Hemmabioreceivrars verkliga effektkuber-nya mätningar!

[-Martin-]

Håller med, intressant.

[Callisto]

Även om högtalaren ifråga kan uppvisa en dynamisk impedans om 2 ohm (om du är osäker på begreppet dynamisk impedans så förklarar jag gärna vad det är ock hur det relaterar till RMS-strömmar) så kommer den inte att dra ström som motsvarar ens en last på 4 ohm!

dynamisk impedans har iaf jag ingen koll på, är denna graf realistisk? blå kurva ska tydligen vara den dynamiska impedansen och den röda statiska (?) impedansen



källa: http://www.audiograph.se/subpages/techn ... lifier.htm

Ingvar kan du förklara ditt påstående. Jag är inte riktigt med på varför den inte skulle kunna hamna under 4 ohm. Vad är det för fel på graferna som Celef hänvisade till eftersom de sannerligen påvisar en markant skillnad i impedansen (tvärtemot vad du säger).
Det här behöver redas ut

[UrSv]

Ingvar kan du förklara ditt påstående. Jag är inte riktigt med på varför den inte skulle kunna hamna under 4 ohm. Vad är det för fel på graferna som Celef hänvisade till eftersom de sannerligen påvisar en markant skillnad i impedansen (tvärtemot vad du säger).
Det här behöver redas ut

Hur menar du att Ingvar säger tvärtemot? Jag tycker ju han säger precis samma sak dvs att den dynamiska impedansen mycket väl kan vara lägre.

[petersteindl]

Vad jag kan förstå av det som är skrivet på Audio Graph sajten är att den röda kurvan är mätt med sinuston medans den blå är mätt med fyrkantvåg.

Eftersom den blå kurvan är väsentligen lägre än den röda så indikerar detta ett större strömdrag för en sinuston inklusive dess udda övertoner än för en ren sinuston d v s utan dess udda övertoner och mätresultatet är sedan framräknat.

Fyrkantvågen har ju förutom grundton även en överlagrad serie av udda övertoner. Lägger man ihop grundtonens ström med alla strömmar från övertonerna så får man nog den blå kurvan. Frågan är om den blå kurvan representerar en dynamisk impedanskurva?

Jag efterlyser denna "dynamisk impedanskurvemätning" med helt resistiv last d v s med fyrkantvåg över ett motstånd där man således inte har någon fasvridning. Hur skulle deras dynamiska impedanskurva då se ut?

Om avvikelsen fortfarande består mellan röd och blå kurva d v s mellan sinuston och fyrkantvåg så ser jag egentligen ingen vits med mätningen i alla fall inte för att åskådliggöra en impedanskurva.

Jag ser det mer som en mätning för att kolla strömåtgång med fyrkantvåg in i en last vare sig den är resistiv eller reaktiv.

Power cube mätningarna verkar dock helt ok.

Lite reflektioner från Björknäs före frukostkaffet i onsdagsmorgonen

PS

[meanmachine]

Är det ingen som ser något i att dessa mätningar sannolikt är tagna från den där "köpta och reklamstyrda HiFi-pressen" som borde bojkottas för att de bara är ute efter att lura konsumenter...

Själv tycker jag det är lite tragikomedivarning...

Bulls eye

[Callisto]

Ingvar kan du förklara ditt påstående. Jag är inte riktigt med på varför den inte skulle kunna hamna under 4 ohm. Vad är det för fel på graferna som Celef hänvisade till eftersom de sannerligen påvisar en markant skillnad i impedansen (tvärtemot vad du säger).
Det här behöver redas ut

Hur menar du att Ingvar säger tvärtemot? Jag tycker ju han säger precis samma sak dvs att den dynamiska impedansen mycket väl kan vara lägre.

Jag skulle vilja få förklarat följande som Ingvar skrev eftersom jag inte förstod riktigt vad han menade.

"Även om högtalaren ifråga kan uppvisa en dynamisk impedans om 2 ohm (om du är osäker på begreppet dynamisk impedans så förklarar jag gärna vad det är ock hur det relaterar till RMS-strömmar) så kommer den inte att dra ström som motsvarar ens en last på 4 ohm! "

[IngOehman]

Peter Steindl:

1. Den dynamiska impedansen är identisk med den statiska, om impedansen är resistiv. (Hur skulle det kunna bli på något annat sätt?)

