Hur fungerar rör?

Hur funkar tekniken bakom bra hifi?

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
lilltroll
 
Inlägg: 1697
Blev medlem: 2005-01-03

Hur fungerar rör?

Inläggav lilltroll » 2006-01-29 01:26

Hur fungerar de ? (elektronrör)

Användarvisningsbild
Morello
 
Inlägg: 36554
Blev medlem: 2003-05-19
Ort: Stockholm/Täby

Inläggav Morello » 2006-01-29 16:56

Triodrör:

Elektoner emitteras från den upphettade katoden. Anoden är positiv relativt katoden, varför elektronerna accelereras mot anoden. Ett galler mellan anoden och katoden medger modulation av E-fältet mellan anod och katod, varpå röret kan användas som en elektronisk ventil. 8)
Driver: www.sybariteaudio.se
-Innehar F-skattsedel-

”Messen ist Wissen, aber messen ohne Wissen ist kein Wissen”

"Es ist noch kein Meister vom Himmel gefallen"

Användarvisningsbild
Jax
Slacktivist/Admin
 
Inlägg: 7048
Blev medlem: 2003-12-12
Ort: ogonal

Inläggav Jax » 2006-01-29 17:16

Här finns lite läsning:

How vacuum tubes work.
- Militant slacker

Användarvisningsbild
lilltroll
 
Inlägg: 1697
Blev medlem: 2005-01-03

Inläggav lilltroll » 2006-01-29 22:34

Morello skrev:Triodrör:

Elektoner emitteras från den upphettade katoden. Anoden är positiv relativt katoden, varför elektronerna accelereras mot anoden. Ett galler mellan anoden och katoden medger modulation av E-fältet mellan anod och katod, varpå röret kan användas som en elektronisk ventil. 8)


Jag är inte helt med. När potentialen på gallret ändras så händer vadå? Vi får två E-fält med olika styrka mellan anod och katod eller?
Blir inte "galler" strömmen ganska stor vid modulation då?

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2006-01-29 22:58

lilltroll skrev:
Morello skrev:Triodrör:

Elektoner emitteras från den upphettade katoden. Anoden är positiv relativt katoden, varför elektronerna accelereras mot anoden. Ett galler mellan anoden och katoden medger modulation av E-fältet mellan anod och katod, varpå röret kan användas som en elektronisk ventil. 8)


Jag är inte helt med. När potentialen på gallret ändras så händer vadå? Vi får två E-fält med olika styrka mellan anod och katod eller?
Blir inte "galler" strömmen ganska stor vid modulation då?


Nja, gallret ligger väl lite på den negativa sidan om katoden. Lite som en FET. Skulle man dra upp det mot högre spänning än katoden så skulle det väl börja gå ström.

/Svante, nybliven rörexpert... :roll:
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
Morello
 
Inlägg: 36554
Blev medlem: 2003-05-19
Ort: Stockholm/Täby

Inläggav Morello » 2006-01-30 00:16

Gallret är normalt negativt relativt katoden, men ibland låter man gallret passera nollan och då arbetar förstärkarstsget i klass "A2" eller "AB2".
Driver: www.sybariteaudio.se
-Innehar F-skattsedel-

”Messen ist Wissen, aber messen ohne Wissen ist kein Wissen”

"Es ist noch kein Meister vom Himmel gefallen"

Användarvisningsbild
Jax
Slacktivist/Admin
 
Inlägg: 7048
Blev medlem: 2003-12-12
Ort: ogonal

Inläggav Jax » 2006-01-30 00:59

Gallret är ett galler för att det är ett... galler, dvs det är hål i det. 8O

Man skulle för trioden kunna säga att den negativa potentialen på gallret reglerar storleken på hålen. Anoden vill rycka till sig elektroner från molnet runt katoden och en del av elektronerna dras igenom trots "gropen" i det elektriska fältet mellan anod och katod. Ju mindre negativ spänning på gallret i förhållande till katoden desto fler elektroner kan anoden dra till sig. Om vi då överlagrar gallrets negativa förspänning med växelström så kan vi modulera strömmen mellan anod och katod. Lite som en JFET eller depletion mode MOSFET.

En skillnad dock, trioden saknar konstantströmmoden och jobbar alltid resistivt, anodströmmen är beroende av både galler- och anodspänning.

Detta galler ovan kallas styrgaller.

Tetroden har ett galler till. I tetroder har man så stort avstånd mellan anod och katod att anoden får svårt att dra till sig elektroner ens med 0V på styrgallret. Istället sitter ett galler till mellan styrgaller och anod. Det kallas skärmgaller av en anledning jag förklarar senare. På skärmgallret lägger man en positiv potential i förhållande till katod. Skärmgallret kommer nu att dra till sig elektroner precis som anoden i trioden men det är hål i detta galler oxå. De flesta elektronerna kommer att rusa förbi skärmgallret och fortsätta till anoden om dess potential är hög nog.

Nu inträffar en konstighet, anodströmmen blir i stort sett oberoende av anodens potential under förutsättning att skärmgallrets potential är konstant. Anodens potential kan dock inte bli hur låg som helst, då vänder förbirusande elektroner tillbaka mot skärmgallret. punkten där detta händer är knäpunkten som även JFET uppvisar.

