IngOehman skrev:prolinn skrev:Från en anna tråd:
OliT skrev:Jag provlyssnade en Klimax DS i en hel linnanläggning, som styrdes med en Nokia internet tablet. Ärligt talat inte särskilt imponerande.
Jag håller nog med Dunderklumpen och rekommenderar en SB, kanske en Duet så du får en fin fjärrkontroll också?
Eller, kanske en Apple TV som styrs med en iPhone 3G/iPod Touch?
Alla gillar inte transparent ljud.

Vi kan väl slå fast följande:
1. Det finns inga transparenta musikåtergivningskomopeneter...
Nu får du förklara... Om det inte finns några transparenta musikåtergivningskomponenter - hur vet du isåfall att inte alla gillar transparent ljud?
prolinn skrev:...Alla komponenter har orak frekvensgång och distorsion. Inte ens kablar saknar påverkan på en förmedlad signal (även om denna påverkan är liten)!
Det är en definitionsfråga.
Det finns apparater vars tonkurva >1000 oktaven under den djupaste djupbasen och mer än 100 000 Hz över hörbara området, är inom +/- 0,05 dB.
Det finns apparater vars distorison är så låg att det, om man från dess utgång subtraherer den odistorderade musiksignal man matar dem med, blir knäpptyst! Alltså förvrängning som är så svag att den inte ens hörs om vi tar bort alla andra ljud som skulle ha kunnat maskera den... Dett är sant även när man spelat så starkt att det varit obehagligt högt innan. Då kan jag försäkra dig om att de inte hörs när vi lägger till 100 dB musiksignal heller.
Så vad är det du vill ha fram? En filosofisk betraktelse som saknar all relevans för frågan?
Nämn en hifi-apparat med dylika egenskaper för musiksignaler!
Jag kan tänka mig en kopplig med två apparater, matchade efter alla konstens regler, där man subtraherar utsignalerna från varandra med nära nog brus som resultat, men det betyder inte att någon av apparaterna behöver vara felfria, bara lika.
IngOehman skrev:prolinn skrev:2. Man kan finna musikåtergivningskomopeneter som färgar återgivningen ohörbart till exempel med hjäp av F/E-lyssning...
Njae... något sådant kan man inte påvisa. Man kan påvisa färgning, eller inte lyckas påvisa det. Nollresultat är inte något bevis.
prolinn skrev:...men som ofelbart kommer vara begränsad av omgivande kringutrustning.
.
Ofelbart? Argument tack. Påstående i all ära, men om du påstår att en detektion eller frånvaro av detektion OFELBART varit begränsad av omgivande kringsutrustning så behöver du leda det i bevis. Ditt påstående är spekulativt och saker värde som argument. Vet du ens något om kringutrustningen?
Jag säger inte att du har fel, men kanske kan jag övertyga dig om detta: Kingutrustningen har en liknande roll som programmaterialet. Båda bidrar med egenskaper som ligger i serie med testobjektets. Båda påverkar det gemensamma mellan F och E (vilket ger samness), men ingen av dem behöver omöjliggöra att det går att höra SKILLNADEN mellan F och E. Sameness behöver inte vara skillnadsutjämnng, det kan lika gärna vara att addera en genensam karaktär.
prolinn skrev:Vad är det som säger att man inte skulle identifiera en färgning i en annan omgivning/anläggning?
Hur svarar man om du skulle fråga: "Vad är det som säger att jag inte är stålmannen och har röntgensyn och kan flyga, i Finland?", egentligen?
Frågan är varför du skulle ställa en sådan frågan alls. Är det inte rimligt att man börjar med att fråga vad det är som gör att du tror att du har röntgensyn och/eller kan flyga, när du är i Finland, när du inte uppvisat att du har några sådana egenskaper.
Man får som du gör sätta upp teser hur som helst, men är de för dumma får du acceptera att om du vill skapa en teori så för du börja med att samla ihop saker som talar för teorin. Att falsifiera påståenden tagna ur luften är inte värt besväret. Om du har en idé om att en apparat kan göra skillnad i en anläggning som den inte testats i ännu,
Det verkar som att du skriver för att visa att du kan skriva!? Linjära fel kan kompensera varandra till en gräns, men olijnäriteter kan sannolikt inte kompensera varandra i någon större grad mer än så att en anlägning uppfattas som mindre oballanserad. Den lär inte bli tydligare för det eftersom ökad distorsion
generellt sett snarare maskerar än tydliggör.
