Inte för att jag vill idka någon sorts påtryckning, men...
För en person med din uttalat välutvecklade känsla för stil, färgsättning, smak och finess, torde det väl vara snarast en utmaning att använda surroundburkar på ett för livsmiljön estetiskt förhöjande sätt?

(en målad i mylla, en i morän, en i...)
Fast å andra sidan: Filmtittning i stereo är verkligen oerhört underskattat! Jag väljer i 100 fall av 100 en god stereolyssning framför en normal surroundlyssning av den sort som de flesta hifi-handlare erbjuder, alltså en sådan där, där man för varje surroundeffekt som används, bara påminns om att man har teknisk apparatur runt om sig.
I många fall tycker jag dock att en stereofonisk uppspelning av 5.1-spåret, nedmixat enligt Lt/Rt (vilket går att åstadkomma i varje fall inom DTS-standarden) vinner över den tvåkanalsmix som brukar finnas färdig på DVDn.
Allra viktigast tycker jag en sådan downmix är, om man har för avsikt att spela in materialet (på ett tvåkanaligt medium) eftersom man då i efterhand kan åstadkomma en trevlig matrisdekodning upp till flerkanalig förnimmelse.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).