2. Den dynamiska impedansen är inte U-rms/I-rms, utan U-rms/I-peak.

Det finns andra mera avancerade sätt att mäta upp den dynamiska impedansen än med fyrkantvåg (som faktiskt inte representerar värsta tänkbara fallet). Dock kräver det en mera avancerad analys av högtalaren före mätning, och det faller även in under katagorin "obevisbara fall". Man kan få ett värde för den dynamiska impedansen, men man kan aldrig veta att kan hittat worst case.

Jag vill tacka Ingvar för det utförliga och korrekta svaret. Jag uttryckte mig inte vidare tydligt . Ingvar har järnkoll på det här .

När jag skrev de olika effektvärdena så utgick jag från att förstärkaren skulle klara av att bibehålla en spänning motsvarande aktuell effekt.

Förstärkarna är egentligen inget annat än spänningsförstärkare och när impedansen sjunker behöver strömmen ökas för att bibehålla samma spänning. Om man tittar på de värden som jag skrev så var det de värden som de klarar av utan att spänningen börjar sjunka om de ska klara av att dubblera effekten. Det kanske var lite otydligt, sorry .

Ingen fara, det var tydligt, men infallvinkeln var fel, eftersom man inte godtyckligt kan definiera problemet och säga att kuben visar något som går att översätta till effekter av belastning av den dynamiska impedansen. Förvisso går det att dra slutsatser, men inte på tumregelbasis.

Man behöver göra en mera avancerad analys av VAD för inre mekanism i förstärkaren som leder till kubens utseende, och då räcker det inte med att titta på belastningsfallen som enskildheter.


Det viktigaste man behöver känna till om den dynamiska impedansen, är att den anger strömmaxima med andra vågformer än just sinusvågor, men: RMS-strömmarna blir inte större än U/minimpedansen!

Om högtalaren aldrig går under 4 ohm (statisk impedans) så kommer förstärkaren heller aldrig att behöva leverera mera RMS-ström än U/4.

Varför är det viktigt att förstå detta? Jo, därför att man när man förstår det, även inser att den dynamiska impedansen inte belastar apparatens nätdel, utan den kan endast ställa till med bekymmer för (de alltid olinjära) strömbegränsningskretsarna.

För att veta om den dynamiska impedansen har några implikationer på prestanda behöver man alltså veta om det som ger upphov till en effektminskning i extrembelastningar är nätdelens lågfrekvensmjukhet, eller om det är olinjära funktioner.

Kort sagt: Denon-apparaterna liksom HK:n kommer att driva en högtalare med minimumimpedans om 4 ohm (trots svåra fasvinklar) upp till stora "8-ohms-effekter" (Urms^2/Znominell), även om det är högtalare som inte bara har en faktisk minimumimpedans om 4 ohm utan även en dynamisk impedans om 1 ohm!

Onkyo-apparaten kommer det däremot troligen inte. Det vill säga, det kommer eventuellt (beroende på strömbegränsningskretsernas tidskonstanter) att komma ut en massa effekt från den också, men ljudet kommer isåfall att vara sargat av fräsiga strömbgänsningsartefakter. Den passar nog bäst till högtalare som aldrig går under 6 ohm, och har små fasvinklar. Och till Onkyos försvar kan sägas att det även framgår av deras redovisade data, att det kan var så.


Slutligen kan jag väl nämna att jag tycker att det är trist att se Lust och Mean Machine lämna sakfrågan till förmån för spydiga och helt meningslösa kommentarer, med enda syftet att förlöjliga och förolämpa folk. Jag ser ingenting märkvärdigt alls i att analysera och diskutera en objektiv mätning, oavsett vilken tidskrift den funnits i. Jag har för övrigt inget ont att säga om någon av tidskrifterna heller. Tycker de gör vad de kan för att kommunicera med de läsare se ser som sina. Däremot tror jag inte det kan finnas någon tidskrift som är bra för alla.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det finns ett med den dynamiska impedansen närbesläktat fenomen - nämligen att man kan bevisa att ett HP-filter (som alltså tar bort ljud) före slutsteget kan få en förstärkare att klippa, som inte gjorde det utan HP-filtret applicerat.

Fram till rätt nyligen (15 år sedan?) så var det dock en sanning att den statistiska sannolikheten antydde motsatsen som det troligare scenariot (alltså att en HP-filtrering vid t ex 500 Hz minskar peakuteffekten från förstärkaren). Men med dagens sönderkomprimerade programmaterialet vete tusan om inte problemet börjar blir troligt även statistiskt...


