Harryup skrev:Dahlqvist skrev:Mätinstrumenten mäter vad dina öron hör, men inte vad dina ögon ser. Därav skillnaden. Varför är detta så kontroversiellt?
/Dahlqvist
Beror inte det på vilket mätinstrument det är?
Kände på mig att denna kommentar skulle komma, men det bjuder jag på.
Men jag förutsätter att du förstår att jag menade de instrument som man använder för att mäta egenskaper hos den elektriska signalen som omvandlas till ljud.
Harryup skrev: Så att vetenskapen har nått fram till en punkt där vi idag vet allt och inget nytt kommer att komma fram inom musikåtergivning är för mig tveksamt
Är övertygad om att vissa av dagens sanningar inte kommer gälla för evigt därför litar jag heller inte totalt på att ett mätresultat skulle visa "sanningen"
Jag håller med. Men därmed inte sagt att hela det vetenskapliga projektet inom psykoakustik, audiologi och fysik måste kastas bort. Det är ju inte bara så att kritiska värden för hörselgränser, örats funktion och elektriska signalers beskaffenhet måste underkännas för att passa utan även de metoder som dessa framtagits med. Om man tittar lite på hur det vetenskapliga projektet är uppbyggt, med korsbindningar över hela de vetenskapliga fälten så förstår man snabbt att detta är alldeles oerhörda påståenden.
Harryup skrev:Man måste både lyssna och mäta.
Yes, sir. Och det är väl vad forskningen inom audiologi och psykoakustik alltid har gjort. Det ironiska i påståendet att det är dålig korrelation mellan mätdata och lyssningsintryck är att dessa oftast kommer från amatörer, inte från de som håller på med forskning och utveckling. Mätresultat och lyssningsintrycket har god korrelation i blindtester och när man mäter begränsade delar av lyssningsintrycken. Mätresultat och lyssningintryck har dålig korrelation när man gör öppna lyssningstest och försöker korrelera ett totalt lyssningsintryck med en enda mätning. Detta är också vad man kan förvänta från existerande kunskap.
För den som är intresserad har jag lagt märke till två intressanta tekniker som används för att ifrågasätta den etablerade forskningens syn på hifi.
Strategi ett: Postulera icke-observerbara variabler.
Genom att påstå att det finns faktorer som påverkar resultatet och som a) hittills inte mätts i experiement för att det inte bedömts om relevanta i existerande förklaringsmodeller eller b) inte kan observeras (mätas) direkt överhuvudtaget kan man alltid ställa upp rivaliserande hypoteser. Alltid. Några test som kan falsifiera dessa hypoteser är dock inte möjliga eftersom man inte kan detektera närvaron av de omätbara faktorerna. ("Inbränning", subliminal påverkan under långtidslyssning osv.) Dålig vetenskap men tydligen en ganska effektiv argumentationsteknik.
Strategi två: Postulera inverkan från variabler med 100% korrelation till de uppmätta faktorerna.
Genom att ge förslag på förklaringar med indikatorer som har 100% korrelation med observerade faktorer kan man ställa upp rivaliserande förklaringar som har lika stort förklaringsvärde som den faktor som verkligen har mätts. Jag har tidigare exemplifierat detta med blindtest/kognitiv påverkan. Frånvaron av det ena betyder närvaron av det andra och vice versa: 100% korrelation. Vad den alternativa förklaring betyder i ett större sammanhang tas dock sällan upp.
Båda ovanstående trix används för övrigt även i vetenskapliga sammanhang, så det är inget nytt.
/Dahlqvist
Att man gör kraftledning i aluminum är ju pga. vikten, men i hifi verkar det faktiskt ganska ogenomtänkt 
