Intressant detta om ökande intolerans för oljud med stigande ålder. Kan det ha att göra med att flera av oss entusiaster med åren har vant oss vid allt finare avspelningsutrustning och dessutom hunnit träna vår hörsel? Jag vill minnas att jag läst att äldre lyssnare är mer pålitliga än yngre när det gäller att upptäcka t ex olika distorsionsfenomen.
Jag kommer allt oftare i meningsutbyte med restaurangägare, ljudtekniker och gympaledare på grund av deras totala okänslighet för oljud. Kombinationen kala lokaler och distande, diskantskrikande högtalare är inte rolig. Ibland får man ta saken i egna händer och helt sonika koppla ur högtalarna när ingen ser. Faktum är att inte alla märker någon skillnad.

Så väl har jag lyckats med min opinionsbildning att ledaren vid mitt gympapass på måndagarna frågar mig om lov innan hon ökar ljudnivån (från redan inledningsvis outhärdlig distnivå...). Att jag alltid stoppar in papper som hörselskydd inför dessa träningspass fungerar också som en fin anmärkning...
Nedsmutsningen av vår offentliga ljudmiljö upprör mig. Dyra restauranger som serverar sin förvisso goda mat i lokaler som utgörs av fyrkantiga kakelbeklädda kuber borde förlora sitt näringstillstånd...
Funderar ganska lättsamt
Pekka