F/E metoden - en subjektiv slutsats

[meanmachine]

Svensk bilprovning suger för de säger inget om min bilsmak eller hur mycket brudar jag får med bilen. Dessutom kan de inte testa mitt hus för radon.

Intressant Tvett men vad har detta med F/E att göra. Ahh nu vet jag. Om man inte är bestiktad får man körförbud. Alltså sensmoralen blir att om man inte har en F/E godgännd produkt får man "körförbud" här på faktiskt.

[subjektivisten]

Om personer inte kan förstå efter 150 sidors tråd att F/E metoden inte har NÅGOT med hur man föredrar ett visst "sound" så vill man antagligen inte läsa och lära sig lr så är man inte läskunnig. Så är det.

[distad]

Intressant Tvett men vad har detta med F/E att göra. Ahh nu vet jag. Om man inte är bestiktad får man körförbud. Alltså sensmoralen blir att om man inte har en F/E godgännd produkt får man "körförbud" här på faktiskt

[Mayro_inaktiv]

Om personer inte kan förstå efter 150 sidors tråd att F/E metoden inte har NÅGOT med hur man föredrar ett visst "sound" så vill man antagligen inte läsa och lära sig lr så är man inte läskunnig. Så är det.

snacka om totalt borta från banan.. inte undra på du blir frustrerad då du tror vi är på det stadiet..


Du kanske skulle börja ta in info du får från ALLA sidor så får du ett lättare liv som forumsmedlem... För då skulle du insett för länge sedan att du trott fel..

[meanmachine]

Subjetivisten...

Vad i min konklusioner är så felande ???

Stämmer det inte att det inte säger något om följande påstående.

1. Säger det nått p, Jag gillar ljudet ja/nej
2. Säger det nått om hur det fungerar i mitt rum i praktiken Ja/Nej
3 Säger det nått om jag hör skillnaderna Ja/Nej
4. Ger alltid F/e resultat som är direkt applicerbar i vardagen så att det alltid låter optimal i alla lyssnigns rum med samtlig utrustning Ja/Nej.
5. Är det ett bra test för att detektera färgingar. Ja/Nej

Vilket av ovan nämnda påstående var felaktiga ?

Markerade mina svar i fet stil.

[subjektivisten]

snacka om totalt borta från banan.. inte undra på du blir frustrerad då du tror vi är på det stadiet..


Du kanske skulle börja ta in info du får från ALLA sidor så får du ett lättare liv som forumsmedlem... För då skulle du insett för länge sedan att du trott fel..

Trevlig som vanligt. Med tanke på hur du brukar klaga på andra hur dom skriver.
Har varit på flumsidan i 10 år så jag vet hur man tänker på den sidan. Rätt likt såsom folk tror på tarokort mm.

[Maarten]

Lite recycling ...
Några argument varför jag tycker att F/E är en bättre metod än sedvanlig lyssning och minimerar en del ofrånkomliga fallgropar med öppen och referenslös lyssning:

Bortsett från rent tekniska fallgropar, såsom att man jämför två apparater som har små men ej direkt hörbara skillnader i volym, vilket ofta ger ett positivt utfall till fördel för den apparat som har något högre utsignal (till exempel något mer än 0,1 dB skillnad i volym mellan apparaterna), så finns det även fallgropar som har med lyssningspsykologi och metodik att göra. Här kommer några aspekter på detta ämne, som man kan ha i åtanke när man utvärderar ljudutrustning:

En potentiell fallgrop vid alla uppgraderingar och speciellt vid användningen av en referenslös metodik för utprovning av apparater, är att det mänskliga psyket och dess inre referens är adaptiv, det vill säga de påverkas och formas kontinuerligt av intryck och erfarenheter. Den inre referensen är därmed inte den fasta punkten som en referens egentligen ska vara.
Hur lätt den inre referensen rubbas, illustreras enkelt med att lyssna på musik med baskontrollen vriden till maximum under en period, för att därefter vrida till neutralt läge varvid man ofta omedelbart uppfattar musiken som tunn och basfattig. Ytterligare en stund senare har man vant sig och uppfattar inte musiken som tunn längre. Ibland kan det räcka med så kort tid som 15 minuter, eller till och med 15 sekunder för att en förskjutning skall ske, men ibland blir det ingen förskjutning oavsett tidsförlopp. Detta varierar beroende på person, situation och vilken typ av förändring det är frågan om.
Ett exempel på hur olika känsliga och flexibla vi är, skulle kunna vara små tonhöjdsförändringar i musiken vilka många snabbt anpassar sig till (eller inte ens noterar om den sker smygande), men där personer med absolut gehör uppfattar den ändrade tonhöjden som en störning de inte kan koppla bort medvetenheten om.
För att hålla den inre referensen i kontakt med verkligheten, hjälper det att lyssna mycket på levande akustisk musik i olika sammanhang. Men för testsituationer är det förstås allra bäst att använda en lyssningstestmetodik som inte är beroende av den inre referensen, som till exempel Före/Efter-lyssning.

