prolinn skrev:Det kan finnas ohörbara kablar, men några ohörbara kontakter har jag ännu inte stött på.
Hur vet du det?
Även om alla kontakter du provat låtit olika (vilket gör att jag inte tror att du användt blindt lyssning

) så kan ju
en av dem ha varit ohörbar. Eller hur?
prolinn skrev:ag har ännu inte stött på en enda apparat som inte förvränger musiken hörbart.
Igen: Hur vet du det? (samma skäl till frågan som i den förra)
Jag säger inte att du har fel, men jag undrar över grunden till din övertygelse.
Så länge som man inte är överens om i vilket avseende man värderar så är det självklart inte alls säkert vad som är bättre respektive sämre, men om man har ett gemensamt kriterie så är saken genast en annan. Hur en apparat presterar i tunedem-hänseende är inte mer subjektivt än om ett musikinstrument är stämt eller ej.
Åjo, visst är det det. Apparaten bör ju kunna återge ostämda instrument också.
Dess uppdrag är ju inte att skapa utan att
återskapa.

Men - det jag undrar mest över är ändå vad det är som gör att man kastar sig på den där gemensamma kriterien (subjektiv eller ej) och bestämmer att
det är den som gäller!?
Musik har ju så oerhört många dimensioner och att kasta bort (eller titta/lyssna bort ifrån) många av dem leder så lätt till att bara några få av uttrycken kommer med.
Det kan jag tycka vara synd. Eller rättare sagt jag tycker det är synd. Jag vill ju höra allt och tror inte på att fokusera på enskildheter*, ens vid köp av apparater. Tror nog i själva verket inte på intellektualiserad lyssning överhuvudtaget, hur kul är det?
Inte den typen av hifi-intellektualisering i varje fall, men visst kan det vara kul att intellektualisera själva musiken och dess framförande ibland. I varje fall som "efferrätt". När jag lyssnar så vill jag bara lyssna. Inte medvetet styra mig till att fundera på om det svänger eller om jag kan sjunga med. Det märker jag ändå - utan att vara utbildad i den arten. Jag vill kunna/få tycka om musik för vilket skäl som helst, som helt enkelt ter som som intuitivt självklart för mig - det jag upplever, utan lyssningsintruktion. Typ.

*
Sedan kan man förstås tycka att rytmik och melodik inte är "enskildheter" utan fundamenta, men du förstås säkert vad jag menar.
I synnerhet på viss musik menar jag att andra egenskaper kan bli väldigt stor del av vad som utgör "musiken", och klang påverkar ju t ex mycket mer än just klangen, eftersom t ex harmoniken kan förryckas väldeliga av en vrängd klang.
All musik är ju inte dansant populärmusik med svängig rytm och dominerande melodi. Det finns annat, som kanske ställer inte bara större, men framförallt helt andra krav på anläggningen.prolinn skrev:Att Linn-apparater presterar bra ur tunedem-synpunkt är väl inte så förvånande med tanke på att de är konstruerade för att göra just detta.
Kanske, men för mig är det lite förvånande ändå, det vill säga kanske inte eftersom jag inte är övertygad om att de ens gör det, om lyssningen sker blindt. Det är inte vad jag har märkt i varje fall. Och det menar jag inte som en kritik till Linn. Menar bara att det som var så självklart inte tycks vara det längre när man inte vet vad som spelar. Inte statistiskt i varje fall. Och det förvånar mig föga, eftersom musik är komplicerat, och det är svårt att entydigt designa egenskaper som skall förhöja all musik med avseende på rytmik och melodik. Men vissa trick finns, visst är det så, och jag har ibland fått intrycket att de ofta finns med i Linn-apparater, men som sagt: Jag har inte ägnat överdrivet mycket tid till att studera dem.
prolinn skrev:IngOehman skrev:prolinn skrev:Trådens ämne handlar, om jag fattat rätt, om vad som hänt Linn och Linnisterna. Jag tror att Linn:s apparater blivit så uppenbart mycket bättre än motsvarande prissatta konkurrenter att vi Linnister finner det allt mindre intressant att debattera med vad enbart tycks vara bakåtsträvande. Det är roligare att lyssna på musik eller om man nu vill utbyta erfarenheter med andra besöka något av de forum där tune-dem används som bas vid jämförande tester.
Ursäkta en okunnig, men är alla överens på sådana diskussionsforum? Är ärligt nyfiken och undrande.
Det kan kanske tyckas märkligt, men min erfarenhet är att det är mycket ovanligt att två personer är oense vid en jämförelse där båda tillämpar tunedem.
I själva verket var min fråga illa ställd, för motsatsen hade ju förvånat mig mera. I skenet av vad jag ju skrivit om svårigheter med att karlägga saker i öppna lyssnngar, när "sakerna" är nyanser.
prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag frågar bara på grund av att jag gjort så mycket tester där även hardcore tune-dem-troende har deltagit, och har då funnit att blindtester tycks sätta deras förmåga ur spel. Inte så att de blir oförmögna att höra skillnader, men det som var självklart och lättbeskriva upplevelser blir plötsligt inte alls lika lätt att kvalitetsbestämma längre. De kan till och med föredra det som de före den blinda lyssningen ansåg vara oanvändbart. Det har jag funnit vara lite märkligt, eller rättare sagt intressant, men tanke på att de fått lyssna efter precis vad de velat.
Även jag har provat att blindtesta apparater och är av åsikten att det kan vara väldigt svårt om man gör det under press att visa något. Dock är min erfarenhet av blindtester också att man under total omedvetenhet, alltså när man inte är medveten om att man är utsatt för en blindtest kan vara som mest perceptiv för mycket subtila skillnader.
Jag delar din erfarenhet vad det sistnämnda anbelangar. Det är verkligen häpnadsväckande så små saker man kan uppfatta med hög statistisk signifikans när an testar blindt. Men ofta är det inte de saker som man var säker på att man hörde när det inte var blindt...
prolinn skrev:Blindtest är givetvis inget konstigt alls, det är bara en lite annan situation som man behöver vänja sig vid för att kunna höra och bedöma musik som man vanligen gör.
Jag håller med dig, och har heller inte tyckt att det är något större problem, eftersom jag alltid ser till så att fokus ligger på apparaten som skall testas, och inte på om någon kan höra den. Alla har ju dåliga dagar, så en bra infallsvinkel är att man nog har det just idag. Då finns ingen som helst press på att prestera något. Och den skall inte finnas.
prolinn skrev:IngOehman skrev:Vh, iö (Som faktiskt äger en LP12)
Trevligt! Det är en utmärkt skivspelare om man sköter den (justerar någon gång per år eller så) och i sin senaste reinkarnation (med Keel) har den utvecklats på många sätt. Det är synd att Keel-uppgraderingen är så kostsam eftersom den gör underverk för spelaren.
Jag skall väl för protokollet nämna att jag äger den, men inte använder den. Jag har många vinylspelare i snurr (eftersom jag spelar mycket vinyl, speciellt i en anläggning) men LP12an är inte en av dem. Jag upplever den som alldeles för rytmiskt förvirrad. I synnerhet på dynamisk musik.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).