Andra intressanta paralleller är signalbehandlingen i DAC:ar för vågformsrekonstruktionen, som i förekommande fall dimensionerats så att DAC:en klipper, trots att inge gain finns, och man avspelar programmaterial utan några klippta sample.

[petersteindl]

Ingvar skrev

Peter Steindl:

1. Den dynamiska impedansen är identisk med den statiska, om impedansen är resistiv.

2. Den dynamiska impedansen är inte U-rms/I-rms. Utan U-rms/I-peak.

Jag vet det Ingvar, men eftersom det finns en kurva som skall vara kurvan för den dynamiska impedansen så skulle jag även vilja se denna mätning med en resistiv last just för att bekräfta att den dynamiska impedansen som då fås är identisk med den statiska d v s som ett bevis på att deras mätförfarande inte levererar ett konstigt resultat. Det är bra med kalibrering ibland. Det var allt.

Jag skrev ju

Om avvikelsen fortfarande består mellan röd och blå kurva d v s mellan sinuston och fyrkantvåg så ser jag egentligen ingen vits med mätningen i alla fall inte för att åskådliggöra en impedanskurva.

D v s jag menade att om det är skillnad mellan den dynamiska impedansen och den statiska med resistiv last så är deras mätresultat felaktigt.

Väl mött
PS

[Morello]

Vari ligger relevansen att mäta U/I där U är en fyrkant?

[IngOehman]

För att se hur fasförskjutningarna mellan de i kantvågen ingående strömkomponenterna (när de till följd av en reaktiv belastning) förskjuts från varandra fasmässigt således att det bildas större toppströmmar.

Det spelar ingen roll för nätdelen eftersom den medelström som skall levereras blir mindre än den som beskrivs av U/Zmin (och de korta toppströmmarna är ju ingen match för glättningskånkorna att leverera), men för en strömbegränsning som kan det vara skillnaden mellan "ingen inverkan" och "ingrepp som renderar en förskräcklig ljudkvalitet".


Vh, iö

[petersteindl]

För att se hur fasförskjutningarna mellan de i kantvågen ingående strömkomponenterna (när de till följd av en reaktiv belastning) förskjuts från varandra fasmässigt således att det bildas större toppströmmar.

Den tackar jag för Det är ju självklart. Att jag inte tänkte på det?

MvH
Peter

[Morello]

Jovisst, men det kan man ju göra med godtycklig samansättning av toner. Tex en sågtandssignal.

Hur som havet skulle jag inte gärna kalla det för dynamisk impedans, eftersom det begreppet ofta används för att ange ett Z som beror av någon annan storhet - tex U eller I, dvs Z=Z(U,I)

[IngOehman]

Visst, och det är inget som hindrar att du väljer att mäta den dynamiska impedansen med hjälp av valfri signal. (Se mitt tidigare inlägg.)

Vilken signal du än använder måste du redovisa den, och du kan aldrig veta om du hittat worts case.


Dynamisk är för övrigt ett perfekt namn, tycker jag, med tanke på att det är just en dynamisk (i ordets rätt betydelse) effekt som det handlar om. Alltså motsatsen till statisk.

(Dynamisk - beroende av historien. Statisk - oberoende av historien. Alltså samma definition som använts för beteckningarna elektrostatisk högtalare resektive elktrodynamisk högtalare.)

Ingvar skrev

Peter Steindl:

1. Den dynamiska impedansen är identisk med den statiska, om impedansen är resistiv.

2. Den dynamiska impedansen är inte U-rms/I-rms. Utan U-rms/I-peak.

Jag vet det Ingvar, men eftersom det finns en kurva som skall vara kurvan för den dynamiska impedansen så skulle jag även vilja se denna mätning med en resistiv last just för att bekräfta att den dynamiska impedansen som då fås är identisk med den statiska d v s som ett bevis på att deras mätförfarande inte levererar ett konstigt resultat. Det är bra med kalibrering ibland. Det var allt.

Jag skrev ju

Om avvikelsen fortfarande består mellan röd och blå kurva d v s mellan sinuston och fyrkantvåg så ser jag egentligen ingen vits med mätningen i alla fall inte för att åskådliggöra en impedanskurva.

D v s jag menade att om det är skillnad mellan den dynamiska impedansen och den statiska med resistiv last så är deras mätresultat felaktigt.

Väl mött
PS

Du skrev:

Lägger man ihop grundtonens ström med alla strömmar från övertonerna så får man nog den blå kurvan.