En annan möjlig fallgrop är att uppgraderingar av anläggningen kan leda till att man introducerar nya fel när man samtidigt gör sig av med andra. Det är svårt att veta om uppgraderingen innebär en verklig förbättring, eftersom alla förändringar under vissa omständigheter till en början kan uppfattas som förbättringar. Det finns en uppenbar risk att när glädjen över att de gamla felen försvunnit har lagt sig, gör man nya jämförelser och upptäcker så småningom nya fel, varpå nya uppgraderingar följer och så vidare. Även om en produkt presterar ypperligt på vissa områden, så är det ofta felen hos produkten som man i längden störs av och därmed lägger sig i vägen för musikupplevelsen.
Även det motsatta förhållandet kan uppstå: Att inledningsvis döma ut något bara för att det låter annorlunda än man är van vid, men som man faktiskt skulle ha trivts bättre med i längden.
Ytterligare en fallgrop är att det inte är säkert att problemet man försöker åtgärda överhuvudtaget ligger i den länk av kedjan som man för stunden fokuserar sina åtgärder på.

Med många apparatbyten blir man förvisso erfaren i att prova och lyssna. Med tiden lär man sig förhoppningsvis att hitta rätt och blir nöjd. Men det kan också resultera i att man går i cirklar och i ständig jakt på uppgraderingar och förändringar. Huruvida man är på rätt spår är verkligt svårt att veta, eftersom ett visst mått av ”trial and error” både är lärorikt och väsentligt för att bli klar över vad det är man söker med sin anläggning. Med andra ord är ”misstagen” alltid en möjlig källa till lärdom.
Nu strävar heller inte alla efter återgivning i ordets bemärkelse och för dessa är den referenslösa och subjektiva metodiken sällan ett problem. Istället verkar ”uppgraderingarna” ofta betraktas som positiv utveckling och kanske har ljudidealet ”uppgraderats” och förändrats med tiden? Detta förhållningssätt kan naturligtvis fungera bra och ibland blir resultatet verkligt bra också, även ur återgivningssynpunkt. Det är dock positivt om det är ett medvetet valt förhållningssätt med förståelse för möjliga fallgropar. Detta för att det finns exempel på audiofiler vars anläggningar har varit så korskompenserade av många års referenslös utprovning och matchning, att det bara blev sämre av att byta ut någon komponent (vilken som helst av komponenterna) i anläggningen, men där helhetsresultatet ändå aldrig lyckades uppnå en högklassig återgivning.
Om det var naturtrogen återgivning de egentligen önskade, fick de oftast börja om från början med andra komponenter, utvalda med andra metoder. Värt att påpeka är att det inte beror på avsaknad av ”guldöron” som kan leda fram till detta. Snarare tvärtom, en övertro på sin förmåga till urskiljning under okontrollerade förutsättningar leder lättare fram till ett låst läge. Egentligen är det i första hand inte en fråga om hörsel, utan om metodik och förståelse för potentiella svårigheter.
Genom att ta ett helhetsgrepp på problematiken och sortera ut komponenter som hittills visat sig vara hörbart transparenta till varje länk i kedjan, kan en ofärgad och öppen återgivning lättare uppnås för den som anser att musiken på mediet är det som ska återges. Dock kvarstår att prova ut högtalare och att hålla koll på akustiska förhållanden, annars kan hela resultatet mycket lätt korrumperas.

