Bill50x skrev:Ett
Visst är lyssningströtthet en konsekvens. Upplevelsen "mörkt ljud" är också en konsekvens. Orsaken är dock teknisk i båda fallen.
Är du säker på det? Jag kanske talar om ett ljud som är mörkt "live"?
Är du ens säker på att mörkt ens är entydigt? Klingar en bassångare mörkare i en ekande grotta än i en madrasserad cell?
Bill50x skrev:Så varför är det en skillnad mellan dessa de två beskrivningarna?
Det finns skillnader och det finns likheter - det handlar alltid om en upplevelse som beror av "summan av alla länkar".
En skillnaden är att det mörka ljudet EVENTUELLT* med bättre precision kan härledas till en enskild länk, eftersom det är översättbart till en tonkurva (om den som sade mörk, menade LP-filtrerad) som man kan identfiera. Lyssningströtthet är däremot inte en tydlig beskrivning av en teknisk egenskap alls.
*Jag skriver eventuellt, för fonogrammet kan ju vara mörkt klingande också.
Bill50x skrev:Två
Om man upplever ett mörkare ljud med apparat B inkopplad i kedjan, men inte utan, sä är konsekvensen "mörkt ljud" och den tekniska förklaringen (kanske) frekvensgångsskillnader. denna konsekvens och den tekniska förklaringen ligger hos apparat B eftersom konsekvensen "mörkt ljud" inte förekommer när B är förbikopplad.
Visst, men utan att ha F/E-lyssnat apparaterna vet du inte att det är just B som klingar mörkt. Då kan det lika gärna vara en annan apparat.
Bill50x skrev:Tre
OM jag upplever lyssningströtthet med apparat C inkopplad men inte annars, då är konsekvensen "lyssningsströtthet" och den tekniska förklaringen... ja inte vet jag. Men visst finns det en teknisk förklaring om lyssningstesterna verkligen kan verifiera att lyssningströtthet inträffar. Om lyssningströttheten bara infinner sig när apparat C kopplas in så kan denna "egenskap" isoleras till just apparat C.
/ B
Nej, det kan den inte! Lyssningströtthet kan ALDRIG isoleras till en apparat, för det är inte en beskrivning av ett tekniskt beteende (överföringsfunktion). Det är en beskrivning av hur du påverkas av det du hör (ljudet).
Ljudet = källsignalen * A * B * C * D ..., där versalerna är de olika länkarnas överföringsfunktioner. Vilken som helst av dem kan förändra din lyssningströtthet!
Om du upplever att endast C ger dig lyssningströtthet kan det lika gärna bero på att apparat C är den enda som släpper igenom det som gör dig lyssningstrött!
Det är lika fel att säga att orsaken ligger någon annanstans som att säga att den ligger i C. Orsaken är alltid "HELA kedjan". Däremot kan du förstås utpeka en "ansvarig apparat" om du vill. Det kan du göra helt godtyckligt, eller du kan göra det genom att välja en som har en egenskap som du anser ökar lyssingströttheten.
Det du gjort då är att välja var du vill angripa ditt missnöje med kedjans totala ljudaslstring (inklusive fonogrammet).
(Tips: Svara på de åtta frågorna, och ge dig inte förrän du hittar ett svar som ingen kan ifrågasätta med rationella argument.)
Vh, iö
- - - - -
Scenario liknande det du skissade:
Ett
Du upplever samma ljud när apparat A är inkopplad som när den är förbikopplad.
Två
Du upplever lyssningströtthet är apparat A är inkopplad men inte när apparat B är inkopplad istället.
Vad betyder det?
A. Att apparat A ger lyssningströtthet, men att F/E-lyssning inte tycks kunna avslöja det.
B. Att apparat A inte ger lyssningströtthet, men att summan av "allt i kedjan inklusive fonogrammen som spelas" gör det - och att apparat B motverkar denna sammanlagda tendens.
Jag hoppas att alla som kan tänka inser att alternativ B är det enda rimliga svaret, och att det leder till två sammanfattningar:
1. Man blir lyssningstrött av "ljudet från anläggningen", och detta i sin tur är ALLTID en konsekvens av källa multiplicerat med varje länks överföringsfunktion.
2. En enskild länk man ALDRIG skapa lyssningströtthet utan att vara kopplad i en kedja. Därför kan inte heller en F/E-lyssning förväntas ge ett resultat där en apparat utpekas som ansvarig för lyssningströtthet!
Vad man kan höra dock i en F/E-lyssning är HUR apparaten påverkar ljudet som enskildhet. Men man kan aldrig få veta att apparaten alltid kommer att generera lyssningströtthet, för det beror på sammanhanget!
Är man vid sina sinnens fulla bruk så kan man med F/E-lyssningen som grund dock ofta göra en vettig bedömning av hur apparaten kommer att påverka den ena eller andra kedjan. Även med avseende på lyssningströtthet!

Som Bill50s nämner är skillnaden inte väsensskild om man tittar på "upplevelsen mörkt ljud". En apparat som i F/E-lyssning låter mörk, kommer nästan garaterat att göra en kedja mörkare om den ersätter en apparat som inte klingade mörkt. Men det betyder inte att kedjan kommer att klinga mörkt. Mörkare är inte samma sak som mörk.
I vissa kedjor kan ju den mörkt klingade apparaten rendera en kedja som klingar mörkare än mycket ljust, nämligen ljust! Så blir fallet om kedjan i sin helhet klingar mycket ljust.
Kort sagt: Hur en apparat uppfattas i F/E-lyssning berättar vad just den apparaten gör med musiksignalen, men den karaktären behöver inte överensstämma med "summan av hela kedjans karaktärer".
¤ En som enskildhet (skillnad mellan in och ut) mörkt klingaden apparat kan sitta i en kedja som totalt uppfattas som ljus. Upplevelsen beror ju alltid på SUMMAN av hela kedjan.
¤ En apparat som enskilt (skillnaden mellan in och ut) klingar snällt och mjukt kan sitta i en kedja där man upplever lyssningströtthet, och vice versa.