Jag skall förklara varför " source first" principen är en falsifiering av verkligheten.
Detta genom att citera ett verkligt uttalande från en av skotsk hifi:s främsta förespråkare i Sverige under 80-talet, nämligen dåvarande generalagent för Linn i Sverige.
" Alla har vi väl någon gång lekt ringleken. En person hittar på ett namn och viskar det till närmaste person i ringen. Då ordet kommit fram till slutet av ringen är ordet ofta kraftigt förvrängt.
I ringen finns det en person som talar tydligt och en person som hör dåligt, vart i ringen skall dessa personer placeras för att överföra ordet så korrekt som möjligt? Jo, den som talar tydligt skall naturligtvis placeras främst i ringen, liksom den som hör dåligt skall placeras sist i ringen. Alltså är signalkällan viktigast och högtalaren minst viktig ".
Slut på citat.
Ja, så lät argumenteringen i Linnbutikerna under 80-talet.
Felet ligger i att denna retorik förutsätter att de olika kedjorna i exemplet ovan innehar intelligens, och därför kan gissa hur ordet troligen skall vara.
I verkligheten innehar en hifiprodukt varken intelligens eller musikalitet . Apparaten kan ju endast försämra signalen, inte förbättra den.
Apparaten kan inte gissa hur signalen skall vara.
En hifiprodukt kännetecknas endast av dess tillkortakommanden, ej dess förtjänster.
Välkommen att argumentera, hur man kan tycka att " source first filosofin" är en sund filosofi, eller tvärtom, en filosofi, skräddarsydd för att sälja dyra skivspelare och cd-spelare till intet ont anande kunder...
