Moderator: Redaktörer
Morello skrev:Nja, det öppna systemets bandbredd definieras med få undantag av en dominerande pol som utgörs av "millerkondensatorn" (cirka 47-220pF) i kombination med GE-stegets dynamiska kolektorresistans. Detta för att de mer högfrekventa, paracitinducerade polerna inte skall skapa stabilitetesproblem.
Plockar man bort "Millerkondensatorn" ökar det öppna systemets bandbredd avsevärt, men systemet kommer sannolikt att uppvisa instabilitet då det återkopplas.
Morello skrev:"Anledningen till att att motkopplingen sjunker, d v s i praktiken att råförstärkningen sjunker är i huvudsak strö/parasitkapacitanser."
Detta stämmer inte (se mitt inlägg ovan) - det är den dominerande polen bestående av "millerkondensatorn" i kombination med den dynamiska kolektorimpedansen som avgöra det öppna systemets bandbredd i ett typiskt slutsteg.
Morello skrev:"Anledningen till att att motkopplingen sjunker, d v s i praktiken att råförstärkningen sjunker är i huvudsak strö/parasitkapacitanser."
Detta stämmer inte (se mitt inlägg ovan) - det är den dominerande polen bestående av "millerkondensatorn" i kombination med den dynamiska kolektorimpedansen som avgöra det öppna systemets bandbredd i ett typiskt slutsteg.
Morello skrev:Vad jag försöker framföra är att den dominerande polen i ett typiskt slutsteg inte utgörs av paracitkapacitanser, utan av den så kallade Millerkondensatorn (i kombination med GE-stegets kollektorresistans), som typiskt ansluts mellan bas och kollektor i GE-steget ("VAS").
Morello skrev:Jag varken vill eller kan hindra någon från att simulera. Jag har själv simulerat rörslutsteget. Det luriga är göra en adekvat modell av utgångstrafon. Kommer inte riktigt ihåg hur väl Hammond datablad stämde med verkligheten. Notera att det finns två snarlika utgångsjärn med samma kärna.
Som du kanske sett finns en hel del mätdata i GDS-tråden. Vore kul att se hur väl simulerad data stämmer med din spice-simulering.
jansch skrev:Morello skrev:Vad jag försöker framföra är att den dominerande polen i ett typiskt slutsteg inte utgörs av paracitkapacitanser, utan av den så kallade Millerkondensatorn (i kombination med GE-stegets kollektorresistans), som typiskt ansluts mellan bas och kollektor i GE-steget ("VAS").
Om vi nu skall gå till botten med detta så att alla hänger med.....
Det blir lite fulretorik att skriva så som du gör. Alltså:
Utan parasitkapacitanser mellan t.ex bas-kollektor i ett common emitter förstärkarsteg (eller GE-steg som du skriver) FINNS INGEN MILLEREFFEKT OCH DÅ HELLER INGEN "MILLERKONDENSATOR".
Millereffekten är en konsekvens av parasitkapacitans och förstärkning så som Peter skriver i sitt inlägg. Matematik helt enkelt.
Jag kan gissa vad din nästa nja-kommentar blir.......
Flint skrev:Morello skrev:Jag varken vill eller kan hindra någon från att simulera. Jag har själv simulerat rörslutsteget. Det luriga är göra en adekvat modell av utgångstrafon. Kommer inte riktigt ihåg hur väl Hammond datablad stämde med verkligheten. Notera att det finns två snarlika utgångsjärn med samma kärna.
Som du kanske sett finns en hel del mätdata i GDS-tråden. Vore kul att se hur väl simulerad data stämmer med din spice-simulering.
Jag påstår att trafon bör stämma riktigt bra. Slutören kör jag på 33,7W Pa, I=72.8mA. Är det OK?
Morello skrev:Flint skrev:Morello skrev:Jag varken vill eller kan hindra någon från att simulera. Jag har själv simulerat rörslutsteget. Det luriga är göra en adekvat modell av utgångstrafon. Kommer inte riktigt ihåg hur väl Hammond datablad stämde med verkligheten. Notera att det finns två snarlika utgångsjärn med samma kärna.