Njae, då får man en ström. Kurvan visar en impedans.

Frågan är om den blå kurvan representerar en dynamisk impedanskurva?

Ja, det gör den, men den är inte riktigt extraherad som du beskriver det. Du missar nyckelordet peakvärden, så det kan verka som om det är RMS-strömmen du talar om, men det är det inte, utan det är bara ett ögonblickskort toppvärde som kontempleras när man definierar den dynamiska impedansen. Därav min förklaring.

(Tar man fyrkantsspänningen och delar det med RMS-värdet för alla strömmar från grundtonen och alla övertonerna, så får man i själva verket en impedans som rätt väl motsvarar belastningen på nätdelen, och det blir faktiskt en med frekvensen utjämnad kurva. Den går alltså inte ned till ett lika lågt värde som den statiska impedasnsen när den är som lägst, men däremot ligger den under den statiska impedansen där de är som högst.)

Vidare kan nämnas att kurvan ser ut som den borde, förutsatt korrekt kalibrerad utrustning. Ser därför inget skäl att tro att impedansen inte skulle bli identisk om lasten byttes mot en resistans.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det kan nämnas att det i praktiken kan finnas värre förhållanden än de som indikeras enligt definitionen för den dynamiska impedansen mätt med fyrkantvåg. Även helt andra djur kan hittas i impedanserna, exempelvis kan det uppstå överoändliga impedanser, som antar negativa värden, fast det inte är samma sak som negativa belastningsimpedanser...

[profbd]

med andra ord det gäller att inte snåla för mycket med stärkaren utan damma på med de feta modellerna

[RogerJoensson]

Vad är det som gör att impedansmätning med statisk fyrkantsvåg här kallas dynamisk impedansmätning? Hur defineras i så fall "dynamisk" i det här fallet?

[IngOehman]

Se den kursiva texten i detta inlägg:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... lse#517001


Vh, iö

[Morello]

Dynamisk är för övrigt ett perfekt namn, tycker jag,

Problemet med egna definitioner är att det gör kommunikationen svårare - oaktat hur perfekt man tycker att det är.

Med vedertagen och gemensam nomenklatur blir det enklare.

[RogerJoensson]

Jag tycker att mätningen med fyrkantsvåg visar ett tämligen statiskt beteende. Förutom möjligen i första insvängingen när man lägger på vågen innan alla frekvenserna kommit igång och blandats.

Ännu mera problematiskt blir det sättet att använda "dynamiskt" när det finns andra effekter som verkligen är dynamiska (såsom jag uppfattar betydelsen). T ex förändringar som påverkas av mängden inmatad effekt, som ger både nivårelaterad och över tid temperaturrelaterad påverkan.

[Morello]

Ja, eller stationärt beteende snarare än statiskt.

[Callisto]

Måste tillstå att det var ett exemplariskt svar jag fick på min fråga .

[Richard]

Harryup skrev:

Nja, det där är en subjektivt upplevelse av hur den spelar musik.
Jag vet inte om den komprimerar, och eftersom komprimering är ett väl definierat ord så skulle jag inte påstå att den nödvändigtvis låter komprimerat. Men det kanske är så.
Jag tycker den är bra men kopplar jag över till mitt 2-kanalförsteg så blir det ett annat liv i musiken och även lite mörkare ljud. Men om den komprimerar mindre är svårt att svara på. Lite ljust ljud kan lätt uppfattas som lite orkeslöst. Men på biofilmer så saknar jag inget, ännu.
Kommer jämföra 4308 mot AVC-1HD eller vad nu den nya processorn heter.

mvh/Harry

Intressant . Vad är det för ett försteg du har ?

H. Richard.

Jag frågar igen, av nyfikenhet- vad är det för ett försteg du har, Harryup?

H. Richard.

[Richard]

Måste tillstå att det var ett exemplariskt svar jag fick på min fråga .

Ja, jag håller med. Det är mycket som inte undertecknad vetat om dynamisk impedans, samt de förhållande som råder med olika krävande högtalarimpedanser, och de förstärkarekonstruktions -utmaningar som krävs för att tygla dessa..

Ingvars, Morellos samt Peter Stendls inlägg är litet svåra att greppa helt, i vart fall för mig, då det talas om mätförfaranden samt fyrkantsvågor mm. Det krävs kanske elektronikutbildning får att förstå helt.

Men intressant är det, likväl.