IngOehman skrev:Detsamma gäller den fråga du ställde. Vad är skälet till att du antyder att en apparat skulle kunna vara hörbar i en annan omgivning?
Menar du att du inte kan tänka dig tillfällen då summa-distorsionen i en viss anläggning kan maskera distorsionen hos en viss apparat, men att samma apparat skulle kunna framstå som tydligt distorderande i en annan anläggning?
IngOehman skrev:prolinn skrev:Har jag tolkat saken rätt att följande recept leder en till bra musikåtergivare:
Man väljer en högtalare som man av någon anledning tror är bra. Därefter kan man med hjälp av en variant på F/E-lyssning välja en signalkälla som är nog bra så att man inte hör skillnad med någon godtyckligt vald förstärkare. Därefter Kan man med hjälp av F/E-lyssning välja en nog bra förstärkare och vips har man en transparent anläggning.
Dessa korkade tumregler...
Du skojar va?
Om inte: Du har nog missuppfattat rejält. Vem har argumenterat det där?
Vem är det, mer än du, som talat om att den där "transparenta anläggningen" är nåbar? Det är ju bara en stävan. En man kan ha, eller inte ha. Den handla om att minimera färgningar. I många länkar kan man göra det helt, men även stereosystemet själv ställer till med svårigheter som antingen kräver kompensationer för att hållas nere, eller i andra fall är definitiva begränsningar, t ex de som gör att öppningen till inspelningsvärlden inte går att göra hur stor som helst utan att precisionen drabbas.
Du får nog finna dig i att du inte kommer att få något enkelt tumregeluppbyggt recept. Och du får finna dig i att det kan uppfattas som att du gjorde något som inte är din sak att göra nyss - att skriva andra på näsan vad de tycker och hur de resonarer. Jag tror inte det vr din avsikt att göra med, men det blev lite så ändå.
Om du vill veta så lyssna. Och fråga och lyssna, och fråga.

Men be inte om, eller konstruera, tumregler som du bara vill ha för att vända emot dem som inte velat ge dem till dig.
För att tala klartext: Det där receptet du kom med skulle jag avråda ifrån å det bestämdaste. Det är ju helt bakvänt!
Du måste ju börja med LYSSNAREN. Det är den enda man säkert vet något om som start, med drömmar, preferenser och smak (inte minst med avseende på musik och film). Sen kommer rummet. Både dessa två faktorer är variabler (som i sin tur drar med sig en oerhört många bra input för valen man skall göra), men sen finns två komplexa nästan-konstanter också som behöver vara med i ekvationen: Människans hörsel och stereosystemet. Med dessa fyra delar kända är det lättare att lista ut vad man behöver av högtalarna, för den livssituation man befinner sig i.
När man valt högtalare och/eller några alternativa högtalare (man behöver ju inte välja saker bestämt innan man har mer av totalen klar för sig) kan man lista ut vilka egenskaper förstärkariet BEHÖVER ha. Den måste ju kunna driva högtalarna både med avseende på impendans och signalnivå. Man kan inte välja förstärkare optimalt innan man vet vad den skall driva. När man kommit så långt i kedjan behöver man välja vad som skall mata förstärkaren med för signal. Det kan man göra tidigare också, men ju senare man gör det, desto vettigare kan man välja, eftersom saker förändrar sig hela tiden när det gäller källorna.
Angående frågan om jag tror att jag föredrar en totalt transparent återgivning. Ja, jag tror att jag föredrar en sådan anlägning.
En metodbeskrivning är väl inte nödvändigtvis en tumregel!? Det du skriver motsäger väl inte min, om än kortfattade, men ändå tillvägagångssätt för att finna en god återgivningskedja!? Din beskrivning är såvitt jag kan se bara något mer utförlig. Man får intrycket att du inte vill förstå vad andra skriver, för jag tror inte du har svårt att förstå.
IngOehman skrev:prolinn skrev:Jag kan hålla med om att det är en välkomponerad anläggning...
Hålla med vem då? Dig själv?
prolinn skrev:...En typisk source-first anläggning.

