RogerJoensson skrev:Svante skrev:Ok, då har det väl bara varit så de gånger jag har varit med då. Det har iofs inte behövts mer, eftersom alla har kunnat detekteras. Det är ju först när man inte hittar något fel som det är riktigt intressant att prova på alla ledder och bredder.
Om det är så det går till, innebär ju detta att alla steg som klipper mjukt ratas, oavsett hur ofärgat dom låter några dB under klipp.
OM det är så, är det verkligen orättvist.
Håller helt med, men du behöver inte vara orolig.
Alla förstärkare har testats så att ALLA deras egenskaper (läs felen) fåtts fram så väl vi kan. Jag kan inte erindra mig att det finns ett enda exampel på någon förstärkare som BARA testats vid nivåer på gränsen till klippning.*
Kanske finns det någon enstaka F/E-lyssning som jag har missat, där så skett? Jag tror inte det, men om så är fallet kan jag förstås inte säga något om den gången.
Vh, iö
- - - - -
*Däremot är det förstås så, att mesta ansträngningarna alltid lagts på att få fram fel, och inte att få fram felfrihet. Det är ju felen som riskerar att bli något som en framtida användare stör sig på.
Så - om en apparat färgar vid en specifik nivå är det ju det man behöver breätta om. Nollhypotesen som lyssningen går ut på att falsifiera är ju att de inte färgar. (En nollhypotes är inte "något man tror", det är något man skall försöka motbevisa. Det finns inget skäl att tro något alls innan man undersökt det, men man behöver en nollhypotes för att ha en angreppsvinkel. Nmner det bara så ingen skall tro att det är vetenskapligt acceptabelt att tolka ett misslyckande med att falsifiera en nollhypotes som ett bekräftande av nollhypotesen.)
Spaltdecimeter efter spaltdecimeter om icke-färgning är ju rätt meningslöst. Inte mycket att berätta om. Det är problemen man behöver redovisa, eftersom det är dessa som en potentiell användare troligen vill lära sig om, så det går att undvika, eller så att man kan bedöma om man tror man bryr sig om dem.
Ditt exempel kan tjäna som ett bra exampel. Om ett steg inte detekterats vid läga nivåer, men väl vid mellan och höga, är det beteendet vid de höga nivåerna man behöver berätta om, eftersom det ju kan finnas andra steg som inte detekterats vid några nivåer - varken låga eller höga.
Att fokusera på att det ena inte färgade (vid låga nivåer) är att lura läsarna att det inte skiljer sig från det som inte färgade vid några nivåer. Och hur många ord kan man använda för att säga att en grunka inte påverkar musiksignalen?
Allra viktigast (tycker jag) är dock att ordentligt beskriva HUR ett steg som färgar låter/vad det gör med musiksignalen. För det är ju det som användaren skall ta ställning om det är önskat. En single end-rörförstärkare skiljer sig egentligen inte så mycket från en högtalare om man tittar på övertonsgenereringen, även om distorsionen i regel kommer lite tidigare i förstärkarfallet. Kombinerar med en liten single end-förstärkare med en högkänslig högtalare (över 92 dB) kan de dock passa som hand i handske, men allt det där är knepiga saker som är svåra att "lära sig" på annat sätt än med erfarenhet.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).