Sammanfattningsvis minimerar metodiken med att välja transparens i varje enskild del, samt användandet av F/E-lyssning för apparatutvärdering, alltså problemen med ovan nämnda fallgropar. Begränsningen är att man måste följa metodiken konsekvent vid komponerandet av en anläggning, samt att tester av apparater kräver kunskap, noggrannhet och viss vakenhet för rena felkopplingar och felaktiga slutsatser, samt inte minst; att högtalare + rum har stor inverkan men inte kan testas på detta vis.

[subjektivisten]

Maarten, Bästa inlägget på länge. Totalt klockrent och tråden kan nu låsas.

[Johan_Lindroos]

Jag är inte säker på att det är det. Somliga tycks inte bemöda sig med att ta den tid i anspråk som det tar att läsa igenom ett inlägg som är lite längre.

[Maarten]

Vi får se. Det är lite väl långt och jag är luttrad.

[Lust]

Ja, den sista meningen medförde ju en del frågetecken som många helst bortsåg ifrån...

[Maarten]

Ja, den sista meningen medförde ju en del frågetecken...

Klart. Metoden ger inte svar för alla länkar i en kedja. Lite skall det ju finnas kvar för audiofilen att pyssla med. Missa dock inte att korskompensering är en svårare väg än att lösa varje problem vid dess källa, framförallt om man vill minimera förvrängningar. Det är det sistnämnda FE/-lyssning testar hos elektronik. Resten av kedjan (högtalare + rum) får hanteras på annat vis.

Jag tycker för örvrigt att det är fel att ställa F/E-lyssning mot test av högtalare + rum, eller av en hel kedja. F/E-lyssning skall ställas i jämförelse mot apparat-tester utförda med öppen lyssning. I det perspektivet är F/E-lyssning imho överlägset.

[Richard]

Vad mr KK mar problemet i mitt mycket välgenomtänkta uttalande?

Stämmer det inte att det inte säger något om följande påstående.

1. Säger det nått p, Jag gillar ljudet ja/nej
2. Säger det nått om hur det fungerar i mitt rum i praktiken Ja/Nej
3 Säger det nått om jag hör skillnaderna Ja/Nej
4. Ger alltid F/e resultat som är direkt applicerbar i vardagen så att det alltid låter optimal i alla lyssnigns rum med samtlig utrustning Ja/Nej.
5. Är det ett bra test för att detektera färgingar. Ja/Nej

Vilket av ovan nämnda påstående var felaktiga ?

Markerade mina svar i fet stil.

Där har du 100% rätt!

[Richard]

Dags att summera F/E metodens för och nackdelar.

Fördelar:

F/E metoden är den bästa metoden som finns, då det gäller att optimera förutsättningarna för sk. " Öppet fönster " lyssnande, dvs. man vill höra det som finns inspelat så ofärgat som möjligt.

F/E metoden kan också visa vilka färgningar som man kan tänkas föredra subjektivt, genom att man blir varse om dessa, genom F/E test!


"Förutsättning 1:"

F/E metoden är också, i verkligheten, den bästa metoden att välja ut rimligt ofärgande produkter på förstärkare och cd-spelarenivå, framförallt vid sk. " seriös" musik, dvs. akustisk musik, inspelad med minimalt förvrängande komponenter i signalkedjan. Detta innebär, för att kriterierna för detta skall kunna följas, minimalt färgande mikrofoner, ingen kompression, rimligt ofärgande masteringselektronik samt monitorhögtalare optimerade för " Öppet fönsterlyssning ".

Man kan säga att F/E, om ovanstående kriterier uppfylls, är den klart bästa metoden för att återge klassisk eller akustiskt inspelad musik.

Nackdelar:

Diverse populärmusik, såsom pop, elektronisk jazz och rockmusik
ställer andra krav på en ljudanläggning, än strikt neutralitet.
Detta, eftersom dessa skivor, nästan UNDANTAGSLÖST, inspelas med equalisering, kompression, multikanalteknik på mikrofonnivå, samt ev. andra processorer såsom exiters mm, ofta alltihop i varierande grad, samtidigt.

Under dessa förutsättningar kan inte F/E metoden sägas vara bättre än någon som helst subjektiv, annan, metod för att optimera sin musikanläggning att låta tjänligt.
Uppfylls däremot de krav som finns under " förutsättning 1" , är F/E metoden den i sinnevärlden bästa som finns.


Välkomna med synpunkter, detta stämmer, enligt mig, bra!