Tetroden har en svaghet, om vi nästan stryper anodströmmen med styrgallret och sänker anodpotentialen till strax över knäpunkten så kommer sekundärelektroner som slagits bort från anoden av elektronerna från katoden att dras till skärmgallret och vänder således inte tillbaka mot anoden. Vi får en liten ström som går åt fel håll vilket blir negativ resistans. Tetroder kan därför lätt självsvänga.

Skärmgallret kallas så för att det även fungerar som just skärm. Man ansluter skärmgallret småsignalmässigt till jord. Detta reducerar kapacitansen mellan anod och styrgaller kraftigt så tetroder uppvisar mycket lägre millerkapacitans än trioder.

Pentoden har ytterligare ett galler mellan skärmgaller och anod. Det kopplas normalt ihop med katoden så det får dennas potential. Det som händer nu är att sekundärelektroner från anoden bromsas upp så anoden kan dra tillbaka dem till sig. Vi blir av med den negativa resistansen tetroden har. Gallret kallas just för bromsgaller.

Pentoden var patenterad av Philips när det begav sig och andra tillverkare försökte hitta andra lösningar på tetrodens svaghet. Man kom på att ett par plåtar mellan skärmgaller och anod ihop med noga valt avstånd mellan elektroderna kunde göra samma sak som ett bromsgaller, dvs genom att introducera en potentialgrop. Dessa rör brukar kallas stråltetroder. Dessa plåtar anslöts till katoden precis som bromsgallret i pentoden. Både stråltetroden och pentoden har knäpunkter och är de rör som bär sig mest likt åt som JFET.

Det finns rör med ännu fler galler men de kan vi hoppa över här. Värst är nonoden med 7 galler.
- Militant slacker

Användarvisningsbild
Homeleet
 
Inlägg: 13
Blev medlem: 2006-09-01

Inläggav Homeleet » 2006-10-09 17:40

är 6922 samma rör som E88CC??

Användarvisningsbild
Homeleet
 
Inlägg: 13
Blev medlem: 2006-09-01

Inläggav Homeleet » 2006-10-09 17:59

elle menade ECC88

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Inläggav Flint » 2006-10-09 18:08

Japp. I princip. E88CC ska väl vara nån långlivsversion av ECC88. Kanske finns det någon konstruktionsprncipsskillnad mellan dom men i princip ska dom elektriskt vara enäggstrillingar. Erik Andersson kan nog beskriva det bättre eftersom det verkar vara ett av hans favoritrör.
Öhöj... EA, kom hit och berätta.
Senast redigerad av Flint 2006-10-09 18:40, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2006-10-09 18:28

Morello skrev:Gallret är normalt negativt relativt katoden, men ibland låter man gallret passera nollan och då arbetar förstärkarstsget i klass "A2" eller "AB2".

Vissa vasinnesrör (effektrioder) har till och med positiv bias. I motsats till transistorn som är "avstängd" utan signal på styret (basen), är röret "på" och man måste man spänningssätta styret (gallret) för stänga av det. Denna spänning är oftast negativ för att styra av flödet av elektroner från katoden (lika laddning ....).

Det lättare att förstå hur ett rör (triod) fungerar än en transistor. (Transistorn fattar ju inte ett skit).
Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Användarvisningsbild
Jax
Slacktivist/Admin
 
Inlägg: 7048
Blev medlem: 2003-12-12
Ort: ogonal

Inläggav Jax » 2006-10-09 18:52

Flint skrev:Japp. I princip. E88CC ska väl vara nån långlivsversion av ECC88. Kanske finns det någon konstruktionsprncipsskillnad mellan dom men i princip ska dom elektriskt vara enäggstrillingar. Erik Andersson kan nog beskriva det bättre eftersom det verkar vara ett av hans favoritrör.
Öhöj... EA, kom hit och berätta.

Longlifeversionerna är samma rör men testade på tolerans. Den långa livslängden fås sedan med tätare spec på glödspänningen. I vissa fall har glaskroppar med tjockare glas även använts och i ytterligare vissa fall är de förstärkta mekaniskt för bättre tålighet mot G-krafter.

Vissa rörtyper existerar bara i longlifeversioner som E80CC.

Man kan säga att E88CC ligger närmare databladets siffror än ECC88, annars är det samma rör. 6922 är en ekvivalent.
- Militant slacker

Användarvisningsbild
Homeleet
 
Inlägg: 13
Blev medlem: 2006-09-01

Inläggav Homeleet » 2006-10-09 19:22

så då kvittar det vilket av dem ja köper till hörlursförstärkaren??

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2006-10-09 19:25

Homeleet skrev:så då kvittar det vilket av dem ja köper till hörlursförstärkaren??

Köp båda sortera så har du till nästa projekt.
Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Inläggav Flint » 2006-10-10 23:28

Hur fungerar rör?
Som en J-FET.

Användarvisningsbild
soundbrigade
Inaktiverad
 
Inlägg: 25219
Blev medlem: 2005-10-29
Ort: STREJKAR

Inläggav soundbrigade » 2006-10-11 12:12

Flint skrev:Hur fungerar rör?
Som en J-FET.

Som en FET (smäll på käften) ....

Nå sånt. Spännings- (inte ström-) styrd.
Att bara prata med dem som tycker som en själv är grundreceptet för att bli riktigt dum i huvudet.
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap


Återgå till Teknikforum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 12 gäster