Det kan tyckas förvånande att Inoiter och Linnister är så nära varandra, men jag är faktiskt inte helt förvånad. Jag tycker nog att båda lägren har en i grunden nykter hållning även om båda sidor även har en samling mindre initierade anhängare som svänger sig med allehanda floskler och feltänk.
Som jag skrivit flera gånger tidigare tycker jag du skrivit mycket som varit förnuftigt och även generöst med avseende på allas rätt att ha egna uppfattningar, och jag uppfattar verkligen att du är en genuint trevlig person, men (sorry... det är aldrig kul att skriva "men" sådär) nu tycker jag du försöker skapa en konstruerad diplomati.
Jag tycker inte att Linns idéer och mina behöver jämkas ihop och ses som varianter av samma sak - för det är de verkligen INTE.
Jag tyckte att du i ett tidigare inlägg antydde att du inte var så väl insatt i Linn:s idéer!? Är det då inte lite märkligt att tydligt ta avstånd från dem på detta sätt då?
IngOehman skrev:Men däremot är det trevligt att diskutera med dig, eftersom du verkar vara tolerant mot olika uppfattningar. Så vi behöver ju inte vara överens om subjektiva uppfattningar. Det behöver inga vara!

Det är en av de saker som är så trevliga - man inte behöver vara överens om subjektiviteter. Däremot kan det vara väldigt intressant att lära sig om andras preferenser, och grunderna till dem.
(Och visst kan du och jag ifrågasätta varandras fundament också, utan att bli osams? Jag tror det, av det jag sett hittills. Och jag välkomnar definitivt alla ifrågasättanden som går ut på att förstå och lära känna, människor och idéer, och jag förklarar gärna de grunder på vilka jag baserar min syn - och kan något säga något som gör att jag behöver omvärdera något så är det förstås det bästa som kan hända. Men de som ifrågasätter bara för att de drömmer om att "vinna", får gärna avstå. Välj någon annan att utmana istället.)
Tycker vi kan ägna oss åt det istället.
Men, jag skall inte vara omöjlig. Om du har lust och fortfarande tycker att det jag beskrev har några Linn-likheter, så får du gärna förklara vad likheterna är.
Det förefaller som att source-first konceptet går ut på att välja en signakälla som inte utgör anläggningens begränsning. Sen väljer man förstärkare som inte avslöjar signalkälans brister och sist högtalare som inte avslöjar signalkälans och förstärkaren sammanlagda brister. En F/E-komonerad anläggning tycks leda till samma slutresultat.
Detta förutsatt att man accepterar att en brist kan maskera en annan!
IngOehman skrev:Jag kan nämna att jag ser på "komponerande" av en anläggning lite annurlunda än att förbättra en redan förefintlig. I det senare fallet är det ju oklart och olika från gång till gång vad som vinner mest av att uppgraderas. Då finns det bara en vettig infallsvinklel som jag ser det, och det är att uppgradera det som är sämst. Men att hålla i minnet den där baklängeslinjen från lyssnaren till musiken, kan ändå vara klokt, så man inte uppgraderar in sig i ett hörn genom att välja apparater som inte passar till nästa uppgradering.
Kan även nämna att i uppgraderingssammanhang där man har som mål att åstadkomma en revolution som lyst med sin frånvaro i många år av "annorluda men ändå inte bra" - är F/E-lyssning en fantastisk möjlighet att ta sig ur labyrinten, att inte gå i samma fällor som orsakat att man inte kommit framåt tidigare.
Orsaken är att utan F/E-lyssning tenderar man att göra val av nya apparater som är lika dåliga som alla de andra i kedjan tillsammans "men tvärtom", för det är dom som "passar bäst" in i kedjan. Bäst är dock sällan bra, och totalresultatet är sällan så kul att det vinner i längden.
Genom att bryta sig fri från det ekorrhjulet och välja apparaten efter dess egna alldeles isolerade och självstandiga förmåga, kommer kanske det första bytet att bli en besvikelse, men därefter är förutsättningarna bättre och bättre för varje rensad länk.
