Floyd skrev:Det råder en viss enighet om att piP är rätt så placeringskänsliga, att de är rätt så svaga i basen om de placeras fel. Se där, där har vi en VIKTIG faktor för många spekulanter, Vad jag vill föra fram är att det finns så otroligt många olika preferenser bland Hifi-intresserade så att det helt enkelt finns ett stort antal ideal och därmed ett stort antal "referenshögtalare" För jag har tämligen svårt att se att piP spöar ALLA konkurrenter på ALLA parametrar.
Mjae. Jag håller inte med. Kanske mycket därför att jag inte är lika känslig för frekvensgångsskillnader som många andra här på forumet. I alla fall sådana frekvensgångsskillnader som ger mer eller mindre bas/diskant/mellanregister osv. Dvs det som man kan kalla "klangfärg".
Om vi börjar med det som jag tycker är piP´s styrka. Rent, klart och otroligt homogent ljud. Allt hänger ihop utan att enskilda register sticker ut vare sig positivt eller negativt. För sin storlek går högtalaren mycket djupt i basen, djupare än vad den mesta moderna musiken "behöver". Det är mycket kontroll över musiken, mycket detaljerat utan att kännas överdrivet tydligt.
Svagheten då? Ja, en del är baksidan på fördelarna. Lite för mycket kontroll, lite livlöst i extrema fall. Aningen FÖR korrekt, ungefär som att en för välklädd person är lite...tja... du fattar. Bristande ljudtryck i basen är ingen nackdel för mig, jag spelar sällan speciellt högt. Det jag hörde hos Pingvinen räcker långt utöver vad jag önskar. Men det är en brist i den ultimata högtalaren förstås. Högtalaren spelar inte ut i rummet, allt försigår inne i lådan, om du accepterar min lekmannamässiga förklaring. Detta tycker jag nog är den allvarligaste invändningen mot piP och det som jag saknar mest. Jag skulle gärna ha ett par billiga, små högtalare, lättdrivna och som ska placeras mot vägg. Det skulle förenkla möbleringen, se snyggare ut och inte kräva dyrbara slutsteg. Raka motsatsen mot de högtalare jag har idag, med andra ord.
Sorry för OT i tråden
/ B