Middilemma...

[patrikf_inaktiv]

Hej!

Vad tyckA* du göra i.s.f. är o köra på 1st 3.5 (el 4(?)-vägs konstruktion ! O nu börjar vi snacka!
9"-ATC upp till de 2-300 Hz o därefter (ex 250Hz - 983Hz) nästa 9" upp till var du nu delar 3"-domen!


Mvh A*

Jag blir yr!!

[patrikf_inaktiv]

Sen undrar jag vilket som är sämst i detta fall, ett konelement som bryter upp, eller en dome, som pga geometrin uppför sig mindre bra(enligt resonemang tidigare i tråden)?

[Audiomanikern]

Hej pf!

Jag blir yr!!

- Vad brA* ! Ty då är 1:a steget stegat (uti 1st DIY-högtalarbygge (samt ungefär där befinnA* sig
(för tillfället!)))


Mvh A*

[Maarten]

Japp patrik, det var den jag menade! Det var länfe sedan jag läste den, så jag minns inte om den är användbar i detta fall?

[Audiomanikern]

Sen undrar jag vilket som är sämst i detta fall, ett konelement som bryter upp, eller en dome, som pga geometrin uppför sig mindre bra(enligt resonemang tidigare i tråden)?

- A*llra bäst är o dela med 12/18/24dB-filter... istället!
A*nnars väljA* kon-element som "bryter upp"! Ty dome-element som delas för lågt ljuda...
... A*pa!!


Mvh A*

[patrikf_inaktiv]

Japp patrik, det var den jag menade! Det var länfe sedan jag läste den, så jag minns inte om den är användbar i detta fall?

De problem han tar upp exemplifierar han med vad som händer med tretums kon- resp. dome vid 10 khz. Där sprider konelementet tre gånger så mycket(8ograder).
I mitt fall ska jag dels dela mycket lägre, dels är konelementet 9-tum.

[Maarten]

Fast Dunlavy's resonemang är generellt. Alltså att en kon har bättre möjligheter till god spridning än en dom av motsvarande diameter. Men det beror förstås på utformningen av membranen om man lyckas utnyttja denna möjlighet.

[matson]

Nja, alltså jag har ju aldrig fått tummen ur och köpt domen så några förstahandserfarenheter av den har jag inte. Däremot så testades en ATC-högtalare i HifiNews och dom redovisar distmätningar. Spridningen i horisantalled ställer inte till några problem under ca 3200 Hz.

Högtalaren var inte så dyr så det var säkert den billigare varianten som ingick.

Att använda endast en komponent per del är nog en dålig begränsning att ha med sig när man skall meka filter. Inte helt lyckat att ha det som självändamål enligt mig. Du måste ju ändå ta hänsyn till fasvridningarna som uppstår även utan filter i elementen(åtminstonde i den översta delningen).

[patrikf_inaktiv]

Fast Dunlavy's resonemang är generellt. Alltså att en kon har bättre möjligheter till god spridning än en dom av motsvarande diameter. Men det beror förstås på utformningen av membranen om man lyckas utnyttja denna möjlighet.

Visst är det generellt, men är det applicerbart i mitt fall med tanke på frekvenser elementen ska jobba i samt att konelementet är en 9-tummare?

Dunlavy jämför fö 3-tums konelement med 3-tums dome. Jag vet inte om detta har mer än teoretiskt intresse. Ett tretums konelement, med drivning nära mitten( mkt liten talspole) lär väl ha ett MYCKET begränsat användningsområde?

[patrikf_inaktiv]

Matson skrev:

Att använda endast en komponent per del är nog en dålig begränsning att ha med sig när man skall meka filter. Inte helt lyckat att ha det som självändamål enligt mig. Du måste ju ändå ta hänsyn till fasvridningarna som uppstår även utan filter i elementen(åtminstonde i den översta delningen).

Du har nog rätt, men jag vill, med hjälp av stora marginaler på elementsidan, se om det funkar. Filter kan göras om !

[matson]

Okej, lycka till! (Bara så du är helt på det klara med att "riktiga"(akustiska alltså) filter med 6 dB/oktav är komplicerade saker att få till i ett HP-sammanhang där elementet i sig själv är ett andra ordningens system. En komponent per del har inget med detta att göra.)

[patrikf_inaktiv]

Okej, lycka till! (Bara så du är helt på det klara med att "riktiga"(akustiska alltså) filter med 6 dB/oktav är komplicerade saker att få till i ett HP-sammanhang där elementet i sig själv är ett andra ordningens system. En komponent per del har inget med detta att göra.)