Jag håller inte med om att F/E-lyssning är riktigt så avslöjande som du antyder, men vill ändå uttrycka min sympati med vad jag förstår som din kritik av hur många (kanske de flesta) springer runt i apparatbytarcirklar utan någon annan poäng än att fylla på handlarnas kassor. Möjligen kan det vara en hobby i sig att samla på och byta apparater ungefär på samma sätt som vissa samlade på fotbollskort när dom var små.
IngOehman skrev:prolinn skrev:Eftersom det inte tycks finnas någon allomfattande hifi-sanning utom i en hypotetisk värld...
Nu påstår du något igen...
Baserat på vad jag tidigare skrivit!
IngOehman skrev:prolinn skrev:...så behöver vi en eller snarare flera metoder för att finna goda musikåtergivare.
...för att vila en slutsats på. Men var är argumentet?
Tänk om jag skrev: "Eftersom män är bättre än kvinnor, är det ju självklart att de skall ha mera betalt". Men vad fick mig att skriva "eftersom"?
Det saknas ett argument!
Jag har givit dig gott om argument för motsatsen (nu är vi inne på musikåtergivning igen), och jag har inte sett att du invändt. Ändå fortsätter du att påstå saker som är mina arguments motsats. Varför?
prolinn skrev:Det viktiga är att vi är medvetna om respektive metods begränsningar och brister.
Håller du med mig om de för- och nackdelar med F/E-lyssning som jag redogjort för? Alltså att den enda nackdelen jämfört med lyssna-och-tyck-lyssning, är att det INTE svarar på frågan om huruvida apparaten "passar in" i en kedja med redan grava fel.
Inser du även att F/E-lyssning är en metod men inte en instruktion, och att man därför kan applicera ett oändligt urval av olika instruktioner på sådana lyssningar, liksom olika programmaterial och andra variabler?
Man kan alltså inte ställa F/E-lyssning mot t ex tunedem, eftersom inget hindrar att man applicerar instruktionen tunedem på en F/E-lyssning. De är inte två alternativa sätt att göra motsvarande saker på. Vanlig tunedem appliceras ju på "lyssna-och-tyck-lyssning", där man inte kan verifiera att det man uppfattat är en relevant bild av apparaten överhuvudtaget, och då måste jag avråda, givet vad jag vet om de suggestionseffekter som är mer eller mindre oundvikliga i sådana fall.

Det betyder inte att det inte kan bli rätt, men det betyder att just jag inte ser att det finns några skäl att känna förtroende för de slutsatser som dras under sådana förutsättningar.
Vill även (igen) varna för att blanda ihop en tillverkares apparater med en utvärderingsprincip. Man kan t ex inte utesluta att en dålig princip rekommenderas av en tillverkare som gör superapparater, och att valen av de apparaterna därför blir lyckliga, men att det är fel att använda det som ett argument för att urvalsprincipen som sådan var förnuftig.
Eller tvärtom.
prolinn skrev:Jag avfärdar absolut inte F/E-lyssning. Att avfärda tunedem anser jag är ignorant.
Ändå gör jag det. Jag avfärdar inte drömmen om målet som skall nås med metoden, men att metoden skulle leda till målet har jag inte sett hända.
Jag som följt Linn under många år nu ser det hela tiden. Synd att du förknippat din till synes felaktiga uppfattning om tunedem och kanske också vissa tidiga Linn-handlares något hybrisartade marknadsföringsmetodik med Linns förmåga att på ett ingengörsmässigt sätt konstruera ypperliga musikåtergivningsapparater. Vad jag förstår så använder de bland annat tunedem och allehanda mätmetoder som verktyg för att utvärdera och selektera bra konstruktoner från mindre bra.
IngOehman skrev:Då talar jag alltså om när jag utvärderat principen utan att blinda ihop den med specifika apparater, och dragit slutsatser genom att undersöka hur blindlyssning påverkar utfallet. Utfallet har ändrat sig så mycket att det varit uppenbart att den dominerande faktorn för de upplevelser som rapporterats varit suggestion.
prolinn skrev:Detta för att det är så att det finns objektiva sanningar även när det gäller musikåtergivning. Generell ljudåtergivning tror jag är mer problematisk att utvärdera. Det är i det närmaste helt objektivt om ett instrument är stämt eller ej.
Du måtte skoja?
