Smudgemen har jag två spår med.
Är du van vid hårdkomprimeradde tillika närmickade popskivor så kan jag förstå att det känns ovant att lyssna på fulldynamiskt och klangligt oförvanskay material.
Att hänga upp en kulmikrofon i taket på en replokal låter ofta mycket, mycket mer likt verkligheten än en typisk popproduktion där man skruvat till vansinne.
Jobbar just nu med en popskiva och det finns knappt en kanal som inte har EQ och kompressor (fullregister eller multiband).

Addera sedan en typisk mastering-limiter på mixen och vi är fjärran från hur det lät på riktigt. Så fungerar popindustrin idag. Det är inte någradokument med Hasselbladskamera, utan ruggigt tillskruvade produktioner.
I skenet av detta tycker jag Studio Blues skivor är mycket uppfriskande - att kunna lyssna på hur instrumenten de facto lät finner jag höggradigt intressant!
