Calleberg skrev:Har liknande erfarenheter, fast tvåkanal enbart.
Dvs stora skilnader i lågbasutsträckning och "SLAM" som inte går att förklara med skillnader i tonkurva eller skillnad i uteffekt.
Jag kan börja med vad jag INTE tror det beror på.
Inte effekten
Inte "Slew rate"
Och inom rimliga gränser inte heller "dämpfaktorn"
Däremot får jag en känsla av att det till största delen handlar om förmågan att driva svåra laster. Alltså låga impedanser med stor reaktiv del. En robust Strömförsörjning spelar stor roll, och jag tror att Switchade nätagg kanske kan ha en fördel jämfört med konventionella strömförsörjningar vdg. lågbasförmåga och slam rent generellt eftersom de är billigare än en bautatrafo och en massa kondingar med liknande prestanda.
Min erfarenhet är att slutsteg med konventionell nätdel som dubblar utefekten i 4 Ohm och sedan även i 2 Ohm har vad som krävs för brutalhård basåtergivning. Dvs en 300 wattare i 8 Ohm som lämnar 600W i 4Ohm och 1200W i 2 Ohm är allt som behövs.
Det här vet diverse marknadsavdelningar om varför det händer att 8 Ohms effekten ibland är lite onödigt lågt specat för att det skall se bättre ut på papperet.
Intressant! Nu förstår jag inte riktigt vad switchad nätdel, dämpfaktor osv är eller vad det gör men säkert finns stora skillnader i allmän konstruktion mellan en receiver anno 2019 och en anno 1993. Vad jag däremot INTE förstår är hur en mättekniskt bevisligen exemplarisk tonkurva kan så markant skilja sig mot en annan likaledes exemplarisk tonkurva. Båda förstärkarna mäter mycket frekvenslinjärt. De dynamiska effekterna i Onkyon är markant högre. Ändå upplevs en skillnad i sättet de återger bas, och en som ger för handen att den svagare upplevs som den markant kraftfullare. Den ger inte en starkare bas rent nivåmässigt men en annan känsla av stabilitet. All logik säger att det borde vara tvärtom.
Skillnaden märks även på nivåer som kanske handlar om 5 w i de dynamiska utbrotten. Vid en medelnivå om kanske 80dB..
Hur är det möjligt att en uppmätt tonkurva som håller sig inom avvikelser om en tiondel av en decibel mellan 20-20000Hz kan ge ett annorlunda ljudande resultat inom ett område där inte ens effekten kan ha en avgörande betydelse?
Skillnaden är påtaglig. Kanske särskilt vid lägre ljudtryck där basen upplevs tydlig och genomträngande via Denon där den kraftigare Onkyon får högtalarna att låta mindre.
Onkyo är måhända mer dynamisk. Vid starka ljudtryck kan smällen i en bastrumma upplevas mer dramatisk än via Denon..men det stannar vid att vara just en "smäll" där det via Denon blir ett instrument där man upplever storleken och resonansen i själva luftutrymmet.
Mycket märkligt... Mäter det snarlikt borde det låta snarlikt och i de flesta fall, utom när vi pratar extrem förstärkaresoterika som jag haft förmånen att lyssna till vid tillfällen, har jag också tyckt att det låter snarlikt. Mitt motto har lite varit att så länge effekten svarar upp mot kravet på ljudtryck spelar det inte så stor roll vilken förstärkare man väljer. Nu har en ganska oansenlig tingest som är 30 år gammal fått mig att vackla i min tro och det är omtumlande.. Hur kan två snarast identiska tonkurvor, distorsionsnivåer osv låta så olika..Om två stärkare mäter likadant mellan 20-60Hz (eller 20-20000Hz för den delen) borde de också låta likadant. Särskilt vid nivåer där båda har tillräckligt med reserver för även välinspelad.musik med höga krav på dynamisk headroom.
Det blir inte mindre förvirrande av att den mätmässigt svagare stärkaren upplevs som betydligt kraftigare.