Som du kanske sett finns en hel del mätdata i GDS-tråden. Vore kul att se hur väl simulerad data stämmer med din spice-simulering.
Jag påstår att trafon bör stämma riktigt bra. Slutören kör jag på 33,7W Pa, I=72.8mA. Är det OK?
Ja, några mA hit eller dit bör inte spela någon avgörande roll. Jag avsåg för övrigt katodström och den är ju som bekant högre än enkom anodströmmen.
Morello skrev:Ska man vara petig saknas en RC-länk efter trafon, men den bör inte göra någon avgörande skillnad med en strikt resistiv last.
Du kör igång när du vill.
Morello skrev:Skärmgallermotstånden bör vara med tycker jag.
Till de som inte vet var originalschemat finns:
https://user.faktiskt.io/Morello/Tube-p ... steg-B.PDF
Flint skrev:Fixat. Hittar du något mer?
Morello skrev:Flint skrev:Fixat. Hittar du något mer?
Inte vad jag har sett hittills.
Kan rota fram min trafomodell om du vill jämföra.
Morello skrev:jansch skrev:Morello skrev:Vad jag försöker framföra är att den dominerande polen i ett typiskt slutsteg inte utgörs av paracitkapacitanser, utan av den så kallade Millerkondensatorn (i kombination med GE-stegets kollektorresistans), som typiskt ansluts mellan bas och kollektor i GE-steget ("VAS").
Om vi nu skall gå till botten med detta så att alla hänger med.....
Det blir lite fulretorik att skriva så som du gör. Alltså:
Utan parasitkapacitanser mellan t.ex bas-kollektor i ett common emitter förstärkarsteg (eller GE-steg som du skriver) FINNS INGEN MILLEREFFEKT OCH DÅ HELLER INGEN "MILLERKONDENSATOR".
Millereffekten är en konsekvens av parasitkapacitans och förstärkning så som Peter skriver i sitt inlägg. Matematik helt enkelt.
Jag kan gissa vad din nästa nja-kommentar blir.......
Ditt tonläge är tveksamt. Millereffekt betyder att i detta fall kondensatorn ser större ut än vad den faktiskt är då kollektorn inte är signalmässig jord. I ett typiskt transistorsteg är millerkondensatorn i storleksordningen 100 pF, vilket är avsevärt mycket mer än den intrinsikala paracitkonding i själva trissan. Det är således inte paraciten som utgör den dominerande polen.
jansch skrev:"Ja, Millereffekten är dominerande just för att parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen"
Flint skrev:jansch skrev:"Ja, Millereffekten är dominerande just för att parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen"
Så ser jag det.
Millereffekten = parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen.
jansch skrev:
Så kan vi inte åtminstone vara överens om: Ingen parasitkapacitans, ingen Millereffekt VSB
Morello skrev:Flint skrev:jansch skrev:"Ja, Millereffekten är dominerande just för att parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen"
Så ser jag det.
Millereffekten = parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen.
Millereffekten handlar om att en impedans Z (helt godtycklig) som ansluts mellan in- och utgång kan beskrivas med en ekvivalent impedans Zekv mellan ingång och jord. Z kan förstås bestå av en parasit eller något helt annat.
Hur gick det med simuleringen?
Flint skrev:Morello skrev:Flint skrev:
Så ser jag det.
Millereffekten = parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen.
Millereffekten handlar om att en impedans Z (helt godtycklig) som ansluts mellan in- och utgång kan beskrivas med en ekvivalent impedans Zekv mellan ingång och jord. Z kan förstås bestå av en parasit eller något helt annat.
Hur gick det med simuleringen?
OK. Jag medger att min bild av Millereffekten är difus. Tippar att det skulle ta flera år att få en hyfsad bild av hur den fungerar. Jag har inte ägnat den någon tid alls hittills.
Jo, ditt steg är är nästan färdigsimmat. Det har gått bra. Jag gjorde det mesta i natt och nu 09.47 ska kaffet igång och sen tar jag resten.
Tippar att det tar några timmar till, inte kaffet men simturen. Dessvärre måste jag ut i förvirringen och handla lite käk också.
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot], Nicke och 38 gäster