det så. Måste erkänna att de enda modeller jag själv hört ( förutom dessa jag själv byggt ) är B2-50 och A4-14 på den tiden det begav sig. Dessa modeller presenterades det ju mätningar på och de visade ju på låga dist. värden i basområdet. Kanske har senare modeller inte varit så bra och att detta kan vara orsaken till de dåliga omdömena?
Tror inte det har varit vanligt med högtalare med så låg dist. i basen och det kanske därför de upplevs inte låta som man är van.

[Eri]

Intressant Eri och kul att du mäter! 90db är ca 4-5 db lägre än diagrammet med subbasarna men det har nog endast en mindre betydelse. Drygt 3 % vid 30 Hz är bra, i nivå med Sartori wo24p som Sammel byggt med (som dock har fantastisk låg distorsion högre upp till ett par hundra hertz).
Undrar vad det skulle vara utan ACE?

Himla fint bygge också som andra berömde i tråden.
Lite svårt för mig att se de gamla bilderna, vad är det för element? (Blir bara en ikon).

Här kommer ju indirekt också en distorsionsmätning på 9LEAH, kul! Den verkar ligga runt 0,4-1 % med ett snitt kanske runt 0,7-0,8 över 200Hz om man summerar deltonerna ?


Peter, likaså intressant med all hifi-historia.

Konstigt att du inte kan se bilderna i min byggtråd. De ligger ju på faktiskt ftp server. Kan det vara ditt webbprogram? Elementen är ju Visaton Al130 och Seas 22 TAF/G i skruttens 9LAEH. Basen är ju ett originalelement från Audio-Pro, ett 8 tums element speciellt framtaget för B1-20 subben. Kom över dessa från en kille som tagit hand om "gamla" Audio Pro:s konkurslager. När det gäller distorsionen är den så låg som 1,7% vid 30 Hz. Har rödmarkerat nere i diagrammets vänstra hörn. Det är vad programmet visar när man sätter markören vid frekvensen. Kan vara svårt att utläsa från skalan i högerkanten.

[Eri]

Jag ber om ursäkt för att jag inte förstod syftet med din tråd.

Nyfiken fråga: Vad är vidareutvecklat i Ace-Bass tekniken..... som du skriver?

Jag skrev väl inte riktigt så utan så här. "Ace-Bass är ju en vidare utveckling av tekniken med negativt utgångsmotstånd där man kan styra högtalarelementets mekaniska parametrar. Tekniken togs fram av Karl Erik Ståhl som f.ö. kallade den specialdrivning i sitt examensarbete."

Vad jag menade var att Karl Erik Ståhl utvecklat tekniken att använda förstärkare med negativ utgångsresistans till det som blev ace-bass. Hoppas det blev rätt nu. Sen har ju Göran Hahne utvecklat den vidare till något som jag tror kallas ACE plus med vilken man kan bygga fullregisterhögtalare och inte bara bashögtalare där ace-bass tekniken begränsar till ca 200-300 Hz.

[Kraniet]

Väldigt fräckt. Väldigt låg dist om man tänker på hur "simpelt" ett sånt gammalt element borde va jämfört med en del nyare grejor.

OT
Du säger du delar vid 80 Hz. Skulle inte dippen mellan 100-200 Hz gå att mildra med en högre delning? Hajja till eftersom basen sitter nere vid golvet.

[Maarten]

Ok, jag kanske läste fel men står det inte D2=1,74% och D=1,71% samt D4=0,42% i bilden?
I diagrammet med subbasarna har jag för enkelhetens skull summerat D2 och D3 eller tagit THD när de funnits. Så därför lade jag ihop dina D2 och D3 till drygt 3 % .


För övrigt: Någon gång skulle man vikta högre ordningens distorsion högre men det har jag inte haft tid eller lust till ännu.

Håller också med Kraniet om att det är ju gamla grejer, så ännu bättre då kanske.

[jansch]

Med tanke på hur små lådor som Bang&Olufsen och många andra tillverkare av aktiva högtalare nyttjar för baselementet borde det vara bl.a strömåterkoppling som delvis används.
K-E Ståhls patent är väl utgånget för länge sedan?

Visserligen nyttjar man egna varumärken, t.ex B&0 har "ABL" (Adaptiv Bass Linearisation) för, som det verkar, alla tekniklösningar för att förbättra och skydda basen. Tyvärr är det svårt att hitta scheman på aktiva basförstärkare från t.ex B&O så man kan fnula ut hur dom bär sig åt.
Det funkar ju inte att bara ladda på massa effekt under resonansen (under det massakontrollerade området).