Ïnte för att jag är så värst medveten om nånting i det här sammanhanget, men det hela är en kompromiss ändå.

[patrikf_inaktiv]

Jag är fortfarande inte riktigt klok på detta...
Som jag har uppfattat det gäller det att:
I ett konmembran exiteras böjvågor från centrum, och utbreder sig mot kanten där de kan dämpas bort av en lämplig upphängning.

När det gäller domer är jag fortfarande osäker efter åtskillig genomläsning av diverse trådar.
Exiteras böjvågen där membranet är fäst vid talspolen, eller vid membranets centrum?
Är en viktig skillnad mellan membrantyperna att energi i membranet(böjvågor) inte kan dämpas bort i domen som det görs i konmembranets upphängning?

[norman]

När det gäller domer är jag fortfarande osäker efter åtskillig genomläsning av diverse trådar.
Exiteras böjvågen där membranet är fäst vid talspolen, eller vid membranets centrum?
Är en viktig skillnad mellan membrantyperna att energi i membranet(böjvågor) inte kan dämpas bort i domen som det görs i konmembranets upphängning?

Vågen går från talspolen i kanten till mitten (och tillbaka och sen till mitten igen o.s.v. om det är låg dämpning)
Detta gör att mitten kommer röra sig lite efter kanten, om det gör något för spridningen beror på vilken frekvens man har och diameter på domen och våghastighet i domen (aluminiumdomar till diskanter brukar ju sprida bättre än mjuka domar då aluminiummembran har högre våghastighet)

Man borde kunna ha ett membran som är dämpat i sig självt, fast jag vet inte om man brukar ha det.

[patrikf_inaktiv]

När det gäller domer är jag fortfarande osäker efter åtskillig genomläsning av diverse trådar.
Exiteras böjvågen där membranet är fäst vid talspolen, eller vid membranets centrum?
Är en viktig skillnad mellan membrantyperna att energi i membranet(böjvågor) inte kan dämpas bort i domen som det görs i konmembranets upphängning?

Vågen går från talspolen i kanten till mitten (och tillbaka och sen till mitten igen o.s.v. om det är låg dämpning)
Detta gör att mitten kommer röra sig lite efter kanten, om det gör något för spridningen beror på vilken frekvens man har och diameter på domen och våghastighet i domen (aluminiumdomar till diskanter brukar ju sprida bättre än mjuka domar då aluminiummembran har högre våghastighet)

Man borde kunna ha ett membran som är dämpat i sig självt, fast jag vet inte om man brukar ha det.

Ok, då förstår jag nog lite bättre!
Membranen brukar väl vara dämpande i sig själva(soft dome).
Vad jag ville komma till var att man borde kunna experimentera med upphängning till domer för att dämpa bort vågor. Eftersom det inte har gjorts är det säkert dumt!

[Svante]

Patrik: Mja, som jag förstod diskussionen ovan handlar det om hur riktegenskaperna påverkas av att ljudavstrålningen från membranytan kommer i olika tidsögonblick. En våg (i membranet) som utgår från centrum, kommer att stråla senare från kanterna. Det betyder att den del av vågfronten som utgår från centrum har "hunnit en bit" när delen nära kanten genererar sin del av vågfronten. Om du ritar upp det där så inser du att det blir rätt likt sfärisk vågutbredning, dvs högtalaren blir mer rundstrålande än om mebranet hade exciterats i kanterna.

Man får en liknande effekt om membranet är böjt utåt, som en dome, eftersom vågfronten (för den helt styva domen) blir böjd som vid sfärisk strålning. Ur den synvinken är alltså konen sämre.

Vi har alltså två effekter som i jämförelsen mellan kon och dome står emot varandra. Vilken som överväger beror på materialval och geometri.

Ovanstående gäller om vågen absorberas vid konens kant, respektive vid domen mitt. Det senare är inte särskilt troligt. Om vågen reflekteras vid kanten på domen eller konen uppstår det stående vågor i membranet, som ger upphov till det man brukar kalla uppbrytningar. Rätt mekaninsk impedans i kantupphängningen och hög inre dämpning i kon/dom-materialet är saker som minskar nivån på dessa stående vågor. Avstrålningen från membranet blir rätt komplicerad när det finns stående vågor, med olika delar av membranet i motfas för vissa frekvenser och det syns på den oroliga tonkurvan i detta område.

