Johan_Lindroos skrev:Wiim Ultra har främst två problem:
1) Den ger för låg maximal utspänning.
2) Den är en tvåkanalsapparat, det vill säga att DRC (Dynamic Range Control) för nedmixning av multikanalssignaler (Dolbybitströmmar) till tvåkanaligt ljud gör till nivån "RF-Mode" (-20 [dBFS] -3 dB ==> -23 dBFS]. Förslaget är att istället använda en multikanalsapparat för ljudavkodning även om man bara vill köra tvåkanalig utgång, då blir DRC på -31 dBFS ("Line Mode"). Med apparater i RF Mode kastar man bort värdefullt dynamiskt utrymme och inför dynamikkompression istället (detta gäller alla tvåkanaliga apparater).
Hej på dig du.
Du har säkert rätt i det du skriver, rent tekniskt alltså, även om det jag inte är så tekniskt bevandrad i ämnet att jag förstår fullt ut vad du menar.
Men, nu har jag i alla fall haft mitt lilla ljudintresse i närmare 50 år, om jag är fräck nog att räkna med min kanske blygsamma start på 70talet med nån på den tiden halvkraftig receiver från Hitachi (tror jag det var…), Tandberg kassettspelare TCD 310 mkII och ett par OM61 högtalare. Jag kollade nu och jag skrev ett inlägg på detta forum redan 2007 om mina grejor, som jag citerar här.
Dr_Tinnitus skrev:De första högtalarna av något så när hiFi-klass som jag skaffade var ett par Skantic (eller var det Luxor kanske...?) Som var rektangulära med invinklad baksida och baffeln knäckt i ändarna. De hade en bas i mitten på baffedln och en diskant på var sida, tryckkammare. De så närmast ut som mindre monitirer med träfaner och svart bakände. De kunde alltså läggas i vinkel på golv eller monteras i hörn. Någon som mins dessa? sent 70tal alltså.
Efter dessa så köpte jag en lite kapablare hemmastereo, med en av Hitatchis värre recievrar, ett Skantic kassettdäck som såg förvillande lika ut som ett Tandberg 320 MK2 (som jag skaffade efter ett tag till) det vare helt relästyrt och spolade snabbt som fan. Skivsvarv blev en Hitachi det med. Högtalarna blev just ett par flång nya OM61 i svart ekfaner.
Minns jag rätt nu så har jag för mig att det var först i OM71 som det fanns en slavbas i botten ner mot golvet. Jag får ibland flashbacks om att jag hade slavbas i mina OM61, eller att jag ville ha ett par OM71 för där var det slavbas..... Minnet, minnet......
Hur som helst så lät dessa OM61 riktigt trevligt med den tidens mått mätt. Lätt luftigt och men rätt bra punch. Men inte så märkvärdig tung djupbas, utan mer åt det snärtiga torra hållet i basen.
Det satt två vred uppe till höger på en vinklad kant, där man kunde justera nivån på elementen, och man kunde klämma på en genomskinlig plastvinkel som skydd över knapparna.
Det är möjligt att de har fastnat på bild på något foto från den tiden, liksom anläggningen i övrigt.
Dr Tinnitus.
Nåväl. WiiM Ultra var det…
Jag har aldrig haft en enda surroundanläggning, eller biouljudsljox i någon form, i hela mitt liv. Det har aldrig intresserat mig. Närmast var väl att man tyckte det verkade spännande då på 70talet med fyrkanals stereo, som var lite på modet då ett tag. Men en fyrkanals receiver av nåt av de kända märkena var för dyra, och så skulle man ju ha dubbelt så många högtalare som frigjorde mer utrymme i plånboken, men inte i lyssningsrummet…. Och så var det on om de rackarns dyra skivorna med 4-kanalsinspelningar, och de fanns mest bara med klassisk musik som ju alla i åldern 17-20 år suktar efter….. Nä, så det blev inget av med det, med nåt flerksnsligt, och det är inget jag ångrar alls faktiskt.
Så, jag har lyssnat på vanligt tvåkanalig stereo i alla tider, osvsett vad ljudet kommit ifrån, typ allt från vinyl, kassettband, DAT-band, CD, filmljud i allehanda format beroende på vilken streamningtjänst (TV-box-tjänst) det handlat om, och då nedmixat till vanlig 2-kanals stereo ut till mina högtalare. Och jag har tyckt det låtit jäkligt bra, eller i alla fall så jäkla bra att jag i princip aldrig saknat nåt. Inte sedan jag blev med min senaste uppsättning som sedan ca 1994 bestod av ett för tiden påkostat försteg Denon DAP 2500A och ett par monoblock Denon POA 6600A som först drev ett par små monitorer JBL 4301B, senare ett par JBL 580HP (som står i ett hörn fortfarande) och sedan 2007 ett par JBL 250Ti.
Och igår när jag fått igång min nya WiiM och kunde ta första provlyssningen så lät det för mig mycket bra, i alla fall inget negativt som jag kunde höra. Utan snarare bättre än tidigare uppsättning men det kan ju ha varit psykologiskt utifrån att man hade förväntningar. Lyssnade bl annat på en skiva nedladdad från Apple Musik med inspelning från The Wannamaker organ, en fet grunka minst sagt…. Och mina gamla JBL 250Ti visa att de trots åldern är skapligt kapabla med orgelns lägre register.
Så jag är rätt säker på att bli mycket nöjd med denna WiiM sett till dess ljudkvaliteter. Och ser man sen på div recensioner på nätet så är det inte vad jag vet några som lyft fram det problem du nämner, ja även om man nu ska vara försiktig med att svälja vad som folk babblar om på t ex YouTube i sina kanaler.
Men infon du lade fram uppskattas såklart ändå