H. Richard.

[Svante]

Mja, angående terminologidebatten:

Är det inte så att man använder begreppet dynamisk impedans för du/di. Eller är det småsignalimpedans man kallar det?
Jag menar alltså det man ser in i en olinjär komponent runt dess arbetspunkt, tex en transistor. Hursom, dynamisk betyder ju föränderlig och det är ju just det en sån impedans är, som funktion av arbetspunkten.

Vad som skulle vara speciellt dynamiskt med att mäta med en fyrkantvåg, jämfört med en sinus begriper jag inte riktigt. En fyrkantvåg har väl den minsta dynamik man kan tänka sig.

[Richard]

En hypotetisk gissning är att om man hakar på 7 stycken högtalare i en 7.1 setup på dessa receivrar, kanske man kan titta på receivrarnas output vid 2 eller 1 ohms belastning. 7 högtalare är ju betydligt mera strömkrävande för nätdelen än 2 likadana.

I

H. Richard.

Denna hypotetiska gissning från min sida hade jag på första sidan i tråden.

Alla ni som kan mera: Ligger det något alls i denna spekulation ?

Hur ser det ut i praktiska, verkligt uppmätta hemmabioförstärkare med tex. 5 högtalare istället för två? Någon som har erfarenhet ?

Peter Stendl spekulerade i att uteffekten kanske skulle minska motsvarande - 3 db, vid inkoppling av många högtalare.

H. Richard.

[meanmachine]

Tycker det märks redan utna mätning att kapaciteten sänks rejält med full inkoppling. Iaf med lite mer avancerade högtalare.

[petersteindl]

En hypotetisk gissning är att om man hakar på 7 stycken högtalare i en 7.1 setup på dessa receivrar, kanske man kan titta på receivrarnas output vid 2 eller 1 ohms belastning. 7 högtalare är ju betydligt mera strömkrävande för nätdelen än 2 likadana.

I

H. Richard.

Denna hypotetiska gissning från min sida hade jag på första sidan i tråden.

Alla ni som kan mera: Ligger det något alls i denna spekulation ?

Hur ser det ut i praktiska, verkligt uppmätta hemmabioförstärkare med tex. 5 högtalare istället för två? Någon som har erfarenhet ?

Peter Stendl spekulerade i att uteffekten kanske skulle minska motsvarande - 3 db, vid inkoppling av många högtalare.

H. Richard.

Nej det var inte så jag menade, utan jag menade att man kanske inte behöver göra kubmätningen vid full utspänning på alla kanaler samtidigt. I praktiken tror jag nämligen att det är sällsynt med full uteffekt i alla kanaler samtidigt, men kanske man kunde göra mätningen då de andra kanalerna har halva utspänningen eller något dylikt mer realistiskt.

Jag tycker mätningarna har ett visst intresse, vad jag ytterligare efterlyser är om effektkuberna är mätta med en kanal i taget eller med samtliga kanaler samtidigt i full drift. Den skillnaden skulle jag vilja se. Man kan tänka sig att resterande kanaler går till hälften d v s -3 dB effekt.

Väl mött
PS

Som sagt, man behöver nödvändigtvis inte mäta då man drar på för fullt på alla kanaler samtidigt. Jag trodde att det jag först skrev inte var missförstått.

Väl mött
PS

[IngOehman]

Håller med Peter i det ovanstående. Det är ytterst sällsynt att alla kanaler har full effekt samtidigt i filmvärlden. Det finns till och med mixinstruktioner som ingår i utbildningen till att filmmixare att inte göra så, eftersom det blir så dåligt (inte för förstärkaren, utan för filmen).

Jag har roat mig med att undersöka effektförbrukningen från en 7.1-förstärkare när man spelar ett antal filmer av dramatisk typ, och brassar på så att minst en kanal är fullt utstyrd (ca 100 W) och funnit att det är yttersta sällsynt att HELA förstärkaren (tänk då också på att verkningsgraden inte är 100 % heller) drar mer än 350 W!

Som jämförelse kan nämnas, att om det varit en sjukanalig KlassA-förstärkare, och alla kanaler varit fullt utstryda samtidigt så hade toppeffektförbrukningen hamnat på närmare 1,5 kW, och nu kommer det som säkert förvånar många: Om det varit en klassB-förstärkare (=KlassAB med extremt låg tomgångsström) så hade toppförbrukningen ändå passerat 1000 W.