Jag måste förmoda att du varken är musiker, matematiker eller musikhistoriker. Och DEFINITIVT inte stämmare.
Jag skulle kanske hålla ett föredrag och stämning, skalor, instruments inharmoniciterer och lite musikhistoria. Jag är egentligen bara expert på fysiken runt alltihopa, men jag kan berätta rätt mycket om allt det andra också.
...
IngOehman skrev:Det du skrev är VÄLDIGT långt ifrån sanningen. Jag har faktiskt skrivit lite om det tidigare i den här tråden. Missade du det?
prolinn skrev:Man kan också utgå ifrån att musikerna använder stämda instrument (på inspelningar där man använder instrument som behöver stämmas) samt att de i varje fall avser att spela i takt eller så att instrumenten bildar en större helhet än varje instrument för sig ger.
Och nu är jag frestad att fråga dig om du aldrig har hört levande musik?

Det är väl rimligt att anta att musikerna stämmer instrumenten innan varje tagning om det är nödvändigt!? Det ges vanligen inte samma möjliheter vid ett Live-framträdande.
IngOehman skrev:prolinn skrev:Min erfareneht är att det är lättare att sjunga med ett stämt instrument än ett ostämt och att det är lättare att sjunga med ju tydligare man hör vad som spelas. Detta är tunedem. Tunedem är inte nödvändigtvis att lyssna efter takten eller melodin utan att lyssna för att sedan återupprepa (försöka sjunga med efter bästa förmåga). Det är lättare att sjunga med när man bättre hör musiken. Det är svårare om man inte hör så lätt. Det är min fasta övertygelse och erfarenhet att man hör musiken bättre med en bättre anläggning. Det är i varje fall vad jag menar med bra.
Jag kan inte ifrågasätta din övertygelse, bra kommentera den med "jaha". Ej heller kan jag säga något om din definition, jo, det skulle vara att jag accepterar den men kan tro att du gör dig en otjänst som reducerar allt det som är musik, till att bara få vara några få egenskaper, eller kanske nästan bara en sak...

Men - det kan du ju tycka, och alldeles självklart är det sanning om man drar det till sin spets. Om tonerna är så fel att man inte ens kan identifiera vilken not det är (nu är jag västerländst inskränt förvisso, och låtsas som om vårt tonsystem är "rätt") som de skall föreställa så är det ju självklart svårare att sjunga med om det är en känd melodi och man är van vid att det är de tonerna som finns och inga andra (för en papegoja är det inte svårare dock).
Men - frågan är hur mycket HiFi-apparater kan påverka stämningen i jämförelse med de förhållandevis stora intervall som uppfattas som stämda.
Har du koll på det? Jag tror jag har det. Väldigt bra koll faktiskt. Är därför väldigt tveksam till det du skriver. Men du skriver ju mera än så, du talar om tydlighet också. Även det förtjänar att kommenteras.
Det är som du säger, att det kan bli lättare att följa en melodi om man gör stämman tydligare. Det kan ske på många sätt. Man kan ändra mixen (vilket är en parameter som balanseras när musiken skapas) och man kan ändra t ex bandbredden. Att ändra bandbredden, läs minska den, är ett nästan bombsäkert sätt att öka melodikens dominans i produktionen, liksom hörbarhet av tal. Det är ett väldigt väl kartlagt ämne, men betyder det att man vill göra det i sin hifi-anläggning?
Vill man att melodin skall vara "så hör-/följbar som möjligt", eller skall den vara som kompositören avset den? Det finns ju andra egenskaper hos musiken som kanske också skall få en chans att "vara med" de också. Ibland kanske en stämma rent av skall smälta in i musiken och nästan vara del av ackorden bara.
Vem säger att ju mer desto bättre gäller? (Jo, du gör det ju, men är det verkligen det du vill, om du tänker efter lite till?)
prolinn skrev:Om någon annan kan visa upp en en annan mening bättre anläggning, men som återskapar musiken så att man har svårare att höra den, må så vara, jag vill i varje fall ha den där man hör vad musikerna spelar. Uppfattar man att det är lika lätt att sjunga med så valet enkelt. Välj det som är billigast eller kanske det med störst volymratt.

