subjektivisten skrev:Är det verkligen så illa att merparten av ljudintresserade personer är så totalt ointresserade och rent anti mätningar och vetenskap? Hur upplever ni det?
Jag tror så här: Var och en har sin metod att få veta hur det förhåller sig med saker och ting här i livet.
Beroende på bakgrund tycker man att olika metoder är olika bra och eller lättbegripliga. Det ligger ju uppenbarligen något logiskt i att lyssna och höra om det låter bra, så det är ju en metod som har förutsättningar att funka.
Tycker man inte att det man hör stämmer överens med mätdata så är det ju inte så konstigt om man sågar mätningarna.
Andra tvivlar både på sina förmågor att mäta och lyssna, och lyssnar i stället på auktoriteter inom området och köper det som de rekommenderar. Detta är inte heller så konstigt, det är ju ganska svårt att gå mellan butikerna och bena ut vad som egentligen låter bäst.
Är man som jag lagd åt det tekniska hållet så mäter man själv eller försöker förstå och granska sånt som andra har mätt.
Jag tror att mätdata ofta övertolkas. Om hörbarheten för tonkurvepåverkan ligger på 0,1 dB så tror man att det är katastrof med 1 dB avvikelse. Om någon har uppfattat 0,01% distorsion så tror man att 1% är fullständigt olidligt.
Det är det inte, det visade väl Flints alla testfiler. Jag vill minnas att 1% andratonsdist var ganska svårt att höra med en musiksignal.
Det är kanske svårt att mäta, men det är ännu svårare att tolka mätdata. Det behövs "kalibrering" mot hörselintryck för att man ska begripa vad siffrorna säger, tror jag.
...så ja, jag kan förstå om man inte bryr sig om mätdata som konsument. En konstruktör som inte kan mäta gör dock klokt i att sätta sig på skolbänken.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.