Så här långt i debatten känns det som om många försöker förenkla fråga om worst first, till
en enda parameter - någon odefinierad egenskap som bara heter kvalitet, eller 1/färgning. En som man jämför storleken på mellan olika positioner i kedjan.
Så kan man inte göra.
Olika hifi-grunkor i kedjan har olika fel. Väligt olika! Helt olika, rent av.
Tänk på detta:
Svaj är ju något helt annat än
brus och andra
störningar...
...som i sin tur är något helt annat än
distorsion och
kompression...
...som är något helt annat än
klangförvrängning...
...som är något helt annat än
efterklang...
...som är något helt annat än
geometriska fel...
...som är något helt annat än
fasfel...
Och så vidare.
Att det är oförnuftigt att hävda att krokig tonkurva är ett katastrofalt problem, men att svaj inte spelar någon roll alls, är nog alla, som tänker efter lite, överens om.
Ett fels praktiska storlek kan bara mätas på ett sätt - genom att relatera det till detektionströskeln!
(Att mäta det genom att se hur tidigt i kedjan det yttrar sig, är dubiöst, minst sagt...)
- - - - -
MEN - Vad frågan handlade om var alltså inte vilken sorts fel som är värst eller hur man väger dem mot varandra - utan om det finns något fog för att sortera fel
EFTER VILKEN POSITION I KEDJAN de har.
Hittills har jag i denna långa tråd ännu så länge inte sett ens en tillstymmelse av argument för att positionen i kedjan skulle vara ett bra sätt att avgöra var det är viktigast att lägga krut - eller ens något argument för att det har med ordningen att göra alls.
Vidhåller därför att det bara finns två förnuftiga infallsvinklar (en som tar fasta på hur lyssingen skall bringas maximala möjligheter, och en som tar fasta på att maximeras samarbetet mellan de olika delarna i kedjan).
1.
Worst first (genom att ta hand om de västa problemen först kan man nå längre i identifikationen av de mindre felen).
2.
Closest first (den del av kedjan som man har direktkontak med är en vettig start, eftersom den kan väjas även utan att man vet något om resten av kedjan).
Redan utan att veta något om vad för apparater i anläggningen med vill ha, så kan man alltid utgå ifrån hur rummet den skall användas i ser ut, och förstås från sig själv, det vill säga de preferenser man har (både med avseende på musik och uppspelning av denna) och de krav det ställer. Sen är det bara att backa sig igenom anläggningen tills den är färdigkomponerad! Således säkerställer man att alla delar även passar ihop optimalt med varandra!
(På köpet får man en bra ekonomisk verkningsgrad eftersom man t ex undviker att köpa både möjligheter och watt man inte behöver.)
Om inte ens rummet är givet är det bara sig själv man kan utgå ifrån, och då är det första man bör välja just - rummet!
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).