Jag tror jag håller med dig tillbaka, och som jag ser det är det stora broblemet att alla (som vanligt) söker tumregler, och en sådan är att de vill veta både hur en tonkurva för ett specifikt objekt ser ut, och sen vill de veta hur de
skall se ut också - precis som om det fanns ett entydigt svar på det. Vissa vet redan att det skall vara en rät linje, för det skall det på förstärkare och då skall det av rättviseskäl vara det på en högtalare också. Tycker man något annat är man ett kappvändande svin...
Men så är det inte, Det finns inte ens ett entydigt svar på frågan om hur en specifik tonkurva skall se ut, eftersom en rimligt komplett redovning av en högtalares tonkurveegenskaper är kanske 20 olika mätkurvor, och man kan inte bedöma en som enskildhet utan att ta hänsyn till alla de andra. Det beror på hörselns sätt att arbeta, men också på yttre omständigheter. Det sistnämnda gör att det inte ens går att uttala sig om en komplett kartläggning av en högtalares tonkurveegenskaper, utan att vet hur det är meningen att den skall användas.
Allt detta är förstås frustrerande för den som VILL att det skall vara enklare, det vill säga VILL finnas en enkel sanning; således att vem som helst skall kunna peka och säga Bra! eller Dåligt! efter att ha tittat på en tonkurva.
Men saker är som de är, inte som vi vill att de skall vara.
Svante skrev:IngOehman skrev:Egentligen borde jag ALDRIG lämna några mätpapper hos folk.

Jo, det får du förstås göra som du vill, men jag tycker inte att du ska tro att du är den enda som kan tolka mätkurvor.
Nu vet jag inte riktigt vad det är du vill säga med den där antydningen?

Tolka kan ju alla, vissa gör det bättre än andra, vissa har inte en susning. Men tolka kan de ändå. Jag har väl inte skrivit att jag är den ende som kan tolka?

Vad jag har sagt är väl snarare motsatsen - att jag vet hur svårt det är att tolka, och att JAG därför INTE kan tolka fram mer är fragment av en högtalares ljudliga beteende baserat på bara en tonkurvemätning, och att jag därför ifrågasätter värdet av att visa dessa fragment av data.
Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket information i en ensam mätkurva för att den skall kunna användas till att bedöma hur en högtalare låter! Det är ju bara att lyssna på två olika högtalare från olika tillverkare med liknande tonkruva, och vilken halvdöv person förstår att en massa information måste fattas, eftersom det hörs stora skillnader mellan högtalarna (inte undantagslöst, men för det mesta).
Ja, då undantar jag förstås om något är väldigt fel. Det kan man ju ser i regel rätt lätt i tonkurvan, och hör lika lätt. Men att vissa grava fel både syns på enkla mätningar och hörs, betyder fortfarande inte att mätningen ger en komplett bild av hur högtalaren låter.
Svante skrev:Jag tycker det är självklart att alla ska få chansen att lära sig att tolka mätkurvor. Det gynnas INTE av att man undanhåller dem från folk.
Jag tycker man måste titta på vad som är värdefullt och vad som inte är det, eller rent av motsatsen.
Det finns bara ett förnuftigt sätt att slutgiltigt utvärdera en ljudfältsdekoder - och det är att lyssna på den. I varje fall om den är bra, det vill säga om den är gjord för att i möjligaste mån optimalt anpassas till användningsmiljön, människans hörsel och stereosystemet. Visst kan man titta på mätningar för att undanröja risken för påtagliga fel, det vill säga för att sortera bort några högtalare som man inte ens behöver slösa tid på att lyssna på.
Och visst kan det vara värdefullt för en konstruktör att göra en förfärlig massa mätningar, men "börvärdet" på dessa är ju villkorat filosofin/infallsvinkelt på problemet, och utan att veta den sistnämnda är det svårt för att inte säga omöjligt att värdera en mätning, därtill behöver man som sagt ju se ALLA mätningar för att kunna säga något om hur de skall hänga samman, liksom att man behöver veta något om rummet de skall arbeta i.
Som du skriver ALLA kan (utom jag som med glädje erkänner att jag inte kan det) tolka en enskild tonkurva - men det är ju just det som är problemet. Att de tolkar. Och att det blir fel, och värre: Att saker kommer helt ur proportion!
Det sistnämnda kan sägas med andra ord: En massa viktiga saker glöms bort, bara för att all uppmärksamhet riktas mot en i sammanhanget och som enskildhet - ointressant kurva.
(I varje fall om den inte uppvisar några uppseendeväckande problem.)
Svante skrev:Information bör vara fri, det måste vara bäst i längden. Missförstånd eller misstolkningar är en naturlig del i lärandeprocessen, det är nog inte specielt vanligt att man förstår någonting alls precis riktigt från början.
Du har ju lärarens perspektiv, och jag kan kanske förstå att du inte bryr dig om hur många offer som skördas på vägen (varför är det ALLTID Ino-högtalare som skall utsättas???), men även ur lärarens perspektiv tycker jag att du har fel.
Det vill säga det du säger stämmer inte alls med min erfarenhet om vad som är en bra infallsvinkel för den som vill lära sig.
Vill man att folk skall lära sig saker (vilket jag verkligen vill) så är det bättre att börja med att göra fel, t ex att själv bygga sig en högtalare som INTE låter bra, och sedan (helst med kunnig handledare) mäta på den (/dem) för att hitta felen. Det faller (som nästan allt annat) tillbaka på den första vetenskapliga tesen. (Fundera på den du

.)
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).