Även om jag tycker Peter är på helt rätt linje så skulle jag därför föreslå att man mäter på två kanaler samtidig och matar de övriga med 1/3,16-del av spänningen, alltså en tiondel av effekten. Redan det är en värre arbetssituation än en någon film eller annat 5.1- eller 7.1-material jag stött på (ty där spelar ju i regel bara en av de 4 bakkanalerna med signifikant energi åt gången).

Mja, angående terminologidebatten:

Är det inte så att man använder begreppet dynamisk impedans för du/di. Eller är det småsignalimpedans man kallar det?

Nej, du/di brukar man ng kalla den dynamiska resistansen.

Jag menar alltså det man ser in i en olinjär komponent runt dess arbetspunkt, tex en transistor. Hursom, dynamisk betyder ju föränderlig och det är ju just det en sån impedans är, som funktion av arbetspunkten.

Vad som skulle vara speciellt dynamiskt med att mäta med en fyrkantvåg, jämfört med en sinus begriper jag inte riktigt. En fyrkantvåg har väl den minsta dynamik man kan tänka sig.

Nu tror jag inte du läste mitt förra inlägg (gäller även Roger och Gustaf). Det är ett modernt missförstånd/påfund att tro att dynamisk betyder stora amplitudskillnader, och inget annat.

Läs igen:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... lse#517001

Eller förresten, ni kan läsa det här:

Dynamisk betyder inte "förhållande mellan svagt och starkt"... ...utan syftar till egenskaper som kan härledas ur ordets ursprungliga betydelse - kraft.
. . . Med dynamisk menar man inom fysiken system vars beteendes föränderlighetskonsekvens är knutet till både dess stimuli och dess historia (samma betydelse som i "(electro)dynamiska högtalare" alltså), till skillnad från statiska system vars föränderlighet är direkt relaterat till ögonblicksstimulit (samma betydelse som i "elektrostatiska högtalare" alltså).

Hänger ni fortfarande inte med?

Om så: Orsaken till att man kallar den dynamiska impedansen (som bara berör ögonblickskvoten mellan spänning och ström strax efter det inledande steget på en fyrkantvåg) är att det som är av intresse är att det finns en historik, perioden (perioderna) förs transisionen - att det är finns "gammal reaktiv energi" lagrad i högtalaren, och att strömtoppen därför blir beroende av historien, av avståndet till föregående spänningstransision, och den före det och den föra det...

På samma sätt är membranpositionen och dess hastighet beroende av inte bara ögonblicksinspänningen till en dynamisk högtalare, utan även av dess signalhistorik. Det är därför det heter en dynamisk högtalare, det har ingen med dess förmåga att hantera stor dynamik att göra. Tro mig.

Av motsvarande skäl kallas elektrostathögtalare för just elektrostatiska. Det betyder inte att de eller det som matar dem är stationärn eller statiskt (att signalen inte ändras) - utan på att membranet i huvuddelen av arbetsområdet antar en position som är beroende av insignalen i samma ögonblick! Alltså att det är ett så kallat statiskt system.


Vh, iö

[Harryup]

Harryup skrev:

Nja, det där är en subjektivt upplevelse av hur den spelar musik.
Jag vet inte om den komprimerar, och eftersom komprimering är ett väl definierat ord så skulle jag inte påstå att den nödvändigtvis låter komprimerat. Men det kanske är så.
Jag tycker den är bra men kopplar jag över till mitt 2-kanalförsteg så blir det ett annat liv i musiken och även lite mörkare ljud. Men om den komprimerar mindre är svårt att svara på. Lite ljust ljud kan lätt uppfattas som lite orkeslöst. Men på biofilmer så saknar jag inget, ännu.
Kommer jämföra 4308 mot AVC-1HD eller vad nu den nya processorn heter.

mvh/Harry

Intressant . Vad är det för ett försteg du har ?

H. Richard.

Jag frågar igen, av nyfikenhet- vad är det för ett försteg du har, Harryup?


H. Richard.

Missade det, det är just nu en McIntosh C39

mvh/Harry

[KarlXII]

Tycker det märks redan utna mätning att kapaciteten sänks rejält med full inkoppling. Iaf med lite mer avancerade högtalare.

Pja, på Onkyo märks det ju redan på två högtalare hur illa det låter.

[Richard]

Peter Stendl skrev:

Som sagt, man behöver nödvändigtvis inte mäta då man drar på för fullt på alla kanaler samtidigt. Jag trodde att det jag först skrev inte var missförstått.

Väl mött
PS

Tack för detta klargörande.

H. Richard.