Jag ser inget bra argument till dina slutsatser att F/E-metoden inte skulle kunna vara bättre än A/B-testning för att hitta apparater med önskade färgningar. Får man reda på hur apparaterna färgar/låter i sig på egen hand så kan man ju göra mycket mer informerade val om man bestämmer sig för att förfina ljudet mot sitt högst personliga ljudideal genom utbyte av en enskild komponent. Man får reda på precis vilka apparater som gör det man vill och vilka som inte gör det istället för att man får reda på vilken förändring i uppställningen som förbättrar mot sitt eget ljudideal. Man får mer användbar information helt enkelt mha F-E-lyssning. Man kan tex få en bättre uppfattning om vilken del i apparatkedjan som är lämpligast/priseffektivast att introducera önskade färgningar i. Man kan kombinera mer färgande apparater med lågfärgande apparater som det passar bäst osv. Man kan få en uppfattning om vad som är matchningskänsligt eller matchningsokänsligt i en anläggning mha den extra informationen som F/E-lyssningen ger.

Man kan ju även få en uppfattning om hur bra man tycker att lågfärgande apparater är som ideal. Vet man inte färgningsgraden i anläggningens olika delar så vet man ju inte i vilken riktning ett byte av en apparat tar sig mot/från färgat och därför kan man inte dra några slutsatser om man verkligen uppskattar att höra ljudet som det är (att man upplever en förbättring mot lågfärgande apparater tex, eller en försämring). Om man verkligen inte bryr sig kanske just denna bit är ointressant, men om man bryr sig så finns ju möjligheten dvs det är en fördel om man uppskattar den.

Vad är det som säger att man inte skulle vilja ha ett "öppet fönster" mot inspelningarna bara för att själva inspelningarna inte är ett lika öppet fönster mot någon verklig akustisk händelse? Man kan väl vilja höra skivorna som de är ändå. Det ger ju F/E-lyssningen fördelar (om man uppskattar dem, bryr sig) även med sådan musik.

Eller om man vänder på det lite slarvigt. Varför skulle man nödvändigtvis uppskatta ett visst färgat ljud på alla inspelningar bättre bara för att jag lyssnar på elektronisk/processad musik? Hur kommer man i så fall fram till att man skulle behöva/uppskatta en sådan färgning utan att använda någon typ av F/E-lyssning? Man vet ju inte om anläggningen i själva verket är väldigt lite eller tom så långt det är hörbart ofärgande om man inte har testat det på något sätt. Man kanske sitter och tror att man uppskattar en färgning när man råkat få en ofärgande anläggning genom A/B-lyssning, eller någon annan typ av apparatjämförande lyssning.

Ett mycket bra och intressant inlägg, tack!

Du kan ju, genom F/E test, bli varse om de ev. färgningar du kan tänkas föredra, precis som du skriver.

Vad det gäller den senare delen av inlägget förstår jag vad du menar men håller i praktiken, med de fonogram som finns, inte med.

[Richard]

Lite recycling ...
Några argument varför jag tycker att F/E är en bättre metod än sedvanlig lyssning och minimerar en del ofrånkomliga fallgropar med öppen och referenslös lyssning:

Bortsett från rent tekniska fallgropar, såsom att man jämför två apparater som har små men ej direkt hörbara skillnader i volym, vilket ofta ger ett positivt utfall till fördel för den apparat som har något högre utsignal (till exempel något mer än 0,1 dB skillnad i volym mellan apparaterna), så finns det även fallgropar som har med lyssningspsykologi och metodik att göra. Här kommer några aspekter på detta ämne, som man kan ha i åtanke när man utvärderar ljudutrustning:

En potentiell fallgrop vid alla uppgraderingar och speciellt vid användningen av en referenslös metodik för utprovning av apparater, är att det mänskliga psyket och dess inre referens är adaptiv, det vill säga de påverkas och formas kontinuerligt av intryck och erfarenheter. Den inre referensen är därmed inte den fasta punkten som en referens egentligen ska vara.
Hur lätt den inre referensen rubbas, illustreras enkelt med att lyssna på musik med baskontrollen vriden till maximum under en period, för att därefter vrida till neutralt läge varvid man ofta omedelbart uppfattar musiken som tunn och basfattig. Ytterligare en stund senare har man vant sig och uppfattar inte musiken som tunn längre. Ibland kan det räcka med så kort tid som 15 minuter, eller till och med 15 sekunder för att en förskjutning skall ske, men ibland blir det ingen förskjutning oavsett tidsförlopp. Detta varierar beroende på person, situation och vilken typ av förändring det är frågan om.
Ett exempel på hur olika känsliga och flexibla vi är, skulle kunna vara små tonhöjdsförändringar i musiken vilka många snabbt anpassar sig till (eller inte ens noterar om den sker smygande), men där personer med absolut gehör uppfattar den ändrade tonhöjden som en störning de inte kan koppla bort medvetenheten om.
För att hålla den inre referensen i kontakt med verkligheten, hjälper det att lyssna mycket på levande akustisk musik i olika sammanhang. Men för testsituationer är det förstås allra bäst att använda en lyssningstestmetodik som inte är beroende av den inre referensen, som till exempel Före/Efter-lyssning.

En annan möjlig fallgrop är att uppgraderingar av anläggningen kan leda till att man introducerar nya fel när man samtidigt gör sig av med andra. Det är svårt att veta om uppgraderingen innebär en verklig förbättring, eftersom alla förändringar under vissa omständigheter till en början kan uppfattas som förbättringar. Det finns en uppenbar risk att när glädjen över att de gamla felen försvunnit har lagt sig, gör man nya jämförelser och upptäcker så småningom nya fel, varpå nya uppgraderingar följer och så vidare. Även om en produkt presterar ypperligt på vissa områden, så är det ofta felen hos produkten som man i längden störs av och därmed lägger sig i vägen för musikupplevelsen.
Även det motsatta förhållandet kan uppstå: Att inledningsvis döma ut något bara för att det låter annorlunda än man är van vid, men som man faktiskt skulle ha trivts bättre med i längden.
Ytterligare en fallgrop är att det inte är säkert att problemet man försöker åtgärda överhuvudtaget ligger i den länk av kedjan som man för stunden fokuserar sina åtgärder på.

Med många apparatbyten blir man förvisso erfaren i att prova och lyssna. Med tiden lär man sig förhoppningsvis att hitta rätt och blir nöjd. Men det kan också resultera i att man går i cirklar och i ständig jakt på uppgraderingar och förändringar. Huruvida man är på rätt spår är verkligt svårt att veta, eftersom ett visst mått av ”trial and error” både är lärorikt och väsentligt för att bli klar över vad det är man söker med sin anläggning. Med andra ord är ”misstagen” alltid en möjlig källa till lärdom.
Nu strävar heller inte alla efter återgivning i ordets bemärkelse och för dessa är den referenslösa och subjektiva metodiken sällan ett problem. Istället verkar ”uppgraderingarna” ofta betraktas som positiv utveckling och kanske har ljudidealet ”uppgraderats” och förändrats med tiden? Detta förhållningssätt kan naturligtvis fungera bra och ibland blir resultatet verkligt bra också, även ur återgivningssynpunkt. Det är dock positivt om det är ett medvetet valt förhållningssätt med förståelse för möjliga fallgropar. Detta för att det finns exempel på audiofiler vars anläggningar har varit så korskompenserade av många års referenslös utprovning och matchning, att det bara blev sämre av att byta ut någon komponent (vilken som helst av komponenterna) i anläggningen, men där helhetsresultatet ändå aldrig lyckades uppnå en högklassig återgivning.
Om det var naturtrogen återgivning de egentligen önskade, fick de oftast börja om från början med andra komponenter, utvalda med andra metoder. Värt att påpeka är att det inte beror på avsaknad av ”guldöron” som kan leda fram till detta. Snarare tvärtom, en övertro på sin förmåga till urskiljning under okontrollerade förutsättningar leder lättare fram till ett låst läge. Egentligen är det i första hand inte en fråga om hörsel, utan om metodik och förståelse för potentiella svårigheter.
Genom att ta ett helhetsgrepp på problematiken och sortera ut komponenter som hittills visat sig vara hörbart transparenta till varje länk i kedjan, kan en ofärgad och öppen återgivning lättare uppnås för den som anser att musiken på mediet är det som ska återges. Dock kvarstår att prova ut högtalare och att hålla koll på akustiska förhållanden, annars kan hela resultatet mycket lätt korrumperas.