Det vore nog annars omöjligt att ha en 15tummare i en låda på 15-20 liter och prestera acceptabel bas under 30Hz.

[petersteindl]

Positiv strömåterkoppling kan antingen tillämpas i den analoga domänen med OP och passiva filterkomponenter, eller i den digitala domänen med DSP och mjukvara. Vet inte hur B&Os lösning ser ut.

Det finns gammalt patent (Tymphany, tror jag) även på den digitala varianten som är sedan 2004/5 ungefär. Vet inte om det patentet fortfarande är aktivt.

Lilltroll har sysslat en del med sådant.

Mvh
Peter

[Morello]

Ni menar väl ändå negativ strömåterkoppling (för att åstadkomma en högohmig utgång)?

[Eri]

Ok, jag kanske läste fel men står det inte D2=1,74% och D=1,71% samt D4=0,42% i bilden?
I diagrammet med subbasarna har jag för enkelhetens skull summerat D2 och D3 eller tagit THD när de funnits. Så därför lade jag ihop dina D2 och D3 till drygt 3 % .


För övrigt: Någon gång skulle man vikta högre ordningens distorsion högre men det har jag inte haft tid eller lust till ännu.

Håller också med Kraniet om att det är ju gamla grejer, så ännu bättre då kanske.

Du har rätt. Nu har jag kollat på en uppförstorad bild av diagrammet. D2=1,735, D2=1,716, D3=0,419, tog med tre decimaler.

[Eri]

Väldigt fräckt. Väldigt låg dist om man tänker på hur "simpelt" ett sånt gammalt element borde va jämfört med en del nyare grejor.

OT
Du säger du delar vid 80 Hz. Skulle inte dippen mellan 100-200 Hz gå att mildra med en högre delning? Hajja till eftersom basen sitter nere vid golvet.

Det skulle vara intressant att få veta lite mer om den basen. Jag var i kontakt med Audio Pro i den vevan för att försöka få lite information om det. Men det försvann nog med konkursen av "gamla" Audio Pro. Den jag pratade med sa att det var ett väldigt speciellt element el. nåt i den stilen tillverkat av Harmony om jag uppfattade namnet rätt.

[Eri]

Väldigt fräckt. Väldigt låg dist om man tänker på hur "simpelt" ett sånt gammalt element borde va jämfört med en del nyare grejor.

OT
Du säger du delar vid 80 Hz. Skulle inte dippen mellan 100-200 Hz gå att mildra med en högre delning? Hajja till eftersom basen sitter nere vid golvet.

Den dippen har jag inte vetat om förrän nu. Den går kanske att göra något åt eftersom LP-filtret i basen är steglöst mellan 40 - 175 Hz. Jag ställde in detta med hörseln hjälp när högtalarna var klara sen har det aldrig ändrats. Detta är den enda reglering jag har eftersom 9LAEH har ett passivt HP- filter som ska passa ihop med basens filter. Detta designade skrutten åt mig.

[jansch]

Ni menar väl ändå negativ strömåterkoppling (för att åstadkomma en högohmig utgång)?

Nä, positiv strömåterkoppling för att erhålla "0" eller negativ impedans.

[petersteindl]

Ni menar väl ändå negativ strömåterkoppling (för att åstadkomma en högohmig utgång)?

Nej, positiv strömåterkoppling är det, för att ”gå förbi” noll ohm utimpedans och in i området där man får negativ utimpedans från slutsteget som anpassas till högtalarens impedanskurva för att uppnå de önskvärda parametrar man vill att hela högtalarsystemet skall få. Huruvida man ser detta som en högohmig utgång på slutsteget kan måhända diskuteras, men hela systemet blir lågohmigt. Förstärkaren bör hela tiden ha högtalaren som last.

Mvh
Peter

[I-or]

ACE-bass är förvisso en mycket elegant lösning, men är i praktiken inte riktigt så verkningsfullt som man kan tro:

+ Elektrisk kontroll över mekaniska parametrar
+ Självkorrigerande för linjära parametervariationer
+ Självkorrigerande för olinjäriteter i upphängningsstyvheten

- Ökad komplexitet, bl.a. med risk för instabilitet via den positiva återkopplingen
- Hög känslighet för olinjäritet i Bl-produkten
- Viss känslighet för olinjäritet i induktansen
- Minskad verkningsgrad

För ett aktivt system kan man inte se den minskade kavitetsvolym som en reell fördel - frekvensgången kan via ekvalisering hanteras även utan ACE-bass och den maximala verkningsgraden är given av kavitetsvolymen.