Frågan är fortfarande hur du kan veta att ju "mera desto bättre" är det som är sannast, trevligast att lyssna till... Och hur vet du/varför skriver du, att "lättare att höra musiken" är synonymt med "lättare att sjunga med i en stämma". Det kan ju vara meningen att en stämma skall vara mycket diffus, och det är definitivt vanligt att musik skrivs för att spelas i lokaler med efterklang som gör det svårare att följa melodin - nämligen så att det blir som det avses vara! Är det bättre att närmicka alla musiker och skippa efterklangen från lokalen menar du, om det leder till att du får lättare att följa melodin? Kanske rent av man skall mixa bort de instrument som kan fördunkla stämman?
Vet du hur en papegoja lyssnar också?
Det är tydligt att vi har olika syn på musik. Det är möjligen här vi har orsaken till att vi inte riktigt kan komma överens? Min uppfattnin är att musik är en väv av ljud med sammanhang och oftast ett, om än komplext, syfte eller mening. Våra sinnen tolkar det vi hör och med hjälp av våra erfarenheter så försöker vårt undermedvetna tolka det vi hör så att det blir maximalt meningsfullt. Varje del i musiken ger stöd till varje annan del för en ökad förståelse. Viisst, man kan påverka til exempel tonkurvan så att man tydligare hör vad som något enskilt instrument åstadkommer, men oftast på bekostnad av att något annat faller bort
och eller med andra ord på bekostnad av förståelsen av hur man spelar och hela sammanhanget. Delarna och helheten är ett varför gränsen för hur känsliga våra sinnen är för påverkan av vad vi hör är nära nog obegränsad. Detta under förutsättnigen att vi lyssnar helt avslappnat eller med alla de delar av hjärnan som tolkar musik det vill säga inte intellektualiserar musiken.
IngOehman skrev:Tunedem ger dock inga som helst obejktiva svar, eftersom resultatet INTE är det minsta repeterbart om man byter människor och dessutom gör testet blindt.
Jasså. Jag har andra erfarenheter. Resultatet av tundem är enligt min erfarenehet oberoende av utövare och tillfälle och i högsta grad reproducerbart. Resultatet är till och med relativt oberoende av kringutrustning. Förutsatt att kringutrustningen är av tillräklig kvalitet. På samma sätt som en gitarr stäms lika vid olika tillfällen och på olika (normala) platser.
Injustering av en anläggning i ett rum är ett ypperligt tillfälle för att prova tillförlitlighet och reproducerbarthet. Det är enligt min erfarenhet vanligt att installatörer som använder tundem kommer fram till nära nog identiska inställningar helt oberoende av varandra. Det gäler högtalarplacering ner till någon millimeters noggranhet samt identsik nivåjustering av aktiva filter.
IngOehman skrev:prolinn skrev:Jag har en gång läst en text som beskrev en test där några personer genom blindtest rangordnade ett antal slutsteg av olika fabrikat och prisklasser. Rangordningen gjordes med hjälp av tunedem av apparaterna två och två och, vilket var intressant, utan logiska konflikter. Det utfördes också mätningar varav, om jag kommer ihåg rätt, ingen korrelerade entydigt med lyssningsresultaten. Det gjordes, vad jag känner till, dock ingen F/E-lyssning av apparaterna. Min gissning är att man mätte fel saker. Mätningarna var dock mycket utförliga och innefattade mätningar både med komplexa signaler i rent resisitiva och även mer komplicerade laster. Intressant att notera var också att det dyraste slutsteget också placerade sig bäst medan det näst dyraste placerade sig sist och det billigaste någonstans i mitten. Det dyraste var ett Linn klout och det billigaste var ett NAD-steg. Jag har för mig att NAD:en och Linnen båda mätte bra, men att skillnaden mellan lätt last och svår last var något större med NAD:en. Det sämsta slutsteget mätte bra i traditionella mätlaster, men ganska dåligt i mer komplicerade laster.
Allt det där går ju att kartlägga på ett bra sätt, men att använda sådan där fragmentarisk information för att konstruera en sorts bevis för att en metod fungerar är rätt tveksamt. Det finns ju inte ens något som säger att utfallet blivit detsamma om man gjort om testen en gång till.
Vh, iö
Vad är den bästa gissningen för utfallet av ett försök om man har gjort försöket en gång och noterat detta utfall?