Sammanfattningsvis minimerar metodiken med att välja transparens i varje enskild del, samt användandet av F/E-lyssning för apparatutvärdering, alltså problemen med ovan nämnda fallgropar. Begränsningen är att man måste följa metodiken konsekvent vid komponerandet av en anläggning, samt att tester av apparater kräver kunskap, noggrannhet och viss vakenhet för rena felkopplingar och felaktiga slutsatser, samt inte minst; att högtalare + rum har stor inverkan men inte kan testas på detta vis.

Tack för det långa, intressanta och insiktsfulla inlägget!

Jag håller med NÄSTAN allt du skriver, men anser att hjärnan, som förvisso lätt kan manipuleras, är ett oerhört avancerat instrument för att avgöra/tolka musik och det korrekta, i musikåtergivning ( låter en flöjt som en flöjt? ).

Hjärnan och hörseln skall inte underskattas.

[phon]

Maarten: Bra inlägg!

Hamnar i min bra-att-ha HiFi-samlingsmapp.



(jag tar dock bort ordet "alltså" i näst sista meningen för att öka läsförståelsen)

[meanmachine]

Maarten. Bra inlägg. Intressant och icke dömande. Håller med Rickard om att hjärnan dock kan vara ett närt intill perfekt redskap för att tolka med. Så Lätt att fastan i diket att itne lite på hjärnan och om du tänker efter så din bild med nivåskillnader samt loudness är klass 1a inom hifi så har man intr tagit sig för detta så är man i farozonen för att gå på allt. Men lite erfarenhet och självinsikt är detta som regel inga problem.

[skrutten]

Instämmer i kören, strålande Maarten
Behövs inga andra kommentarer från min sida.

[meanmachine]

Maarten. Du får denna.

[distad]

Maarten, Bästa inlägget på länge.

Instämmer!

[Johan_Lindroos]

Då hade jag fel, vad bra!

[MichaelG]

1. Säger det nått p, Jag gillar ljudet ja/nej
2. Säger det nått om hur det fungerar i mitt rum i praktiken Ja/Nej
3 Säger det nått om jag hör skillnaderna Ja/Nej
4. Ger alltid F/e resultat som är direkt applicerbar i vardagen så att det alltid låter optimal i alla lyssnigns rum med samtlig utrustning Ja/Nej.
5. Är det ett bra test för att detektera färgingar. Ja/Nej

Vilket av ovan nämnda påstående var felaktiga ?

F/E kan användas till vissa saker (detektera färgningar i vissa apparater). F/E kan inte användas till andra saker (ex. koka kaffe, eller svara på vilka högtalare som är bäst i mitt rum). Att F/E inte kan koka kaffe eller bestämma högtalare åt mig är kanske synd, men det är inget fel. Det är inte ens något som är negativt med metoden. Möjligen kan man tycka att det är begränsande.

Jag tycker att F/E är en alltför begränsad metod för att den skall vara av praktiskt värde för mig (kan man tycka.). Den kan ju varken koka kaffe, eller välja högtalare åt mig. Om det är detta som är mina behov, gör jag klokt i att använda andra metoder än F/E.

F/E är inte bara begränsad (=gör bara det den gör (till skillnad från allt annat!? )) den är krånglig också. Man måste kunna en massa för att använda den och för att tolka vad den ger. Även om man har denna kunskap, är det tidsödande och kanske till och med tråkigt ibland att hålla på med F/E. Det vore bättre om F/E var enklare och roligare!

F/E är alltså begränsad, krånglig och tråkig för den som har andra behov, andra kunskaper och roas av annan sysselsättning (exempelvis jag ).

Men...

Detta är ju inga metodfel. Lika litet som att det största felet med glasögon är att man inte hör bättre med dem.

Hälsn. Michael

[Laila]

MichaelG skrev:

F/E kan användas till vissa saker (detektera färgningar i vissa apparater). F/E kan inte användas till andra saker (ex. koka kaffe, eller svara på vilka högtalare som är bäst i mitt rum). Att F/E inte kan koka kaffe eller bestämma högtalare åt mig är kanske synd, men det är inget fel. Det är inte ens något som är negativt med metoden. Möjligen kan man tycka att det är begränsande.