Det är därför totalt sett effektivare ur ett systemperspektiv att utnyttja element med hög linjäritet och ekvalisering om kavitetsvolymen är alltför liten för en vettig frekvensgång.

En med dagens mått icke genomarbetad utformning av motorsystem och spiders före FEM:s genombrott, liksom stor produktionsrelaterad spridning i elementegenskaperna, ledde på sjuttiotalet till ganska stora problem som ACE-bass hanterade på ett bra sätt. Med stora framsteg inom både elementkonstruktion och -produktion är det dock ingen slump att principen sällan används idag.

[MacBruce]

ACE-bass är förvisso en mycket elegant lösning, men är i praktiken inte riktigt så verkningsfullt som man kan tro:

+ Elektrisk kontroll över mekaniska parametrar
+ Självkorrigerande för linjära parametervariationer
+ Självkorrigerande för olinjäriteter i upphängningsstyvheten

- Ökad komplexitet, bl.a. med risk för instabilitet via den positiva återkopplingen
- Hög känslighet för olinjäritet i Bl-produkten
- Viss känslighet för olinjäritet i induktansen
- Minskad verkningsgrad

För ett aktivt system kan man inte se den minskade kavitetsvolym som en reell fördel - frekvensgången kan via ekvalisering hanteras även utan ACE-bass och den maximala verkningsgraden är given av kavitetsvolymen.

Det är därför totalt sett effektivare ur ett systemperspektiv att utnyttja element med hög linjäritet och ekvalisering om kavitetsvolymen är alltför liten för en vettig frekvensgång.

En med dagens mått icke genomarbetad utformning av motorsystem och spiders före FEM:s genombrott, liksom stor produktionsrelaterad spridning i elementegenskaperna, ledde på sjuttiotalet till ganska stora problem som ACE-bass hanterade på ett bra sätt. Med stora framsteg inom både elementkonstruktion och -produktion är det dock ingen slump att principen sällan används idag.

Kalle Ståhl publicerade väl en rätt så ingående beskrivning av hela härligheten. ( I JAES? ). Vet i alla fall att jag har papiret "någonstans". Minns att någon amerikansk recensent hänfört skrev "Gosse, du har gjort det omöjliga!". Elegant var lösningen förvisso, men inte i alla delar obekant. Syntetisering av mekaniska parametrar fanns t.ex i avancerade styrningar för modelljärnvägar, där man ville få tågsätten att verka "tyngre" vid start och stopp.

[I-or]

Ja, jag har tagit del av JAES-rapporten. Herr Ståhl lyckades, där många andra tidigare hade gått bet. Grundprinciperna var väl kända, men det var ingen som hade fått till den negativa utgångsimpedans som krävdes.

Ur en perceptuell synvinkel var det lite tråkigt att ACE-bass-systemen förvisso hade en låg undre gränsfrekvens och en låg distorsion upp till medelhöga ljudtrycksnivåer, men tyvärr en alldeles för låg luftpumpningskapacitet. Detta medförde att högtalarna kunde framstå som kraftlösa. Dessutom var detta före ekvaliseringens tidsålder, varför rumsbidragen ofta medförde att lågbasen blev alltför dominerande (högtalarna uppvisade för låga frekvenser konstant frekvensgång i frifält).

[Eri]

Hur tusan tar man bort ett inlägg som blev fel. Detta forum gör mig ibland vansinnig för att man inte har full kontroll och kan rätta till när det blir fel.

[Almen]

Hur tusan tar man bort ett inlägg?

Man klickar på x-et ("Ta bort inlägg").

[Eri]

Hur tusan tar man bort ett inlägg?

Man klickar på x-et ("Ta bort inlägg").

Problemet var att jag inte visste detta. Det blev fel första gången jag skrev. Skrev därför ett nytt. Sen kunde jag inte ta bort det tidigare felaktiga.

[Almen]

Hur tusan tar man bort ett inlägg?

Man klickar på x-et ("Ta bort inlägg").

Problemet var att jag inte visste detta. Det blev fel första gången jag skrev. Skrev därför ett nytt. Sen kunde jag inte ta bort det tidigare felaktiga.

Nä, man kan bara ta bort sitt inlägg så länge det är det sista i tråden. Man kan editera ytterligare några timmar, så det man kan göra då är att ta bort all text.