[patrikf_inaktiv]

Svante:
Den första delen i ditt resonemang är jag med på.
Angående den senare delen undrade jag i mitt förra inlägg om den om det skulle vara teoretiskt möjligt med att ha upphängning i ett domemembran för att kunna dämpa bort vågor som annars orsakar uppbrytning.

[Svante]

Definitivt kan problemen minskas med kantupphängningen, men (är ute på lite hal is nu eftersom jag saknar praktisk mäterfarenhet) om man inte gör nåt speciellt vid domens mitt kommer en våg som breder ut sig från kanten mot domens mitt att fortsätta över domens topp ner mot kanten "på andra sidan". Detta påminner mycket om en stående våg i dess enklaste form, med två vågor som möter varandra. Det man hindrar med "rätt" mekanisk kantimpedans är att vågen reflekteras och vänder upp över domen en andra gång.
Ibland ser man en liten skumgummidutt på insidan av domens mitt på diskanthögtalare, jag antar att den ska absorbera vågen i mitten.
För en kon däremot, som är driven i centrum, får vågen "enkel resa". Det finns dock en liten del av konen som sitter innanför talspolens diameter, och den borde vara drabbad på samma sätt som domen, men eftersom den är mindre hamnar de problemen högre i frekvens.

[Naqref]

Helt rätt Svante!

[patrikf_inaktiv]

Svante skrev:

Definitivt kan problemen minskas med kantupphängningen, men (är ute på lite hal is nu eftersom jag saknar praktisk mäterfarenhet) om man inte gör nåt speciellt vid domens mitt kommer en våg

Jag uttryckte mig kanske otydligt. Med "upphängning i ett domemembran" menar jag givetvis inte en upphängning utanför talspolen. Alla domer är väl upphängta på nåt vis där redan, och det löser ju inte problemet. Jag menar upphängning i domens centrum.

[Svante]

Patrik: Á la ringradiator? Skumgummidutten som jag nämnde är det närmaste jag sett annars. Men det finns ju mycket jag inte sett.

[patrikf_inaktiv]

Det var nog mer åt skumgummidutthållet jag hade tänkt, men var det en upphängning, eller bara nåt som låg emot?

[Svante]

Det jag tänker på såg jättefåningt ut, som den gamla sortens tätningslist av skumgummi, en bit på kanske 3x3 mm. Nu krävs det ju inte att den sitter helt fast för att införa dämpning, speciellt inte vid höga frekvenser, där en liten massa kan verka som ett berg.

[patrikf_inaktiv]

Ingen upphängning alltså? dvs en förlustrik förbindelse mellan konen och "korgen"??

[Svante]

Nej inte ens en förbindelse, jag är rätt säker på den bara satt där och alltså inte ens gick emot polstycket. Om jag inte minns fel var det en gammal philipsdiskant, AD163 eller nåt sånt hette de, som jag skruvade isär.

[Kraniet]

men största problemet hos middomar är väl det dom kallar "rocking" alltså att domen börjar kränga i sidled. detta är ju något som just ATC har lyckats motverka extra bra i sina domes tydligen. dom har två stycken upphängningar för att få domen extra stabil i sidled.
sen har dom väl samma problem som diskantdomarna också fast i större skala..
domes har väl problem också med styrkan i domen? domen har tendens att kollapsa* längst upp och blir platt(mer eller mindre) vilket påverkar frekvensgången.

edit: *vid högre ljudnivåer

[patrikf_inaktiv]

Så har man fått krypa till korset och överge 1:a ordningsfilterdrömmarna...
Var till Hifikit idag och handlade lite filterkomponenter. Tyverr kunde inte personalen bistå med råd angående dimentionering av zobelfilter till miden.
Min fråga är hur mycket effekt motstånden måste tåla?
Z-filtret består av konding på 31 uf, och motstånd på 20 ohm.

[patrikf_inaktiv]

För att följa modet lägger jag ut "hobbycaddat" schema och lite diagram!
Delningsfrekvenser är ca 400 och 1600 hz.



Frekvensrespons på midelementet:



Frekvens- och impedanskurva på diskantelement.

[patrikf_inaktiv]

Nu har mätmic införskaffats.



Vet ej vad taggigheten beror på, för så olinjära ska inte de ingående elementen vara! Dålig mätmic (behringer), eller klantig mätoperatör?

[JohanS]

Hur och var har du mätt? Man brukar väl oftast använda sig av "smoothing" som får responsen att se lite snyggare ut. Tror att dina högtalare blir riktigt intressanta med mellanregistret på plats.