Jag tycker att F/E är en alltför begränsad metod för att den skall vara av praktiskt värde för mig (kan man tycka.). Den kan ju varken koka kaffe, eller välja högtalare åt mig. Om det är detta som är mina behov, gör jag klokt i att använda andra metoder än F/E.

F/E är inte bara begränsad (=gör bara det den gör (till skillnad från allt annat!? Wink )) den är krånglig också. Man måste kunna en massa för att använda den och för att tolka vad den ger. Även om man har denna kunskap, är det tidsödande och kanske till och med tråkigt ibland att hålla på med F/E. Det vore bättre om F/E var enklare och roligare!

F/E är alltså begränsad, krånglig och tråkig för den som har andra behov, andra kunskaper och roas av annan sysselsättning (exempelvis jag Razz ).

Men...

Detta är ju inga metodfel. Lika litet som att det största felet med glasögon är att man inte hör bättre med dem.

Hälsn. Michael

Som så många gånger förr: Lysande !



Edit:Fixade till vad jag gissar är dialektalt.

[Richard]

MichaelG skrev:

F/E kan användas till vissa saker (detektera färgningar i vissa apparater). F/E kan inte användas till andra saker (ex. koka kaffe, eller svara på vilka högtalare som är bäst i mitt rum). Att F/E inte kan koka kaffe eller bestämma högtalare åt mig är kanske synd, men det är inget fel. Det är inte ens något som är negativt med metoden. Möjligen kan man tycka att det är begränsande.

Jag tycker att F/E är en alltför begränsad metod för att den skall vara av praktiskt värde för mig (kan man tycka.). Den kan ju varken koka kaffe, eller välja högtalare åt mig. Om det är detta som är mina behov, gör jag klokt i att använda andra metoder än F/E.

F/E är inte bara begränsad (=gör bara det den gör (till skillnad från allt annat!? Wink )) den är krånglig också. Man måste kunna en massa för att använda den och för att tolka vad den ger. Även om man har denna kunskap, är det tidsödande och kanske till och med tråkigt ibland att hålla på med F/E. Det vore bättre om F/E var enklare och roligare!

F/E är alltså begränsad, krånglig och tråkig för den som har andra behov, andra kunskaper och roas av annan sysselsättning (exempelvis jag Razz ).

Men...

Detta är ju inga metodfel. Lika litet som att det största felet med glasögon är att man inte hör bättre med dem.

Hälsn. Michael

Som så många gånger förut: Lysande !

Som metod finns det förvisso inget att kritisera. Det är värdet av den praktiska tillämpningen som inte alltid fungerar, som varande den bästa metoden, för en maximal, kommunikativ musikupplevelse.
( Se första inlägget ," förutsättning 1" )

[Kaffekoppen]

Då ber vi gemensamt alla att ge tusan i att skriva i den här tråden mer!

Glad Valborg på dig!

Detsamma!

[Richard]

[Bill50x]

Som metod finns det förvisso inget att kritisera. Det är värdet av den praktiska tillämpningen som inte alltid fungerar, som varande den bästa metoden, för en maximal, kommunikativ musikupplevelse.

Eh, va?

Det har framförts en del invändningar mot metoden, bland annat av undertecknad men även av andra. Det betyder inte att metoden är kass, bara att det finns begränsningar som kanske inte tänks på vanligtvis.

Dessa invändningar borde väl finnas i en sammanfattning av F/E?

/ B

[Morello]

Tror jag missat dina invändingar; vill Ni ånyo redogöra för dem?

[PerStromgren]

Det har framförts en del invändningar mot metoden, bland annat av undertecknad men även av andra. Det betyder inte att metoden är kass, bara att det finns begränsningar som kanske inte tänks på vanligtvis.

Dessa invändningar borde väl finnas i en sammanfattning av F/E?

Det vore också mycket bra om dessa invändningar fanns också på http://sv.wikipedia.org/wiki/FE-lyssning, om de är av allmän natur. Jag som skrev ursprungstexten är positiv till metoden och då är det alltid bra om någon som har invändningar redigerar den.

Ifall du har lust, alltså.

[Bill50x]

Tror jag missat dina invändingar; vill Ni ånyo redogöra för dem?

Min Herre får gärna kalla mig Du

Men hur i hela fridens namn har du kunnat missa mina användningar, läser du inte vad jag skriver....

Skämt åsido, jag ska fundera en stund om jag orkar ta upp den tråden igen....

/ B