[Eri]

Ja, jag har tagit del av JAES-rapporten. Herr Ståhl lyckades, där många andra tidigare hade gått bet. Grundprinciperna var väl kända, men det var ingen som hade fått till den negativa utgångsimpedans som krävdes.

Ur en perceptuell synvinkel var det lite tråkigt att ACE-bass-systemen förvisso hade en låg undre gränsfrekvens och en låg distorsion upp till medelhöga ljudtrycksnivåer, men tyvärr en alldeles för låg luftpumpningskapacitet. Detta medförde att högtalarna kunde framstå som kraftlösa. Dessutom var detta före ekvaliseringens tidsålder, varför rumsbidragen ofta medförde att lågbasen blev alltför dominerande (högtalarna uppvisade för låga frekvenser konstant frekvensgång i frifält).

Kan du förtydliga lite. "tyvärr en alldeles för låg luftpumpningskapacitet" Kan detta bero på att högt. el. på den tiden inte var tillräckligt kapabla i kombination med för låg förstärkareffekt? "rumsbidragen ofta medförde att lågbasen blev alltför dominerande " Berodde detta möjligen på att frekvenskurvan i basområdet inte var anpassad till rummets bidrag?
Kan detta vara orsaken till att Audio Pro:s bashögtalare ofta får dåliga omdömen för sin återgivning. A4-14 hade ju filter för att kunna anpassa högt. till olika placeringar i rummet.

[petersteindl]

Ja, jag har tagit del av JAES-rapporten. Herr Ståhl lyckades, där många andra tidigare hade gått bet. Grundprinciperna var väl kända, men det var ingen som hade fått till den negativa utgångsimpedans som krävdes.

Ur en perceptuell synvinkel var det lite tråkigt att ACE-bass-systemen förvisso hade en låg undre gränsfrekvens och en låg distorsion upp till medelhöga ljudtrycksnivåer, men tyvärr en alldeles för låg luftpumpningskapacitet. Detta medförde att högtalarna kunde framstå som kraftlösa. Dessutom var detta före ekvaliseringens tidsålder, varför rumsbidragen ofta medförde att lågbasen blev alltför dominerande (högtalarna uppvisade för låga frekvenser konstant frekvensgång i frifält).

Konstant frekvensgång i frifält är väl en parameter man kan välja att ställa in d v s att optimera designen för, eller? Man kan väl exempelvis välja annan parameterkombination och istället få ett fall på 6 dB/oktav mot DC. I så fall blir systemet hastighetskontrollerat om jag förstått principen med ACE. Nu har jag inte satt mig in i principen tillräckligt mycket för att dimensionera med negativ utimpedans, men om man önskar eliminera inverkan av det man kallar emk eller motemk, så borde negativ utimpedans vara en möjlig lösning. Frågan är om man i så fall vill att systemet skall verka ner till DC?

Mvh
Peter

[I-or]

Kan du förtydliga lite. "tyvärr en alldeles för låg luftpumpningskapacitet" Kan detta bero på att högt. el. på den tiden inte var tillräckligt kapabla i kombination med för låg förstärkareffekt? "rumsbidragen ofta medförde att lågbasen blev alltför dominerande " Berodde detta möjligen på att frekvenskurvan i basområdet inte var anpassad till rummets bidrag?
Kan detta vara orsaken till att Audio Pro:s bashögtalare ofta får dåliga omdömen för sin återgivning. A4-14 hade ju filter för att kunna anpassa högt. till olika placeringar i rummet.

Audio Pros "originalserie" av basmoduler med B2-50 som förstfödd, hade relativt små baselement om 6,5". Dessa hade, även om xmax var hyggligt, en väl liten aktiv area för att skapa ordentliga ljudtrycksnivåer runt 30-40 Hz, där konen inte har någon hjälp av basreflexporten. Om man hade någorlunda kapabla fullregisterhögtalare med 8"-element eller större, så kunde den linjära luftpumpningskapaciteten i den övre lågbasen därför t.o.m. sjunka med basmodulen inkopplad.

Idag använder man massor av klass D-effekt för basmoduler och kan därmed utnyttja element med betydligt större aktiv area i kaviteter av samma volym. I många lyssningsrum kan man med fördel låta frekvensgången falla av något under ca 50 Hz, där rumsbidragen annars gör att frekvensgången i lyssningspositionen stiger väl mycket.

Audio Pro fick under det tidiga åttiotalet genomgående goda recensioner för alla sina konstruktioner. De tappade dock hifi-greppet för flera decennier sedan, men har den senaste tiden sålt multiroom-högtalare med framgång.