Svante skrev:...men jag tänker helt enkelt mycket bättre med impedanser.
Ja, så skrev du, och nu när jag tänkt en massa på det, tror jag att jag skall testa om detta verkligen är sant

, eller om det bara är "som du tror att du nog tycker"...
Du får själv avgöra! Jag ger dig frågan att svara på, ärligt förutsätter jag.
Nu kommer den:
-Om någon berättade för dig att han har en effektförstärkare för hifi-bruk, med en synnerligen styv utgång, tillika en styv nätdel, skulle du uppfatta detta som att de nämnda delarna är hög- eller lågohmiga?
(Jag förutsätter att du uppfattar en apparat med mjuk nätdel (respektive mjuk drivförmåga utåt högtalarna) som en med den inverterande impedansen mot vad du angav vara den styvas kännetecken.)
Nu när du svarat på detta, snabbt, spontant och ärligt, ber jag dig svara på:
-Vad menar en person som säger att hans industrirobot har ett styvt agerande? Och vad betyder det när han säger att han var missnöjd med den förra han hade, för att den var för mjuk?
Vilken av dem är hög- respektive lågohmig? Vilken impedans (hög/låg) är en generator av läge och vilken är en kraftgenerator?
Haltar din impedansmodell nu?
Jag (som tror jag vet dina svar redan i förväg) tycker de illustrerar att det inte alls är så självklart att impedansanalogin är så intuitiv som dess tillskyndare brukar antyda (alltså argumentet att det är "lätt" att förstå att rörelse är ström och att kraft är spänning).
De allra flesta som skall hantera den mekaniska världen med impedansanalogin, har svårt att förlika sig med att en stor tung och stark robot med oerhört hård lägesåterkoppling, faktist är en mekaniskt
högohmig grunka (förutsatt att den skall dömas efter impedansanalogins begrepp).
En helt lealös robot utan återkoppling och med strömdrivna motorer (en robot som fladdrar helt okontrollerat men är lättstoppad och oerhört störkänslig (mot yttre krafter)) är däremot mekaniskt lågohmig! (Igen: Förutsatt att den skall dömas efter impedansanalogins begrepp.)
Det verkar som om impedansanalogin trots allt känns bakvänd för de flesta.
När man i hifi-kretsar säger en "styv förstärkare" så menar man ju en lågohmig, men det alla (eller?) skulle kalla för en mekaniskt styv grunka - är faktiskt en extremt högohmig sak - om man använder impedansanalogin!
Är den verkligen så självklar och lättbegriplig den där impedansanalogin - ens i rena mekaniska system?
Jag är tveksam...
Jag har svårt att svälja påståendet att det skulle vara generellt lätt för elektriskt kunniga personer, att översätta ström till rörelse, i praktiken - när man inte har betänketid (trots att de flesta som presenteras för analogin tycker att den mejkar sens).
Min erfarenhet är att de flesta gör fel, och faktiskt snarare är instinktivt admittandmodellerade i själen.
Fast
jag fattar förstås impedansanalogin!
Använder den faktiskt rätt obehindrat för strikt mekaniska system, men normalt använder jag faktiskt mina egna mekaniska komponenter - hellre än elkomponenter. Då kan jag ju definiera impedans som jag vill, och då kör jag faktiskt rörelsen (läget) som primärsignal och krafterna som konsekvens.
Det beror förstås på att det är rimligast att återkoppla läget i de flesta mekaniska system, medan det ofta är rimligt att återkoppla spänningen i hifi-elektronik (visst finns det strömåterkopplade situationer också, men...).
Att högtalarelement är ett litet specialfall där det snarast handlar om att accelerationsåterkoppling skulle vara aktuellt, och att det av olika skäl betyder att det i stora delar av frekvensområdet är jämförbart med en kraftåterkoppling*, det är en fråga för sig (som dessutom inte alls är en sanning i lågfrekvensområdet).
Vh, iö
- - - - - -
*Fast egentligen inte alls, det vara verkar så, eftersom F=ma får massan att verka som en konstant. en accelerationsåterkoppling är en sorts rörelseåterkoppling - INTE en kraftåterkoppling. De kan dock spegla varandra perfekt, men de är två helt skilda principer!

Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).