Calleberg skrev:Tack för det klargörandet.
Vore intressant att se hur det beter sig med Halvtrattsvarianten som blir om man använder lådvägen som del av slitsen.
Som tex jag och Glebster gjort.
Jag märkte t.ex att den större radie som jag gjorde i min testlåda något oväntat påverkade turbulensen negativt. (testade med pappersremsor och den ena sidan av porten med liten radie hade en tydlig och gradvis påverkan på remsorna ju närmre portens öppding man kom, medans storradiesidan var mycket stökigare och inkonsekvent.
viewtopic.php?f=3&t=72247&hilit=revisited&start=30#p2190071Jag tror att den har att göra med att flödet tvingas byta riktning lite grann iomed halvtratten och att en ökad radie där gjorde att riktningsändringen blev större.
Ja, att expandera flödet alltför snabbt är inte helt optimalt. Som synes för den optimerade formen ovan är avslutningsradien relativt stor, vilket leder till en relativt långsam flödesexpansion.
Jag har inte skapat någon bild för en asymmetrisk öppning, men har simulerat en sådan lösning tidigare och detta ger inte en lika låg risk för turbulens som den symmetriska formen ovan. Det är mycket tydligt att flödet kommer att riktas ungefär i riktning med den lutande ytan och när man har en så pass liten "baffelhöjd" som bara tjockleken för en lådvägg på ena sidan så leder detta till ytterligare problem. Detta gäller dock inte för Glesters konstruktion (i den av mig rekommenderade varianten) eftersom lådväggen fortsätter under porten en bra bit utanför portmynningen. Man bör dock inte överdriva hörbarheten av diverse icke-ideala förutsättningar, se nedan.
För övrigt är det huvudsakligen den första pipmoden i längdled (runt 300 Hz för en portlängd om ca 50 cm) som exciteras av turbulensen och gör denna extra hörbar med ett tydligt brusband som sticker upp ur allmänbruset från turbulensen. Detta brusband har förstås konstant frekvens och därmed en helt annan signatur än harmoniska komponenter från konen. Intressant nog är det pipresonanserna som styr virvelavlösningsfrekvensen och systemet blir därför självförstärkande (alltså slumpmässig störning -> pipresonans -> periodisk störning). Detta gäller dock alla portar oavsett utformning när turbulensen uppnår en viss nivå, men problemet med cirkulära portar är att de uppnår periodisk virvelavlösning á la Strouhal
vid portavstämningsfrekvensen (inte bara vid pipresonansfrekvenserna, alltså) redan vid relativt låga strömningshastigheter. Om man är orolig över de problem som pipresonanserna orsakar kan man lätt sänka nivån för dessa med 10-20 dB genom en smart placering av hål i bukområdena (avstämda resonatorer är ännu fiffigare) eller elastiska portväggar här. Detta är dock överkurs, speciellt när portarna har strömningsoptimerats.
Hörselns med frekvensen ökande känslighet ger ganska hög hörbarhet för pipresonansbruset
med en sinussignal in även om det ligger mycket långt under grundtonen i nivå. Man hör detta brus tydligt även när det ligger -50 till -60 dB relativt grundtonen med en sinus vid avstämningsfrekvensen. Dock är hörbarheten låg med ett typiskt musikspektrum som jämförelsevis leder till intermodulationsprodukter om kanske -30 dB från konens olinjära rörelser. Det bör inte komma som någon överraskning att nästan allt låter illa med ett sinussvep (som förstås saknar all form av maskering).
Slutligen måste man hålla i minnet att strömningsakustik är ett extremt komplicerat ämnesområde med vanligtvis extremt stora skillnader mellan teori och praktik...
